Det svenska boprisrallyt fram till i våras kan bara jämföras med 1800-talets starka prisuppgång. Det framgår av en forskningsrapport som tar avstamp i fastighetsregister sedan 1400-talet. Forskarna slår också fast att inflation och krig alltid varit boprisernas värsta fiende.
Starten på 2023 ger hopp. Börsåret startar i dur, inflationen bromsar in och hushållen ser lite ljusare på bostadsmarknaden. Men det är inte läge att blåsa på för fullt med aktie- och bostadsköp. Risken för nya fall är fortfarande betydande.
Närmare hälften av svenska folket drar åt svångremmen under 2023. Förutom att dra in på köp av kläder, inredning och hemelektronik är det billigare matråvaror och färre krogbesök som står på bantningslistan.
Efter tre starka år vände vindarna. Svenska hedgefonder backade i snitt med 3 procent. Undantaget är framför allt trendföljande fonder som avkastat tvåsiffrigt under det trista börsåret 2022.
Liten, gammal och stark. Det gäller för livförsäkringsbolaget Änke- och Pupillkassan. Det snart 300-åriga bolaget höjer vid årsskiftet återbäringsräntan från 10 till 16 procent samtidigt som de stora pensionsjättarna sänker återbäringen.
De ekonomiska utsikterna för 2023 går i moll. Men bland nästa års plånboksnyheter finns ljuspunkter som skattesänkningar, höjda studiemedel och bättre skattevillkor för installation av solceller.
Riskerna minskar när hushållen drar i lånebromsen och nyutlåningen är historiskt låg. Myntets baksida är att vi blir fattigare när både bostadspriser och börser viker nedåt. Hushållens förmögenhet har fallit med 2 000 miljarder kronor under året.
Boräntor, el och mat slukar allt mer av månadsbudgeten. Under 2022 rusade kostnaderna med uppemot 50 procent för många hushåll. Nästa år avtar stormstyrkan, men kostnadsökningar på ytterligare 15 procent ligger i korten.