Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Nordea satsar på företagsobligationer i höstrusket

Fortsatt stigande marknadsräntor pressade ned aktie- och obligationsmarknaden ytterligare i september, skriver Nordeas chefsstrateg Johan H. Larsson i en sammanfattning av storbankens uppdaterade allokeringsstrategi med rubriken ”Höstrusk”. 

– Med vägledning av Fed har marknaden nu rättat in sig i ledet och en skarp penningpolitisk åtstramning har prisats in, tillägger han. 

Men den höga osäkerheten och de försämrade utsikterna för världsekonomin gör att storbanken behåller sin neutrala allokeringsrekommendation mellan aktier och obligationer. 

– I ett läge där kreditspreadarna gått isär, och där avkastning blivit allt mer attraktiv, väljer vi samtidigt att öka risken något och rekommenderar nu en övervikt företagsobligationer med fokus på EUR IG, skriver Johan H. Larsson och syftar på europeiska företagsobligationer utgivna av bolag med höga kreditbetyg, så kallad ”Investment Grade”. 

Aktiestrategin består fortsatt av en övervikt i USA på bekostnad av Europa. 

– Makroutsikterna sticker ut positivt för USA och förutsättningarna för vinsttillväxt är bättre relativt Europa. Högre energipriser gör större avtryck i Europa, summerar storbanken beslutet i rapporten. 

Nordea påpekar att vinstprognoserna varit förvånansvärt stabila under året. Men nedjusteringar är att vänta.

– Fallande vinster kommer dock inte komma som en överraskning (för aktiemarknaden, reds. anm.). Frågan blir istället hur omfattande revideringen kommer att bli. Givet det mycket pessimistiska sentimentet får man anta att en hel del borde vara inprisat i marknaden, skriver chefsstrategen Johan H. Larsson. 

Börsens mest blankade aktier

Listan baseras på till Finansinspektionen inrapporterade korta positioner på 0,1 procent av kapitalet eller mer.

Lista: Parentes avser blankningsprocent för en vecka sedan.

1. Electrolux 16,3% (16,3)
2. SBB 16,2% (15,9)
3. Securitas 13,7% (9,7)
4. Scandic Hotels 13,1% (13,0)
5. Sinch 12,9% (12,1)
6. Mips 11,1% (10,9)
7. SKF 10,5% (10,2)
8. Fingerprint Cards 10,0% (10,0)
9. Elekta 9,6% (10,0)
10. Thule 9,6% (9,5)
11. Boozt 9,3% (8,7)
12. H&M 7,8% (7,5)
13. Avanza 7,8% (8,1)
14. Dometic 7,6% (7,7)
15. G5 Entertainment 6,8% (6,8)

Booli: Så stor andel bostäder prissänks där du bor

På kort tid har den svenska bostadsmarknaden svängt om från lockpriser och stora ökningar i budgivningar till att många säljare tvingas sänka priset på sina bostäder för att få dem sålda, konstaterar bostadssajten Booli. Bolaget kallar det ”ett historiskt skifte på bostadsmarknaden”. 

Under de senaste fyra veckorna prissänktes 15,5 procent av alla hus och lägenheter på marknaden. 

– Det är en hög andel av bostäderna på marknaden och för lägenheter är andelen prissänkta objekt uppe på rekordnivåer, skriver Booli i ett pressmeddelande. 

– Ökningen av andelen prissänkta bostäder är just nu ovanligt dramatisk, även när vi tittar så långt tillbaka som 2013. Att vi befinner oss i september, vilket vanligtvis är en månad med mycket aktivitet på bostadsmarknaden, gör att utvecklingen blir än mer påtaglig, fortsätter bolaget. 

Booli bedömer att det högre ränteläget och osäkerheten i omvärlden främst ligger till grund för att säljarnas prisförväntningar inte längre matchar slutpriserna i samma utsträckning som tidigare. 

Flest prissänkta lägenheter finns i Västmanlands län och därefter Gotlands län. I länen uppgår andelen lägenheter där säljaren fått sänka priset till över 19 procent. 

Störst andel prissänkta hus finns i Stockholms och Gävleborgs län med en genomsnitt på 18 procent. 

Jämtlands län står emot. Endast 8,2 procent av husen i länet har prissänkts, enligt Booli. 

Att en bostad ”prissänks” innebär att utgångspriset skruvas ned för att köpare och säljare ska kunna mötas. 

Tabell: Andelen prissänkta lägenheter i september 2022 jämfört med samma månad i fjol

Län Andelen prissänkta (%) Skillnad mot september 2021 (procentenheter)
Sverige 15,5 9,0
Västmanlands 19,6 14,4
Gotlands 19,4 17,3
Södermanlands 19,0 12,0
Gävleborg 18,9 11,1
Uppsala 17,9 11,5
Skåne 17,8 11,5
Blekinge 17,7 8,4
Västernorrland 17,5 9,5
Kronoberg 17,3 6,7
Västra Götaland 17,0 10,4
Värmland 15,7 9,2
Östergötland 14,9 6,2
Kalmar 14,8 5,7
Halland 14,5 11,2
Örebro 13,9 5,1
Stockholm 13,9 7,8
Dalarna 12,8 4,1
Västerbotten 12,4 10,2
Jönköping 12,2 6,6
Jämtland 10,3 2,6
Norrbotten 8,8 1,7

 

Tabell: Andelen prissänkta villor i september 2022 jämfört med samma månad i fjol

Län Andel prissänkta (%) Skillnad mot september 2021 (procentenheter)
Sverige 15,5 10,3
Stockholms 18,3 13,1
Gävleborg 18,1 11,2
Västmanland 18,0 14,1
Skåne 17,3 12,9
Blekinge 16,9 10,3
Kalmar 16,2 8,1
Kronoberg 15,8 10,4
Södermanland 15,6 11,1
Uppsala 15,6 11,6
Västra Götaland 15,0 10,1
Jönköping 14,9 11,1
Västerbotten 13,9 9,6
Värmland 13,8 5,8
Östergötland 13,4 9,5
Halland 13,1 9,5
Dalarna 12,5 6,7
Västernorrland 12,1 4,0
Norrbotten 11,7 4,4
Örebro 11,0 4,5
Gotland 10,4 7,9
Jämtland 8,2 6,2

 

Strategen: Oväntad faktor kan bli avgörande för börsen

I ett inlägg på Danske Banks hemsida svarar storbankens seniora strateg Sofie Manja Eger Huus på frågor om energikrisen i Europa och hur det påverkar europeiska aktier. 

På frågan om vad man som investerare ska ”hålla utkik efter” ger strategen ett något oväntat svar: Vädret. 

– Att det här (energikrisen, reds. anm.) kommer att bli dåligt råder det ingen tvekan om, men frågan är hur illa det blir och här kan vädret visa sig vara avgörande. Om vi ​​står inför en mild och blåsig vinter bör inte lika mycket energi användas för uppvärmning, och vinden kan hjälpa till att producera mer energi, skriver Sofie Manja Eger Huus.

En mycket kall och lång vinter kommer däremot att slå betydligt hårdare mot Europa. När uppvärmningsbehovet ökar krävs mer energi, vilket leder till högre priser, sammanfattar bankens strateg.

– Det kommer givetvis att drabba Nord- och Östeuropa hårdast, men hela Europa kommer att drabbas, bland annat för att husen i den sydligare delen av Europa generellt är sämre isolerade, skriver Sofie Manja Eger Huus.

Strategen manar till försiktighet när det kommer till europeiska aktier. Danske Bank underviktar Europa för närvarande och ser flera problem utöver energikrisen som tynger börsutsikterna i regionen.

– Även om Putin skulle öppna gaskranarna igen står Europa inför flera utmaningar med försvagad tillväxt, hög inflation och stigande räntor, skriver Sofie Manja Eger Huus, och tillägger:

– Generellt rekommenderar vi att investerare tar en defensiv strategi för tillfället och fokuserar på kvalitetsbolag och riskspridning. 

Våg av riktkurssänkningar för klädjätten

H&M-aktien backade med närmare 6 procent på torsdagen. Efter en dryg timmas handel på fredagen noteras den 1,5 procent upp till 101 kronor.

Credit Suisse har sänkt riktkursen för H&M till 85 kronor från 105 kronor och upprepat rekommendationen underperform.

”Trots att det flaggats ordentligt var marginalförsämringen under det tredje kvartalet avsevärt värre än vi eller marknaden hade förväntat oss, och de flesta av de viktiga faktorerna kommer sannolikt att försämras ytterligare under nästa år”, skriver Credit Suisse och tillägger att den enda anledningen till optimism i samband med rapporten var H&M:s septemberförsäljning som steg med 7 procent.

DNB Markets har sänkt riktkursen till 105 kronor (125) och upprepat rekommendationen behåll.

”Bruttomarginalen försämrades på grund av H&M:s beslut att inte föra över kostnaderna fullt ut på kunderna, samtidigt som varulagret i procent av försäljningen var på den högsta nivån någonsin”, skriver DNB som i likhet med analytikerkollektivet i stort konstaterar att den negativa valutatrenden har accelererat under H&M:s fjärde kvartal, vilket väntas leda till en ökad bruttomarginalpress.

Deutsche Bank har sänkt riktkursen för H&M till 100 kronor från 125 kronor. Rekommendationen behåll upprepas.

Banken listar både tidigare och nu högst aktuella problem, så som covid, kinesisk bojkott av varumärket, stängningar av ryska butiker, problem med leveranskedjan, råvaru- och fraktinflation och press från en starkare dollar. Till det kommer en förmodad svagare konsumtion i spåren av stigande inflation.

”Det bästa vi kan säga är att H&M kan dra nytta av sina relativt billiga priser, men det innebär också att det blir svårt för bolaget att uppnå verklig ‘pricing power’. Det är det här som är kruxet”, skriver Deutsche Bank.

Kepler Cheuvreux har sänkt riktkursen för H&M till 140 kronor från 155 kronor. Rekommendationen köp upprepas.

”Framöver möter bruttomarginalen mer motvind från en högre dollar mot euron, men H&M gör gradvisa prisjusteringar och de flesta konkurrenter står inför samma situation”, konstaterar Kepler och pekar på att aktiekursen sjunkit med 25 procent under de senaste sex veckorna varpå riskerna nu är inprisade.

”Det ger en uppsida om den förbättrade försäljningsutvecklingen i september fortsätter”, skriver Kepler som samtidigt har sänkt sina prognoser för H&M:s vinst per aktie för 2022-2023 med 8-12 procent.

Nordea Markets upprepar sin köprekommendation och har justerat ner riktkursen från 150 kronor till 140.

”Vi tror att H&M kommer att fortsätta höja priserna, men det kommer sannolikt att ta några kvartal innan H&M fullt ut kan kompensera för de snabba och stora negativa förändringarna i valutakurserna. Vi sänker våra estimat för det justerade rörelseresultatet med 7-16 procent för 2021/2022-2023/2024”, skriver Nordea.

Carnegie har sänkt riktkursen till 100 kronor (110) och upprepat rekommendationen behåll.

”Utsikterna på kort sikt är fortfarande svaga, värderingen nära historiskt låga nivåer, men med rätta enligt vår uppfattning”, skriver Carnegie som har sänkt sina prognoser för H&M:s vinst per aktie med 5-9 procent för perioden 2022-2024.

Ålandsbanken uppger sig stå fast vid sin positiva syn på H&M.

”H&M möter återigen utmaningar på kort till medellång sikt, denna gång i form av vikande efterfrågan och ökade kostnader. I grunden ser vi dock bolaget som bättre rustat än någonsin för att leverera aktieägarvärde över tid”, skriver banken.

Spararna nettosålde aktier i september – första gången i år

I ett pressmeddelande konstaterar Avanzas sparekonom Nicklas Andersson att ”vi är på god väg mot det sämsta börsåret sedan finanskrisen 2008”. Under september föll även Stockholmsbörsen till ett nytt årslägsta.

– Det dystra börsklimatet, oro inför en vargavinter och potentiell energikris har fått aktiespararna att kapitulera. Nu noterar vi nettosälj för första gången i år, säger Nicklas Andersson på Avanza i en kommentar. 

Högst upp på säljlistan för september placerar sig tobaksbolaget Swedish Match som den amerikanska branschjätten Philip Morris lagt ett kontantbud på (se hela listan längre ned).

– Förutom de budaktuella bolagen som av naturliga skäl toppar säljlistan så hittar vi även Swedbank, SSAB och Tesla där. En trio som rejält överpresterat börsen de senaste månaderna. Man kan ana att det handlar om vinsthemtagningar för att samla på sig torrt krut i börsturbulensen, kommenterar Nicklas Andersson.

På Avanzas plattform toppar fastighetsjättarna SBB och Castellum köplistan. Bakom skuggar defensiva pjäser som teleoperatörena Tele2 och Telia. 

Hos konkurrenten Nordnet letade kunderna krockkuddar i börsfallet och hamnade framför allt i lådan med utdelningsaktier, enligt bolagets sparekonom Frida Bratt. 

– Vi hittar exempelvis Castellum, Tele2, Telia samt månadsutdelaren Cibus i köptoppen. Utdelningarna kan agera krockkudde i sämre tider, och dessutom har ju flera av de klassiska utdelningsaktierna defensiva kvalitéer som premieras nu, säger hon i en kommentar. 

Säljlistan toppas av Hemnet och rymmer även amerikanska Netflix och AMC. 

– Bostadsmarknaden är i gungning och Hemnet ses som ett derivat på den, kommenterar Frida Bratt, och fortsätter:

– Det finns en oro för att sämre tider kan komma att påverka den digitala annonsmarknaden, samtidigt som det faktum att hushåll kan tvingas dra ned på utgifter kan slå mot Netflix prenumerationsmodell.

Tabell 1: Mest köpta respektive sålda aktierna hos Avanza i september. 

Mest köpta Mest sålda
SBB B Swedish Match
Castellum Karo Pharma
Tele2 Swedbank A
Telia SSAB B
Alleima Tesla
Intrum Alibaba
Electrolux B Embracer
Getinge Mildef
Volvo Cars Apple
Sinch Semcon

 

Tabell 2: Mest köpta respektive sålda aktierna hos Nordnet i september. 

Mest köpta Mest sålda
SBB Hemnet
Investor Soltech Energy
Castellum
International Petroleum Company
Evolution Netflix
Tele2 AMC Entertainment
Sinch Kambi
Volvo Cars Zalando
Cibus Nordic Real Estate Loomis
Nibe Trelleborg
Telia Scandi Standard

 

Fjärrvärmepriserna höjs 5 procent – stora regionala skillnader

Privata Affärer har tidigare rapporterat att fjärrvärmebolagen väntas höja priserna betydligt mer än tidigare för 2023. Detta efter en längre period av marginella ökningar, som uppgått till 1 till 2 procent årligen sedan början av 2010-talet.

Nu står det klart att fjärrvärmepriserna i Sverige höjs med drygt 5 procent i genomsnitt med start efter årsskiftet. Det rör fjärrvärmebolagen som ingår i den så kallade Prisdialogen, vilken avslutades i mitten av september, tillsammans med tre kundorganisationer, Riksbyggen, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta.

– Medelvärdet i prishöjningarna ligger på drygt 5 procent, det vill säga klart under inflationen, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor kring fjärrvärme på branschorganisationen Energiföretagen, till Privata Affärer.

Men han betonar att det är stora regionala skillnader och förklarar att vissa lokala aktörer varslat om prisökningar på upp till 25 procent nästa år.

– Förutsättningarna för fjärrvärmebolagen ser olika ut, exempelvis om de har elproduktion eller inte, säger han.

Daniel Lundqvist har tidigare uppgett för Privata Affärer att fjärrvärmebolagens kostnader ökat dramatiskt under året. Bränsle är den enskilt största utgiftsposten i branschen och där har priserna ökat mellan 15 till 25 procent.

Riksbyggen delar uppfattningen om att fjärrvärmebolagens prisökningar kommer att landa på drygt 5 procent i genomsnitt med stora lokala avvikelser. 

– Jag har inte några exakt siffror, men det stämmer överens med den information som jag tagit del av, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Hur ser ni på att fjärrvärmepriserna ökar med 25 procent på vissa håll i landet?
– Det är klart att det blir problematiskt med sådana här stora höjningar. Energikostnaden är en av de största utgifterna för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar och då slår det hårt mot ekonomin. Även för de boende som i slutändan måste betala för det.

Kommer det här leda till att många bostadsrättsföreningar får ekonomiska problem?
– Det kan bli så för de har ett svårt läge även ur andra synvinklar, exempelvis med högre räntekostnader. Om man inte varit beredda på det och tagit höjd för det i budgeten kan man behöva ställa om.

Mari-Louise Persson understryker att Prisdialogen inte är någon regelrätt förhandling mellan parterna utan att den syftar till att ge kunderna insyn i prissättningen. Bland annat måste fjärrvärmebolagen motivera kommande justeringar.

Köper Riksbyggen bolagens förklaringar till nästa års prishöjningar?
– Alla de här dialogerna sker lokalt eftersom bolagens förutsättningar skiljer sig åt. Jag har inte suttit med i de enskilda diskussionerna och därför blir det svårt för mig att kunna svara på det.

Finns det ett utbrett missnöje med Prisdialogen inom organisationen?
– Nej, det ser jag inte. Vi har av förklarliga skäl inte hunnit utvärdera årets Prisdialog ännu, men tidigare år har man generellt varit väldigt nöjda.

Nätapoteket ställer in planerad börsnotering

Tidigare angavs preliminär första handelsdag till första veckan i oktober. Marknadsförutsättningarna har sedan dess avsevärt försämrats, skriver Meds Apotek.

”Styrelsen bedömer att det mot bakgrund av det rådande marknadsläget inte finns förutsättningar för en positiv utveckling av aktien med tillfredställande likviditet”, skriver Meds Apotek.

En notering av bolagets aktier är fortfarande aktuell när förutsättningar bedöms finnas, heter det också. 

Förvaltare stortankar olje- och gasbolag

Den amerikanska olje- och gassektorn har rusat nära 30 procent i år medan det breda S&P 500-indexet fallit 22 procent. 

Kursuppgångarna i branschen har samtidigt lockat till sig investerare som tidigare ratade oljesektorn, rapporterar finanskanalen CNBC

För tio år sedan utgjorde energiaktier 11 procent av analysföretaget Morningstars globala aktieindex. Den siffran hade i slutet av 2020 minskat till 3 procent. Men den nedåtgående trenden på väg att brytas, skriver CNBC. I dag utgör energiaktier 5,2 procent av indexet. 

En ny undersökning som Morningstar genomfört visar att flera fonder nyligen köpt på sig stora mängder olje- och gasaktier, bland andra GQG Partners Global Equity.

Fondens exponering mot fossil energi har tiofaldigats sedan mars förra året då sektorn hade en portföljvikt på bara 2 procent, rapporterar finanskanalen. 

Förvaltaren Rajiv Jain uppger för Morningstar att produktionen inte hängt med den ökade efterfrågan, vilken gör priserna kommer att vara höga under lång tid, enligt CNBC.

Oljejättarna Exxon Mobil, Occidental Petroleum och Petrobras är några av fondens största innehav. 

Uppsvinget för sektorn bland investerarkollektivet håller i sig trots att aktierna handlats ned under de senaste månaderna när oljepriset fallit tillbaka.

Priset på Nordsjöolja, brent, uppgår nu till 88 dollar per fat, vilket kan jämföras med 105 dollar i början av juli eller nära 130 dollar strax efter Rysslands invasion av Ukraina.

Victor Katona på analyshuset Kepler säger till CNBC att prisnedgången speglar de negativa utsikterna för världsekonomin och därmed en minskad efterfrågan på olja. 

Däremot har marknaden inte prisat in den kortsiktiga efterfrågeökningen som väntas under de kommande månaderna, enligt analytikern.  

Allt ”pekar mot en hausse”, säger han till finanskanalen. 

Anledningen är att oljekartellen Opec+ vid sitt nästa möte spås meddela en produktionsminskning, vilket analytikern tror kommer att skicka upp oljepriserna mellan 15 till 20 procent.