Alla inlägg av admin@niteco.se

Deutsche Bank: SSAB gynnas av stark medvind på stålmarknaden

Banken förväntar sig, avseende det första kvartalet i år, att starkare, realiserade marginaler inom affärsområdet Americas till stor del kommer att motverka den negativa påverkan från SSAB:s oplanerade produktionsstopp vid anläggningen Raahe i Finland. Produktionsstoppet bedöms ha en negativ resultateffekt om 600 miljoner kr för affärsområdet SSAB Europe och meddelades om till marknaden i februari i år.

Givet SSAB:s exponering mot den amerikanska stålmarknaden gynnas bolaget av de starka medvindarna som ses på stålmarknaden i kölvattnet av konflikten mellan Ryssland och Ukraina, noterar Deutsche Bank.

B-aktien stängde på 59,52 kr föregående handelsdag.

 

Analytiker: Inflationen talar för snabb räntehöjning

”Även i Sverige visade det sig att inflationen överraskade på uppsidan igen och det var en ganska bred uppgång, med bland annat kraftigt stigande matpriser. Det här höga utfallet sätter ytterligare press på Riksbanken att agera i närtid och stödjer vår bild av att det kommer en räntehöjning redan i april”, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till Nyhetsbyrån Direkt.

KPIF-inflationen fortsatte upp kraftigt, till 6,1 procent i mars från 4,5 procent i februari, långt över Infronts analytikerenkät på 5,6 procent, för att inte tala om Riksbankens prognos från februari på 3,8 procent. Det var också den högsta inflationstakten sedan december 1991.

Även den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, tog ett nytt skutt uppåt, till 4,1 procent från 3,4 procent. Även här får man gå tillbaka till det tidiga 1990-talet för att hitta en högre inflation.

Analytiker noterar att inflationen inte bara stiger kraftigt, utan att uppgången dessutom breddas, även om högre energipriser fortsatt är den största drivkraften. Livsmedel var den stora överraskningen i mars men även exempelvis tjänster och möbler steg en hel del i pris.

”Historiskt stor revidering”

Andreas Wallström konstaterar att den kraftigt stigande inflationen sedan Riksbankens senaste räntemöte i februari bäddar för en historisk omsvängning vid kommande möte i slutet av april.

”Riksbanken står inför en historiskt stor revidering av prognoserna, både för inflation och räntebanan. Jag kan inte påminna mig något liknande omtag någonsin, förutom under finanskrisen, då det var en liknande situation med tvärtom”, säger Anderas Wallström.

Riksbanken höjde då reporäntan i september 2008 för att sedan få göra en helomvändning och börja sänka den bara en dryg månad efter den höjningen.

”Många har nog en bild av att eftersom det är ett så stort omtag för Riksbanken kommer det att krävas ett antal möten. Men vi släppte den tanken i och med Rysslands invasion av Ukraina, som gör att Riksbanken kan göra att större omtag direkt, även om kriget inte varit avgörande för inflationen, som var på väg upp redan innan”, säger Andreas Wallström.

Även SBAB räknar med en räntehöjning nu i april.

”Krävs bra förklaring om de inte höjer”

”Inflationen fortsätter att stiga. Nu ligger dessutom även kärninflationen över 4 procent. Om Riksbanken inte höjer reporäntan redan i april krävs en riktigt bra förklaring”, twittrar SBAB:s chefekonom Robert Boije.

Nordea-analytikerna Torbjörn Isaksson och Ludvig Cedemar konstaterar i en kommentar att inflationen än en gång blev högre än väntat.

”Det finns för närvarande starka krafter som driver upp inflationen, vilket gör den svårt att förutspå. Detta gör det i sin tur svårt att bedöma penningpolitiken. Vår prognos är att den första räntehöjningen kommer i juni, men det höga utfallet i mars ökar sannolikheten för en räntehöjning i april”, skriver de.

 

Bild: Inflation

 

image

 

Betydligt högre svensk inflation än förväntat

Väntat enligt Infronts analytikerenkät var att KPIF skulle stiga 1,4 procent i mars jämfört med månaden före och stiga 5,6 procent jämfört med samma månad föregående år.

KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, steg till 4,1 procent i mars jämfört med 3,4 procent i februari. Väntat enligt Infronts enkät var 3,7 procent.

Riksbankens räknade i sin senaste prognos med en KPIF-inflation på 3,8 procent samt en KPIFXE-inflation på 2,3 procent i mars.

”Inflationstakten steg kraftigt till följd av en allmän, bred prisuppgång. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade, men framför allt var det stigande el- och drivmedelspriser som påverkade”, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i en kommentar.

 


Inflation              mar         feb         jan      mar-21
KPIF m/m 1,7% 0,9% -0,5% 0,2%
KPIF y/y 6,1% 4,5% 3,9% 1,9%
KPIF ex energi y/y 4,1% 3,4% 2,5% 1,4%
KPI m/m 1,8% 0,9% -0,5% 0,2%
KPI y/y 6,0% 4,3% 3,7% 1,7%

Bild: Inflation

 

image

 

Blackrock spår investeringsboom inom förnybar energi

Efter Blackrocks delårsrapport uttalade sig Larry Fink om ”stora långsiktiga möjligheter för investerare i branscher som infrastruktur, och förnybara samt rena tekniker”, framgår av en utskrift av onsdagens analytikerkonferens.

”Kriget kan innebära ökad produktion av traditionella energikällor på kort sikt, men samtidigt kommer den senaste tidens utveckling medföra en acceleration i skiftet mot grönare energikällor och därmed många områden i världen på lång sikt”, sade han.

Situationen där möjligheter inom de nämnda investeringsområdena kommer gälla under en lång period om flera år, hävdade Larry Fink vidare.

I ett brev riktat till Blackrocks aktieägare, som publicerades några veckor efter att Ryssland överfallit Ukraina och för tilltaget kommit att straffas av omvärlden med ekonomiska sanktioner, skrev Larry Fink att globaliseringstrenden nu förändrats. Inflationen, som blivit det stora temat i finansmarknaden under 2022, kommer påverkas ytterligare av att bolag ser sig tvingade att dra om leverantörskedjor och sänka risken genom att ha produktion i sin direkta närhet.

Dessa varningar upprepades av Blackrock-vd:n i samband med rapportkonferensen.

 

HMS Networks slog förväntningarna med råge

Rörelsemarginal blev 26,9 procent, mot förväntade 19,6 procent. Det justerade rörelseresultatet landade på 112 miljoner kr, vilket var bättre än förväntningarna på 108 miljoner kr.

Nettoomsättningen uppgick till 517 miljoner kr, mot väntade 526 miljoner kr.

Orderingången var 857 miljoner kronor, jämfört med 565 miljoner i motsvarande kvartal i fjol.

”Successivt bättre”

HMS Networks bedömer att det fortsatt kommer finnas utmaningar i fråga om tillgång på elektronikkomponenter i ytterligare några kvartal, med en successiv förbättring efter halvårsskiftet. Det skriver vd Staffan Dahlström i delårsrapporten.

Nedstängningar i Kina på grund av coronaviruset och politiska osäkerheter gör marknaden svårbedömd i det korta perspektivet, uppger HMS-chefen.

”I dagsläget ser vi fortsatt stark investeringskraft i ökad automation och digitalisering, delvis drivet av att allt fler bolag i Europa och Nordamerika flyttar sin produktion närmare sina huvudmarknader. Vi ser även att höga energipriser accelererar elektrifiering, omställning till förnybar energi och energilagring, områden där vi får allt fler kunder”, skriver Staffan Dahlström.

Markant ökning av orderingången

Orderingången ökade med 52 procent under det första kvartalet, och uppgick till 857 miljoner kr (565).

”Den globala tillgången av elektronikkomponenter fortsätter dock vara utmanande för oss som för många andra företag. Trots denna utmaning har vi via aktiva insatser lyckats öka faktureringen för första kvartalet, vilket ökade omsättningen med 14 procent jämfört med motsvarande kvartal under 2021”, konstateras det vidare.

Orderboken uppgår nu till 1 194 miljoner kr, stärkt med cirka 250 miljoner kr från förköpsorder i första kvartalet.

”Det starka marknadsläget i kombination med längre ledtider och utmaningar i komponentförsörjning leder till att kunder fortsätter lägga order för leverans längre fram i tiden än vad som är normalt”, skriver Staffan Dahlström.

H&M: Antalet tillfälligt stängda butiker minskar något

Utöver pandemirelaterade nedstängningar är även 185 butiker stängda i Ryssland, Belarus och Ukraina som en följd av kriget i Ukraina. Det innebär att H&M-gruppen sammantaget har kring 245 butiker stängda av sina totalt drygt 4.700 butiker, drygt 5 procent av det totala antalet butiker.

Som mest under pandemins första våg under våren 2020 hade H&M-gruppen strax under 4 000 butiker tillfälligt stängda, av då totalt cirka 5 000 butiker.

Bild: Antal tillfälligt stängda butiker i H&M-gruppen. Blått med anledning av kriget i Ukraina. Rött med anledning av covid-19

 

image

 

Källa: H&M-gruppen

 

Klart sämre än väntat för Ericsson

Snittförväntningarna har justerats för den av Ericsson tidigare meddelade reserveringen om 0,9 miljarder kr avseende Ryssland. Exklusive justeringen för denna reservering låg snittförväntningarna på ett justerat rörelseresultat på 6,44 miljarder kr, enligt Infront.

Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 8,7 procent, mot snittestimatet om 10,4 procent, och den justerade bruttomarginalen var 42,3 procent. Analytikernas snittestimat var en bruttomarginal på 43,2 procent.

Minskad försäljning

Det rapporterade rörelseresultat, inklusive omstruktureringskostnader, blev 4,7 miljarder kr, mot snittestimatet 5,16 miljarder kr.

Försäljningen uppgick till 55,1 miljarder kr för perioden. Här låg snittestimatet enligt Infront på 53,5 miljarder kr.

Ericssons justerade bruttomarginal, exklusive omstruktureringskostnader, uppgick till 42,3 procent under det första kvartalet 2022, en minskning jämfört med 42,9 procent motsvarande period föregående år.

Det var en minskning jämfört med fjärde kvartalet 2021, då bruttomarginalen var 43,5 procent.

Enligt Infronts sammanställning av 18 analytikerprognoser låg snittestimatet på en justerad bruttomarginal på 43,2 procent för det första kvartalet.

Investeringarna påverkade bruttomarginalen negativt

Enligt Ericsson påverkades bruttomarginalen negativt främst av proaktiva investeringar i en robustare leveranskedja inom Networks och högre initiala utbyggnadskostnader för den molnbaserade 5G Core-portföljen.

Inom Networks var den justerade bruttomarginalen 44,8 procent, jämfört med 46,0 procent motsvarande kvartal föregående år.

Justerad bruttomarginal inom Managed Services uppgick till 23,0 procent mot 21,0 procent första kvartalet i fjol.

Inom Digital Services sjönk den justerade bruttomarginalen till 42,9 procent (43,6).

Höjer prognoser

Ericsson höjer prognosen för marknaden inom radioaccessnät (RAN) och räknar nu med att den kommer att växa med 5 procent under helåret 2022. Tidigare var bedömningen från bolaget en tillväxt om 3 procent för RAN-marknaden.

Nordamerika förväntas numera växa med 8 procent (+3), Europa med 5 procent (+4) och Kina med 4 procent (0).

Ericssons kassaflöde under det första kvartalet tyngdes av en ”proaktiv” lageruppbyggnad.

”På grund av de globala utmaningarna inom leveranskedjan beslutade vi att bygga upp en buffert av vitala komponenter för att kunna säkerställa att vi uppfyller leveransåtaganden till kunderna”, skriver Ericssons vd Börje Ekholm i rapporten.

Första kvartalets fria kassaflöde före M&A uppgick till -1,7 (+1,6) miljarder kr.

”Vi förväntar oss att de högre lagernivåerna kommer att bestå under de närmaste kvartalen”, skriver Börje Ekholm.

 

 

AFV: En bettingoperatör att köpa

Kindred har haft några tuffa dagar på börsen sedan bettingoperatören lämnade en vinstvarning i fredags.

”Kindred har länge setts som den stora kelgrisen bland de svenska speloperatörerna med hög andel reglerade intäkter och fin tillväxthistorik. Vinsten kommer fortsätta falla under 2022. Negativ vinsttillväxt brukar inte vara någon bra katalysator för aktien”, heter det i analysen.

Affärsvärldens favorit i sektorn är för tillfället Leo Vegas. Tidningen har även köpråd på Betsson.

 

SBB uppsatt på amerikansk ”oroslista”

CFRA graderar oron för bolag på en femgradig skala där SBB hamnar på näst högsta nivån, signifikant oro.

”Vi har tidigare uttryckt oro för att försäljning till samriskbolag och andra enheter potentiellt kan göra fastighetsvärdena bättre än de hade varit utan sådana transaktioner”, skriver firman.

Ytterligare rapportering den senaste tiden stärker enligt CFRA oron för att affärer med samriskbolag står för en högre andel av försäljningen än vad som tidigare uppskattats.

Enligt årsredovisningen stod affärer med samriskbolag för omkring 80 procent av försäljningstransaktionerna. På samriskbolagsnivå fanns det två där ökningen i fordringar var lika med en hög procent av SBB:s fastighetsavyttringar till dessa enheter.

”Utöver det, om vi exkluderar rapporterade vinster på försäljningar till samriskbolag förefaller det ha varit en nettoförlust på fastighetsförsäljningar”, skriver CFRA.

Vidare spår CFRA att en nedgång i förskottshyror och en uppgång i vissa fordringar relativt hyresintäkter kan vara ett tecken på framtida efterfrågepress. CFRA noterar dock att vissa faktorer som förvärv kan påverka jämförelser.

Vidare kan transaktioner relaterade till förskolor i Norge stå inför ytterligare regulatorisk granskning, noterar CFRA.

 

Nordeas boränteprognos: Högre räntor sänker bopriserna

”Aktiviteten på marknaden väntas kylas ned till sommaren, varefter priserna börjar falla under andra halvåret i år. Bolåneräntorna har redan börjat stiga men det beräknas ta några månader innan det påverkar efterfrågan till fullo. I slutet av 2023 väntas priserna ha sjunkit 7-8 procent från toppen och till samma nivå som våren 2021”, skriver Nordea-analytikern Gustav Helgesson.

Mätt som årsgenomsnitt väntas bostadspriserna, enligt Valueguards HOX-index, stiga 6 procent i år för att sedan sjunka 5 procent under 2023.

Nordea hade tidigare räknat med en viss nedgång i bostadspriserna under 2023, men i ljuset av att Riksbanken nu väntas höja reporäntan tre gånger i år, till 0,75 procent, har de fått revidera ned prognosen för bostadspriserna.

”Stigande räntor väntas alltså ge avtryck på bostadsmarknaden, men vi ser inte något dramatiskt prisfall framför oss. I stället speglar nedgången en korrigering till ett förändrat ränteläge som de flesta hushåll bedöms kunna hantera”, skriver Gustav Helgesson.

De tre räntehöjningar som Nordea ser framför sig får hushållens räntekvot, räntebetalningar som andel av disponibel inkomst, att stiga från dagens 3,5 procent till 5 procent, vilket skulle vara den högsta nivån på åtta år.