Under sommarens rapportsäsong levererade byggbolagen “helt okej” siffror och när det kommer till den viktiga orderingången var den överlag “stark”, påtalar Albin Sandberg, bygg- och fastighetsanalytiker på Kepler Cheuvreux, i en intervju med Swedbanks placeringssajt Aktiellt. Analyshuset ansvarar för storbankens aktieanalyser.
Marknaden oroar sig dock för hur bolagen kommer att hantera den höga kostnadsinflationen, säger Albin Sandberg till Aktiellt, vilket gör avtryck på aktiekurserna i byggbolagen.
Cementförsörjningen är ett annat orosmoln för marknaden. Den stora cementproducenten Cementa driver just nu Slitefabriken på Gotland med ett tillfälligt tillstånd som löper ut redan vid årsskiftet. Men en permanent lösning finns fortfarande inte på plats, betonar analytikern.
– Det finns förhoppningar i branschen om att man kommer lösa det här, men tills dess kommer oron för cementbrist att ligga kvar som en våt filt över byggsektorn, säger han vidare till Aktiellt.
I en lista över “särskilt intressanta bolag i sektorn” lyfts Skanska, Peab och Nordisk Bergteknik fram. Samtliga köpstämplas av Kepler Cheuvreux.
Riktkursen för Skanska ligger på 230 kronor, drygt 49 procent högre än fredagens stängningskurs. För Peab uppgår den till 115 kronor, vilket ger en uppsida på motsvarande runt 80 procent. Slutligen har analytikern satt riktkursen 52 kronor för Nordisk Bergteknik, upp 38 procent mot aktiens slutkurs på fredagen.
Lantmännens innehav av drygt 6,6 miljoner aktier i bolaget är värt cirka 330 miljoner kronor. Per den 28 juni ägde Lantmännen 5 procent av aktierna i kycklingbolaget och sedan dess har ägarandelen alltså fördubblats.
Scandi Standard har under 2022 fått en annan storägare i form av portugisiska Grupo Lusiaves som per den 21 juli ägde strax under 7 miljoner aktier i bolaget, motsvarande cirka 10,6 procent.
Aktien har på en annars svag börs utvecklats starkt under året – från årsskiftet är den upp 21 procent och sett till de senaste tre månaderna är uppgången runt 36 procent.
Omkring klockan 13.10 på fredagen hade Scandi Standard backat 2,3 procent till 49:58 kronor
Storbanken SEB har räknat på hur mycket utgifterna för hushållen väntas öka i år när hög inflationen bitit sig fast i den svenska ekonomin. I kalkylen ingår kostnader för bolån, drivmedel, el, uppvärmning och mat.
En tvåbarnsfamilj med villa och bil har tidigare haft årliga hushållsutgifter på strax över 77 000 kr. Med den höga prisökningstakten i Sverige väntas utgifterna mer än fördubblas till 157 000 kr i år, enligt SEB.
I förhållande till den disponibla inkomsten för samma typfamilj motsvarar utgiftsökningen nästan en och halv månadsinkomst, vilken ligger på 60 000 kr inklusive barnbidrag, skriver storbanken vidare.
– På ett år har det ekonomiska klimatet förändrats drastiskt och hushållen står inför en tid som först och främst handlar om att övervintra. Många kommer att behöva se över den privatekonomiska verktygslådan, med allt från förändrade konsumtionsbeteenden till förändrat sparande och amortering, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.
Men det är stora lokala skillnader, påpekar SEB. En familj i Luleå får räkna med att hushållsutgifterna stiger med 80 procent medan de i Malmö väntas öka hela 111 procent under 2022.
De stora skillnaderna beror bland annat på elkostnaden, som varierar kraftigt i landet. I de sydligaste delarna av Sverige, elområde 4, stiger elräkningen med nästan 2 000 kr i månaden för en genomsnittlig barnfamilj. Det kan jämföras med omkring en hundralapp i Luleå, som ingår i elområde 1, skriver SEB.
En annan skillnad är bostadspriserna som är högre i södra än i norra Sverige. En räntehöjning från 1,5 till 3,5 procent innebär att den årliga räntekostnaden ökar med nästan 50 000 kr för en familj med villa i Malmö jämfört med 27 000 kr i Luleå.
Pensionärer drabbas också hårt av prisökningarna i ekonomin, poängterar storbanken. Ett par med genomsnittlig pension kan vänta sig att deras hushållsutgifter stiger med nästan 47 000 kr under 2022. Även här förekommer det stora lokala skillnader, enligt SEB.
I SEB:s färska boprisindikator framgår det att hushållen förväntar sig att Riksbankens styrränta uppgår till 1,48 procent om ett år. Septembersiffran var marginellt högre, 0,03 procentenheter, än månaden innan.
Marknaden delar dock inte hushållens optimism utan räknar med styrräntan uppgår till 2,54 procent redan vid årsskiftet. I slutet av 2023 ligger prognosen nästan 2 procentenheter högre än hushållens bedömning på 3,41 procent, enligt SEB:s enkätundersökning bland institutionella investerare, “Fixed Income Survey”.
SEB:s privatekonom Américo Fernández ser tydliga risker med hushållens låga ränteförväntningar.
– Jag tror att många hushåll förstått att inflationen påverkar deras hushållskalkyler. Men möjligen har man inte tagit tillräckligt med höjd för hur mycket räntekostnaden kan komma att förändras under hösten och det kommande året, säger han.
Américo Fernández påpekar att den stora skillnaden i förhållande till marknadens bedömning talar för att hushållen kan bli tagna på sängen när Riksbanken väntas gå hårt fram med räntehöjningar för att få ned inflationen.
– Det kommer att få effekter på konsumtionen, det vill säga att man håller ännu hårdare i plånboken än vad man gör i dag. Samtidigt är hushållens konsumtion en väldigt viktig tillväxtmotor för svensk ekonomi, vilket inte bådar gott för vare sig våra företag eller ekonomin i stort, säger han.
Beräkningar från SEB visar att den höga inflationen väntas innebära att hushållsutgifterna – som även inkluderar räntekostnader – för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj ökar med ungefär 80 000 kr under 2022, vilket motsvarar en fördubbling mot året innan.
Den dramatiska kostnadsökningen för hushållen kommer också att spilla över på bostadsmarknaden i form av fortsatta prisnedgångar, tillägger Américo Fernández.
Bostadspriserna har redan kommit ned ordentligt, men SEB räknar med ytterligare prisfall som slutligen landar på mellan 15 till 20 procent i mitten av 2023 jämfört med toppnoteringen i våras.
– Fallande bostadspriser är nog generellt inte ett stort problem för hushållen mer än den psykologiska effekten att man känner sig fattigare och förmodligen håller hårdare i plånboken, säger han.
SEB:s privatekonom tillägger att den nya regering som ska tillträda efter riksdagsvalet med stor sannolikhet sjösätter olika stödåtgärder för att motverka kostnadschocken för hushållen.
– Höstbudgeten i oktober kommer garanterat innehålla en del plånboksåtgärder som lindrar delar av den här utgiftssmällen, men långt ifrån allt eftersom finanspolitiken måste ha träffsäkra åtgärder som inte motverkar Riksbankens arbete, säger Américo Fernández.
Prognoser från den brittiska storbanken Barclays pekar mot att euroområdet glider in i en lågkonjunktur under årets fjärde kvartal och att den varar fram till mitten på nästa år. Under perioden räknar storbanken med en nedgång i euroländernas BNP på 1,7 procent.
Sämre ekonomiska tider är dåliga nyheter för börsen. Morningstars analytiker har därför tagit fram en korg med de tio bästa aktierna att äga i en lågkonjunktur.
Analytikerna uppger i ett inlägg på analysföretagets hemsida att de föredrar lågt värderade bolag i defensiva sektorer, exempelvis dagligvaruhandeln och läkemedelsbranschen (se lista längre ned i artikeln).
Ett av namnen på listan är det svenska medicinteknikbolaget Elekta som rasat drygt 48 procent på Stockholmsbörsen under 2022.
Bolaget handlas nu till en rabatt på 52 procent mot den värdering som Morningstar analytikernas anser är rimlig för aktien, så kallad ”fair value”.
Tabell: Morningstars favoritaktier i en lågkonjunktur.
Svenska fondsparare har under året fram till augusti pytsat in runt 1,5 miljarder kronor i fonder med Japan som investeringsuniversum, vilket gör det till en av få enskilda marknader som överhuvudtaget haft nettoinflöden, visar Fondbolagens förening senaste sammanställning. Nettouttagen från Kina- och bredare Asienfonder uppgick till nära 1 respektive cirka 4 miljarder kronor under perioden.
Flödena till pensionsjätten AMF:s “Asien Stilla Havet”-fond, där japanska aktier utgör 30 procent av portföljen, har varit “relativt sett okej”, uppger förvaltaren Henrik Oh.
– Jag upplever att många aktiefonder haft utflöden eftersom det varit tufft börsår och i stort sett alla marknader står på minus. Vi har klarat oss från det, samtidigt har vi inte haft några större inflöden, säger han.
I lokal valuta, yen, är Tokyobörsens breda index Topix bara ned runt 2 procent under 2022. Yenens kraftiga försvagning mot framför allt amerikansk dollar spelar exportbolagen i händerna och de har till stor del hållit uppe aktiemarknaden, enligt förvaltaren. Räknat i kronor eller dollar är Topix dock ned 7 respektive 22 procent.
Framöver väntar han sig en slagig utveckling på Tokyobörsen.
– Situationen vi har globalt med oro för konjunkturen och räntehöjningar spiller över på Asien-regionen och Japan. Jag tror att det blir skakigt det närmsta halvåret, till dess att marknaden ser att inflationen kommit ned och räntehöjningarna tagit slut, säger Henrik Oh, och tillägger:
– Först då tror jag marknaden stabiliserar sig.
Japan är världens tredje största ekonomi efter stormakterna Kina och USA. Men den japanska ekonomin går knackigt, landets BNP har vuxit långsamt sedan millennieskiftet.
Svag tillväxt i kombination med låg inflation har gjort att centralbanken Bank of Japan under lång tid bedrivit en nollräntepolitik i hopp om att få igång ekonomin. Men det har i sin tur orsakat att yenen fallit dramatiskt till den lägsta växelkursen mot dollarn på 25 år, säger Henrik Oh.
Vad blir “investeringscaset” i Japan med tanke på landets kärvande ekonomi?
– För oss som driver en bredare fond och är det främst relativt nu, det vill säga att Kina utvecklas ganska svagt medan utsikterna i Japan är något bättre. Sedan är japanska bolag överlag väldigt välskötta och är starka på den globala marknaden. Vi fokuserar också att hitta de bästa bolagen i regionen snarare än att rikta in oss på hela marknader.
Och det finns intressanta möjligheter på den japanska aktiemarknaden, betonar Henrik Oh som tror mycket på en kommande “reopening trade”. Strategin går ut på ta positioner i bolag som drabbades hårt av coronapandemin inför att ekonomin öppnas upp.
Tanken är att de billiga aktierna ska ta fart när bolagens verksamhet normaliseras i takt med att coronarestriktionerna hävs. I Europa och USA hände det under förra året medan Japan först nu diskuterar att lyfta på restriktionerna som infördes under pandemin.
– Vi har främst valt att ta in japanska tågoperatörer. Det är också en skyddad industri i Japan, bolagen saknar konkurrens. När reserestriktionerna tas bort kommer deras vinster att normaliseras, säger Henrik Oh.
Den största satsningen i fonden på temat är East Japan Railway med en portföljvikt på runt 2,2 procent, enligt analystjänsten Morningstar.
– Tittar man på bolagets normaliserade vinstnivå och jämför det med nuvarande vinster så finns det uppsida. Även om vinsterna inte helt normaliseras finns det en uppsida kvar och så även i aktien, säger Henrik Oh.
Han tillägger att det finns dolda värden i bolaget som inte är inprisade i aktien.
– East Japan Railway har en ganska stor fastighetsportfölj och bolaget äger också en stor landbank i Tokyoområdet som de håller på att utveckla just nu, säger förvaltaren.
Aktien föll kraftigt under coronapandemin och har ännu inte återhämtat sig till nivåerna före virusutbrottet. Men hittills i år har East Japan Railway haft en starkt utveckling på börsen med en uppgång på drygt 8 procent.
Tisdagens inflationssiffrorna från USA blev en kalldusch för aktiemarknaden. Flaggskeppsindexet S&P 500 föll drygt 4,3 procent medan den tillväxt- och teknikorienterade Nasdaqbörsen rasade över 5 procent.
Inflationen avtog visserligen jämfört med föregående månad, men i den takt som marknaden hade förväntat sig. Den totala inflationen uppgick till 8,3 procent på årsbasis i augusti, vilket var 0,2 procentenheter högre än förhandsprognosen.
Mer oroväckande var att kärninflationen steg mer än väntat till 6,3 procent i årstakt. Det är inflationsmåttet som den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, främst agerar på eftersom det inte tar hänsyn till volatila energi- och livsmedelspriser.
Men de oväntat höga augustisiffrorna förändrar inte marknadens bedömning om att inflationen toppat och fortsätter nedåt framöver, enligt Molly Guggenheimer, aktiestrateg på Danske Bank.
– Det tycker jag inte. Vi ser att inflationen toppat i allt från råvarupriser till företagsundersökningar, som exempelvis visar att bolagen inte höjer priserna i samma utsträckning längre, säger hon.
Däremot tror aktiestrategen att den stigande kärninflationen leder till att Fed höjer styrräntan över en längre tidsperiod än vad aktiemarknaden tidigare prisat in, vilket speglades i börsrasen under tisdagen.
– Marknaden insåg att kärninflationen inte kommer gå ned förrän efterfrågan gör det och att det blir en längre räntehöjningscykel. När oljepriserna föll tillbaka i augusti var förhoppningen att även konsumtionen skulle minska, men uppenbarligen ledde det till en högre efterfrågan som drev på kärnpriserna igen, säger Molly Guggenheimer, och fortsätter:
– Det enda sättet för Fed att få ned konsumtionen är att försvaga arbetsmarknaden och det kommer man vara mer villig att göra nu. Fed kommer att ge hökaktiga prognoser och fortsätta med 75-punkters höjningar, vilket kommer att skada ekonomin.
Det blev en stark börsreaktion på tisdagen. Hur kommer börserna att handla på det här i fortsättningen?
– På tisdagen såg vi en klassisk “selloff” med kraftiga nedgångar i framför allt tillväxtaktier, det vill säga att man sålde av högt värderade bolag. När man blickar framåt tror jag marknaden kommer att handla på att det blir en recession i USA och fortsätta traggla runt nuvarande nivåer för att sedan komma ned något ytterligare. Vi kommer sannolikt se en annorlunda sektorindelning där investerare går ur värderingsfokus och rör sig mer mot defensivt, tillväxt- och kvalitetsbolag.
Swedbanks investeringsstrateg Johannes Bjerner säger till storbankens placeringssajt Aktiellt att tisdagens inflationssiffror tvingar Federal Reserve att fortsätta med sina aggressiva räntehöjningar.
”Riksbankens prognos låg hela 1,5 procentenheter lägre och allt detta stärker caset för de två höjningar på 75 punkter som vi väntar oss till nästkommande möten”, säger Swedbanks investeringsstrateg Daniel Grythberg till Aktiellt.
”Skillnaden i förväntansbilden för Sverige kontra USA är dock att inflationen väntas stiga ytterligare en period innan den ska vända ner”, tillägger han.
Storbanken väntar sig en stökig höstbörs och konstaterar att många investerare positionerat sig för det. Men om utsikterna försämras ännu mer behöver det inte vara en anledning till ytterligare oro utan det kan snarare utgöra ett köpläge, enligt Johannes Bjerner.
”Med andra ord finns det en negativ syn hos investerarkollektivet och är det så att det kommer se ännu lite mörkare ut bör det öppna upp för ett bra köptillfälle för aktiemarknaden”, säger han till Aktiellt.
Hög inflation plågar hushållen runt om i Europa och USA. När den svenska inflationssiffran för augusti presenteras på onsdagen väntas prisökningarna ha fortsatt uppåt och landa på 9,6 procent i årstakt under månaden.
Guld beskrivs ofta som ett välbeprövat inflationsskydd, men det verkar inte stämma den här gången. Ädelmetallen handlas i dollar per uns, motsvarande strax över 27 gram, och på tisdagen uppgår spotpriset till 1 726 dollar, vilket är drygt 5 procent lägre än vid årsskiftet.
Men Eric Strand, förvaltare och grundare av fondbolaget Auag Fonder som specialiserar sig på ädelmetaller, anser inte att guldet underpresterat som inflationsskydd.
– Marknaden går före det som sker, den är framåtblickande. Guldmarknaden har prisat in att det kommer inflationen. I kronor har guld gett en avkastning på 26 procent de senaste tre åren. Det är ett ganska bra inflationsskydd, säger han. Räknat i dollar har guldpriset stärkts med 16 procent under samma tidsperiod.
Är det inte en besvikelse att guldpriset fallit mer än 5 procent i år när inflationen fortsatt upp i västvärlden? – Som svensk måste man titta på utvecklingen i kronor. I USA är det tuffare för där har vi haft en extremt stark dollar som pressar ned priserna på alla råvaror. Men efter det här blir nästa resa en svagare dollar och när vi får en nedgång i dollarkursen kommer råvarupriserna att sticka iväg uppåt.
Priset på ädelmetallen klättrade dock ordentligt under en period veckorna före och efter Rysslands invasion av Ukraina till över 2 000 dollar per uns i början på mars.
– Guld går ibland upp i kristider när det blir stor oro och nu var det kriget. Men sådana uppgångar är sällan långsiktiga utan de brukar komma ned igen för det mesta, förklarar Eric Strand.
Vidare säger han att marknaden nu är något avvaktande i väntan på signaler om att centralbankerna är färdiga med sina räntehöjningar.
– Vi är inte där ännu, men så fort man tror att vändningen kommer (i centralbankernas penningpolitik, reds. anm) sticker guldpriset upp igen. Sedan dröjer det ett antal månader innan vändningen faktiskt sker eftersom marknaden är före i sitt tänk, fortsätter Eric Strand och drar paralleller till sommarens kursrally på börsen när även guldpriset följde med upp.
– När marknaderna gick upp i juli trodde man att vändningen skulle komma i december.
Men hökaktiga utspel från Jerome Powell, chef för USA:s centralbank Federal Reserve, satte stopp för uppgången och den senaste månaden är Stockholmsbörsen (OMXSPI) ned drygt 5 procent medan guldpriset tappat nära 4 procent.
Andelsägarna i förvaltarens Precious Green-fond kan däremot glädjas åt en avkastning på runt 19 procent under 2022. Fonden investerar i ädelmetaller, varav främst guld, men även aktier i bolag inom ”grön teknik”-området.
Precious Green-fonden har haft medvind från kronförsvagningen mot dollarn och kursuppgångarna i den förnybara energisektorn på börsen, enligt Eric Strand.
Den makroekonomiska situationen försämras i Europa. Goldman Sachs kommer därför att behålla undervikten i europeiska aktier, konstaterar strateger på storbanken i en marknadsanalys som nyhetsbyrån Bloomberg tagit del av.
Storbankens strateger listar ett antal orosmoln i regionen. Det handlar om de skyhöga energipriserna, nya väntade åtstramningar från centralbankerna för att tackla den höga inflationen och det osäkra politiska läget i Italien. Landet håller nyval den 25 september.
”Våra ekonomer förväntar sig att energikrisen kommer att dra både Europa och Storbritannien in i en recession – om än relativt mild – och ser nya åtstramningar från ECB och BOE framför sig”, går det att läsa i analysen, enligt Bloomberg.
ECB är euroländernas centralbank. BOE syftar på Bank of England, vilket är den brittiska centralbanken.
För att synen på regionen ska förändras behöver Goldman Sachs strateger se tecken på en ”närstående” botten i marknaden, enligt analysen.