Swedbanks “Fear & Greed”-index har fallit under den senaste veckan till en notering på 17. Den låga indexnivån visar att extrem rädsla är den dominerande känslan på den svenska aktiemarknaden, rapporterar storbankens placeringssajt Aktiellt.

Indexet över vad Swedbank kallar “Momentum” noterar 32, vilket är en neutral nivå som visar att marknaden varken är extremt översåld eller överköpt. Men indexet väger över mot den negativa sidan och storbanken skriver att “börsen är tydligt översåld” ur ett “momentumperspektiv”.

Samtidigt uppger Swedbank att investerarkollektivet “ter sig nu också mer eller mindre ha kapitulerat vad gäller dess börsvy”.

Förra gången investerare var lika negativt inställda till börsen som nu var i mars 2009, det vill säga i samband med att aktiemarknaden slog i botten efter finanskrisen, enligt storbanken.

Swedbank beskriver “Fear & Greed” som ett “kompositindex för sentimentet”, vilken innebär att ett antal faktorer vägs samman för att mäta investerares inställning till börsen.

I det volatila börsklimatet kan det vara lockande att lämna aktiemarknaden helt och hållet. Det finns dock alltid något att oroa sig när det kommer till sparandet på börsen och över tid blir den som tar risk belönad på marknaden, skriver Handelsbankens placeringsstrateg Peter Engstedt i storbankens kundtidning Fokus Placeringar.

Samtidigt medger han att det finns “ovanligt många orosmoln just nu”. Men för att inte behöva lämna börsen kan en mer försiktig aktieportfölj vara en kompromiss, enligt storbankens placeringsstrateg.

Peter Engstedt listar fyra defensiva strategier för ändamålet. Det handlar bland annat om högutdelande aktier.

– Bolag som ger höga utdelningar år efter år är ofta välmående och deras aktier svänger inte lika mycket som andra aktier, skriver han, och tillägger:

– Det betyder att högutdelande aktier har goda defensiva egenskaper och att risken är lägre.

Placeringsstrategen lyfter sedan fram värdeaktier, det vill säga lågt värderade bolag inom mogna branscher.

– I ett relativperspektiv går värdeaktier ofta bra när inflationen och räntorna är på väg upp, medan tillväxtaktier går bättre i tider av låg inflation och låga räntor, skriver Peter Engstedt.

Att investera i bolag med starka balansräkningar och icke-cykliska aktier är två andra lämpliga strategier, anser Peter Engstedt.

Han nämner sedan teleoperatörerna Telia och Tele2 som exempel på bolag som passar in på de fyra strategierna. Det gör även storbolagen Ericsson och Skanska, tillägger placeringsstrategen.

I hälsovårdssektorn har Arjo, Elekta och Arjo fallit rejält på börsen och blivit intressanta alternativ för den som väljer att följa strategierna, enligt Peter Engstedt

Hög inflation, energikris och Rysslands anfallskrig mot Ukraina är några orsaker till de svaga konjunkturutsikterna i Europa.

Trots att tillväxten i ekonomin väntas försvagas tvingar samtidigt den höga inflationstakten centralbankerna att fortsatta strama åt. Problemen i regionen speglas också i börskurserna – den europeiska aktiemarknaden värderas överlag lägre än den amerikanska.

Men det kompenserar inte för den “ytterligare risk” som investerare tar på sig genom att köpa europeiska aktier, säger Willem Sels, investeringschef på den brittiska storbanken HSBC:s private banking-avdelning, till CNBC.

– Vi tycker att tyngdpunkten ska ligga på kvalitet, fortsätter han och uppmanar investerare att fokusera på “kvalitetsskillnaden mellan Europa och USA” snarare än tillväxt- respektive värdeaktier.

Willem Sels säger vidare till CNBC att han “vill varna för att köpa europeiska aktier på grund av de lägre värderingarna och ränterörelserna”. Värdeaktier används ofta för att beskriva lågt värderade storbolag i mogna branscher, exempelvis banker.

I en intervju med Handelsbankens kundtidning Fokus Placeringar säger storbankens aktiestrateg Mattias Sundling att det är tydligt att marknaden blivit riskavert efter sommarens uppgångar på börsen, som visade sig vara tillfälliga. 

– Jag är inställd på att det kommer att vara fortsatt stökigt ett tag till, fortsätter han. 

Vinstförväntningarna på börsbolagen är fortfarande högt ställda. Samtidigt får konsumenterna allt mindre kvar i plånboken på grund av hög inflation, rusande elpriser och stigande räntekostnader. Mattias Sundling väntar sig att analytikerna justerar ned sina vinstprognoser. 

– Ett skäl till att vinsterna hållits uppe är den höga inflationen som blåst upp försäljningen. Även orderingången har varit stark då bolagen tidigare hamstrade för att det var varubrist och nu för att priserna väntas stiga, säger han till storbankens kundtidning, och fortsätter:

– Givet att det blir en recession, vilket våra ekonomer tror, så kommer vinstprognoserna att sjunka. 

Handelsbankens aktiestrateg förklarar att storbanken “förblir positionerade” för en mild lågkonjunktur och att han tror att det är “för tidigt för en bred rörelse mot tillväxtaktier” på Stockholmsbörsen. 

– Det innebär bland annat att vi helst undviker sektorer som cykliskt och fastigheter. I stället förordar vi bankaktier, som gynnas av högre räntor, tillsammans med defensiva sektorer som dagligvaror, telekom och hälsovård, säger han till tidningen. 

Vidare bedömer han att en recession ännu inte prisats in i aktiekurserna, trots att globala börsindex rasat över 20 procent i år. 

– I en recession brukar marknadsvärderingen bottna vid betydligt lägre nivåer än i dag, säger Mattias Sundling.

Xbrane kommer i samband med Europalanseringen av Ximluci att befinna sig i en kommersiell fas, vilket Anders Tullgren anger som ett skäl.

Bolaget är enligt Anders Tullgren, i ytterligare ett skäl att äga bolaget, ett plattformsbolag inom biosimilarutveckling, vilket det finns väldigt få av. I Europa uppges det endast finnas fyra bolag, inkluderat Xbrane Biopharma, som verkar inom utvecklingen av biosimilarer.

I en senare presentation utvecklar vd Martin Åmark att de andra tre bolagen är Formycon, Polpharma Biologics och Alvotech.

Det finns, enligt vd Martin Åmark, mer tagare av biosimilarprojekt än projekt som dessa potentiella intressenter har möjlighet att inlicensiera.

Det sista argumentet som Anders Tullgren ger, för att äga aktien, är att Xbrane har en attraktiv portfölj. Vid sidan om Ximluci har Xbrane fyra ytterligare biosimilarkandidater i sin portfölj.

I Europa, där lanseringen kommer att bedrivas av partnern Stada Arzneimittel, förväntar sig Xbrane få ett EU-godkännande i november 2022 följt av en lansering under första kvartalet 2023. Så sent som den 16 september 2022 gav den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) ett positivt utlåtande för Ximluci (ranibizumab).

Avtalet med Stada omfattar milstolpsbetalningar och kostnadstäckning om 40 till 50 miljoner euro samt vinstdelning 50/50 på ebitda-nivå.

Xlucane är en biosimilarkandidat av originalläkemedlet Lucentis från schweiziska Novartis. Läkemedlet används för att behandla ögonsjukdomarna åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk makuladegeneration och diabetiskt relaterad retinopati. Under helåret 2021 redovisade Novartis en försäljning av Lucentis för nästan 2,2 miljarder dollar.

I projektet BIIB801 (Xcimzane) har Xbrane en global partner i den amerikanska läkemedelsjätten Biogen. BIIB801 är en preklinisk monoklonal antikropp som är en biosimilarkandidat till Cimzia (certolizumab pegol). Cimzia, från belgiska UCB, används delvis för att behandla ledgångsreumatism och psoriasis. År 2021 var den globala försäljningen av läkemedlet drygt 1,8 miljarder euro.

Enligt avtalet med Biogen har Xbrane möjligheter att potentiellt erhålla utvecklings- och kommersiella milstolpar på upp till 80 miljoner dollar från Biogen.

Den prekliniska uppskalningen av produktionen av BIIB801 väntas vara slutförd 2023.

Patentet för originalläkemedlet Cimzia löper ut i USA under 2024 och i EU under 2025.

Xdivane, en biosimilarkandidat av originalläkemedlet Opdivo, befinner sig i preklinik. Immunterapiläkemedlet Opdivo från amerikanska Bristol Myers Squibb används för behandling av både blodcancer och solida tumörer såsom vissa typer av lungcancer.

Xtrudane, en biosimilarkandidat av Mercks storsäljande immunterapi Keutruda vid behandling av olika cancerformer. Patenten för Keytruda löper ut i USA under 2029 och I EU under 2030.

Xdarzane, en biosimilarkandidat av Janssens cancerläkemedel Darzalex, används vid behandling av flera indikationer inom blodcancerformen multipelt myelom. Patentutgångarna för Darzalex sker under 2029 i USA och 2030 i EU. Projektet befinner sig i preklinik.

Martin Åmark uppger sig vilja göra en utlicensering av en portfölj av ovan tre nämnda onkologiprodukter, Xdivane, Xtrudane och Xdarzane, under nästa år omfattande biosimilarkandidater för onkologiläkemedlen Opdivo, Keytruda och Darzalex.

Enligt Xbrane Biopharmas styrelseordförande Anders Tullgren ska bolaget bli kassaflödespositiva i det fjärde kvartalet 2023 eller det första kvartalet 2024, vilket är ett upprepat mål.

USA:s centralbank Federal Reserve, Fed, höjde som väntat styrräntan med 75 punkter för tredje gången i följd på onsdagskvällen. Styrräntan ligger nu i intervallet 3,0 till 3,25 procent.

Räntebeskedet orsakade vild handel på USA-börserna, som först sjönk för att sedan handlas upp och slutligen falla tillbaka under nollstrecket igen. Det breda S&P 500-indexet stängde ned 1,7 procent.

På torsdagen faller Stockholmsbörsen 1,8 procent, tyska DAX-indexet tappar 0,6 procent och franska CAC 40 är ned 0,7 procent.

Marknaden handlade inte främst på räntehöjningen utan Feds uppjusterade räntebana och dystra prognoser över arbetslösheten och ekonomin, förklarar Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.

– Allt justerades i fel riktning, så att säga, fortsätter hon.

Bland annat drog centralbanken upp räntebanan till 4,6 procent i slutet av 2023, en betydligt högre nivå jämfört med den senaste prognosen från i juni på 3,8 procent.

Det mest graverande för marknaden var dock Feds dämpade utsikter för ekonomin och prognosen om att arbetslösheten i USA stiger till 4,4 procent nästa år, enligt strategen.

– Ett så pass stort lyft i arbetslösheten har historiskt alltid varit förknippat med en recession. Oron är att USA går in i en recession och att det spiller över på tillväxten i världsekonomin, säger Maria Landeborn.

DNB:s aktiemäklare Anders Rudolfsson betonar att det är “enormt många osäkra parametrar” som kan påverka börsutvecklingen. Förutom centralbankernas åtstramningar nämner han den ryska upptrappningen av landets anfallskrig mot Ukraina och energikrisen som uppstått i Europa efter Rysslands invasion.

– Allt det här gör att många är väldigt avvaktande. Man ska stor respekt för att vi går in en väldigt tuff period, säger han.

Den sektor som han ändå bedömer kan visa motståndskraft i den volatila börsmiljön är bankerna.

– Värderingarna på 7-8 gånger nästa år förväntade vinst är alldeles för lågt givet att vi kommer att se fler räntehöjningar. Dessutom kommer de svenska storbankerna högst sannolikt att fortsätta ge utdelningar och köpa tillbaka aktier, säger Anders Rudolfsson.

Sedan årsskiftet har Swedbank och SEB backat runt 14 respektive 10 procent medan Handelsbanken endast är ned strax över 1 procent. Stockholmsbörsen har rasat drygt 30 procent under samma period.

För svensk del ledde Federal Reserves hökaktiga räntebesked till ännu en kronförsvagning. På torsdagsmorgonen kostade en dollar rekorddyra 11,12 kronor, och läget kan förvärras ytterligare.

Danske Bank har inte uppdaterat sina prognoser över kronkursen efter räntebeskedet. Men redan i augusti trodde storbankens valutaexperter att kronan skulle försvagas till 11,25 mot dollarn inom det närmaste halvåret och 11,60 på ett års sikt, säger Maria Landeborn.

Storbanken förespråkar en undervikt i aktier och en överlag defensiv inriktning på portföljen framöver med sektorer som hälsovård, dagligvaruhandel och kraftförsörjning (utilities).

Regionalt rekommenderar Danske Bank en högre andel amerikanska aktier på bekostnad av en undervikt i Europa.

– Vi ser en hel del problem i Europa. Bland annat relaterade till kriget i Ukraina, men även skenande elpriser och att det är mycket cykliska bolag på de europeiska börserna. Oron för en kommande recession slår hårdare mot cykliska bolag, säger Maria Landeborn.

– När räntorna stiger tar de amerikanska tillväxtaktierna stryk, men i grund och botten är USA en region med mycket kvalitetsbolag och mindre konjunkturberoende vinster. Det tror vi kommer att premieras i takt med att oron för en recession tilltar, tillägger hon.

”Detta i kombination med en stark aktiekursutveckling och en rik värdering är huvudskälen till varför vi nedgraderar till behåll”, skriver Danske Bank.

Under det andra kvartalet lyckades Axfoods butiksförsäljning växa i en dubbelt så hög takt som den svenska dagligvarumarknaden. Danske Bank ser inga skäl till varför den starka utvecklingen inte kommer att fortsätta på kort sikt och hänvisar till att Willys framstår som det uppenbara lågprisalternativet när konsumenter letar efter sätt att spara pengar på sina matinköp.

Ökade kostnader väntas däremot dämpa resultatutvecklingen. Enligt Danske Bank är omkring 60-65 procent av Axfoods energikostnader säkrade väl in i 2023 och nya löneavtalen kommer bli aktuella först i mars 2023, vilket banken påpekar ger Axfood tid att förbereda sig och justera priserna.

”Vi ser det emellertid som rimligt att tro att detta tillsammans med extra lagerövergångskostnader kommer att dämpa lönsamhetsutvecklingen under 2023”, skriver banken.

Som Nyhetsbyrån Direkt rapporterat om tidigare på torsdagen har Danske Bank Markets sänkt sin rekommendation för Axfood till behåll från köp och dragit ned riktkursen till 320 kronor (335).

Vid 11.15-tiden hade Axfood, som på torsdagen handlas exklusive utdelning om 3:75 kronor, gått ned 22:80 kronor eller 7,3 procent till 291 kronor.

Privata Affärer har tidigare uppmärksammat den ekonomiska krisen i Turkiet med hyperinflation och en kollapsande valuta. För att skydda sina besparingar har lokalbefolkningen sökt sig till aktiemarknaden, vilket lett till en tjurrusning på Istanbulbörsen.

Men under de senaste veckorna har aktiemarknaden vänt ned ordentligt och fallit drygt 10 procent från toppnoteringen i mitten på september. Banksektorn har drabbats hårdast med kursras på 35 procent.

Dessförinnan hade de turkiska bankaktier rusat osannolika 150 procent sedan mitten på juli, rapporterar den amerikanska finanskanalen CNBC. Kursrasen raderade ut över 12 miljarder dollar i marknadsvärde på Istanbulbörsen.

Analytiker som CNBC talat med säger att den skarpa nedgången orsakades av de oväntat höga inflationssiffrorna för augusti i USA, som i sin tur ökade trycket på landets centralbank Federal Reserve att höja styrräntan. Under onsdagskvällen höjde Fed styrräntan med 75 punkter, vilket var i linje med marknadens förväntningar.

Ett högre ränteläget i USA stärker valutan vilket gör det dyrare för länder som Turkiet att importera olja- och gas i dollar och betala av sin statsskuld, som till stor del är dollardominerad, rapporterar finanskanalen.

Trots kursfallet de senaste veckorna är Istanbulbörsen fortsatt upp 68 procent i lokal valuta under 2022.

I Vestums tidigare mål skulle bolaget nå ett justerat ebita-resultat om minst 3 miljarder kronor vid utgången av 2025, drivet av förvärv i kombination med organisk tillväxt.

Vidare presenteras ett nytt ebita-marginalmål om minst 10 procent. I det tidigare målet vid samma nivå avsåg det justerad ebita-marginal.

Den finansiella nettoskulden i relation till ebitda-resultatet ska enligt det nya målet vara 2,5-3,5 gånger. I sitt tidigare mål skulle den finansiella nettoskulden i relation till justerat ebitda-resultat vara 2,5-3,5 gånger som genomsnitt över de senaste fyra kvartalen.