Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Investerare ser nytt börsfall i korten

En ny enkätundersökning från Deutsche Bank visar att investerarkollektivet är mycket försiktigt inställda till aktiemarknaden. Det rapporterar Marketwatch.

Ett par frågor i undersökningen rörde det amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 som under måndagen stängde på indexnivån 4 110. Majoriteten av investerarna – 74 procent – som deltog i undersökningen tror att det är mer sannolikt att S&P 500 faller till indexnivån 3 300 än att det stiger till 4 500.

Indexnivån 3 300 motsvarar ett ras på nära 20 procent medan 4 500 skulle innebära en uppgång på 9,5 procent från måndagens stängningskurs. Hittills i år har S&P 500 fallit 13,8 procent. 

På frågan om när S&P 500 kommer att handlas på den lägsta nivån för den här börscykeln svarar mer än hälften – 58 procent – under 2023 eller senare. En tredjedel tror att det sker före årsskiftet samtidigt som bara 9 procent av de tillfrågade bedömer att indexet redan slagit i botten. 

De flesta investerarna ser det också som mer sannolikt att räntan på tioåriga amerikanska statsobligation lyfter till 5 procent än sjunker till 1 procent. Fördelningen mellan de olika svarsalternativ var 73 respektive 27 procent av deltagarna. I dagsläget uppgår den amerikanska tioårsräntan till 3,3 procent. 

Strategen inför amerikanska inflationssiffran: Det krävs för ett lättnadsrally

I juli bromsade USA:s totala inflation in mer än väntat till 8,5 procent på årsbasis. Samtidigt låg kärninflationen – som inte tar hänsyn till prisökningar på livsmedel och energi – kvar på en oförändrad nivå jämfört med föregående månad på 5,9 procent. 

Börserna tog ett glädjeskutt på beskedet och drygade ut sommarens uppgångar. Men under den månad som passerat sedan julisiffrorna presenterades har börshumöret försämrats kraftigt, amerikanska storbolagsindexet S&P 500 och Stockholmsbörsen (OMXSI) står nu 5 respektive 4,7 procent lägre.

På tisdagen är det dags igen när USA ska rapportera inflationsutfallet i augusti. Siffrorna kommer att få stor betydelse för börsutvecklingen framåt, enligt Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank. 

– Fed har varit tydliga med att man följer samtliga datapunkter och utifrån det bestämmer i vilken takt styrräntan ska fortsätta höjas, säger hon syftar på USA:s centralbank Federal Reserve.

Marknaden väntar sig att den totala inflationen fortsatte att bromsa in till 8,1 procent på årsbasis i augusti, enligt Bloombergs sammanställning av analytikernas prognoser. Lägre oljepriser är en anledning till det och många bedömare tror att det ger stöd för ytterligare fall de kommande månaderna.

Däremot spår analytikerna att kärninflationen steg under månaden till 6,1 procent i årstakt, vilket tyder på fortsatt breda prisökningar i den amerikanska ekonomin, enligt Maria Landeborn.

– Det är den siffran som Fed fokuserar allra mest på eftersom det främst är kärninflationen som man kan påverka. Så länge kärninflationen ökar lär inte Fed vika från den inslagna vägen med fortsatta räntehöjningar, säger hon. 

Samtidigt utesluter Danske Bank-strategen inte ett nytt lättnadsrally på börsen om inflationssiffrorna visar sig vara överraskande låga. 

– Jag tror att det är möjligt. Tittar man på det som hände förra gången var det att inflationen kom in tydligt under förväntningarna och då lyfte börsen, säger Maria Landeborn, och fortsätter:

– Om vi ska se samma reaktion igen måste båda inflationssiffrorna komma in lägre än väntat

I Sverige och övriga Europa väntas inflationen fortsätta uppåt i rask takt på grund av skenande el- och gaspriser. På onsdag rapporterar Sverige sina augustisiffror och marknaden räknar med att prisökningarna uppgick till 9,6 procent på årsbasis, vilket motsvarar en uppgång på 1,7 procentenheter jämfört med föregående månad, enligt Maria Landeborn. 

– Det ökar sannolikheten för att Riksbanken höjer styrräntan med minst 75 punkter vid nästa möten. Det går heller inte att helt utesluta att man höjer räntan med en hel procentenhet, säger hon, och tillägger:

– Det återstår bara två möten för Riksbanken i år och jag tror att man vill komma upp till en nivå där räntan blir neutral eller lätt åtstramande för ekonomin. Och då behöver man gå ganska snabbt fram. 

För Stockholmsbörsen blir det viktigt att USA håller uppe ångan i ekonomin med tanke på de dystra marknadsutsikterna för Europa med fortsatt hög inflation och energikris.

 – En stor del av vår export går till andra europeiska länder och det vore naturligtvis dåligt för oss om efterfrågan dämpas i Europa. Men de negativa effekterna av det kan mildras om USA kan hålla igång sin ekonomi, säger hon. 

Den amerikanska inflationsstatistiken presenteras klockan 14.30 på tisdagseftermiddagen svensk tid. 

Bolånen höjs mer aggressivt än styrräntan

I våras lämnade Riksbanken nollräntan bakom sig. I slutet på april höjdes styrräntan med 25 punkter till 0,25 procent och förändringen trädde i kraft efter månadsskiftet. Riksbanken drog därefter till med ytterligare en höjning på 50 punkter till 0,75 procent i juli.

Svenska bolåneaktörer har däremot tagit i betydligt hårdare än Riksbanken när de höjt sina räntor, visar statistik från jämförelsesajten Compricer. Privata Affärer har sammanställt utvecklingen på den rörliga snitträntan hos etablerade bolåneaktörer i Sverige från april till och med augusti (se tabell längre ned i artikeln).

Sammanställningen visar att bolagens rörliga snitträntor ökat med runt 1,1 procentenheter i genomsnitt, motsvarande ett påslag på 35 punkter jämfört med Riksbankens höjning av styrräntan under perioden.

Värstingarna är Stabelo och Skandia, vars rörliga snitträntor ökat med 1,29 respektive 1,24 procentenheter. Tätt bakom skuggar Länsförsäkringar med en höjning på 1,17 procentenheter under perioden, enligt Compricer. 

I augusti uppgick den rörliga snitträntan till 2,4 procent hos Stabelo, 2,46 procent hos Skandia och 2,53 procent hos Länsförsäkringar.

I ett mejl till Privata Affärer understryker Stabelos vd Hampus Brodén att det inte den nuvarande styrräntan som är ”avgörande för bolåneaktörernas finansieringskostnader” – vilket slutligen styr räntenivån mot kunderna – utan referensräntan Stibor med tre månaders löptid. Den reflekterar marknadens förväntningar på styrräntan tre månader framåt. 

– Svenska 3-månadersbolåneräntor har historiskt skuggat Stibor väldigt väl. Notera också att Stibor sedan början av april är upp mer än 1,4 procent, det vill säga även vi har en del ”catching up” att göra, skriver Hampus Brodén och syftar på att bolagets rörliga snittränta inte ökat i nivå med tre månaders Stibor sedan april.

Skandia och Länsförsäkringar svarar med ett liknande resonemang. Bolagen poängterar att Riksbankens styrränta bara är en av flera faktorer som påverkar kostnaden för bankens upplåning, vilket har störst inverkan på ränteläget för de rörliga bolånen. 

Bolåneaktörerna betonar även att förändringen i deras rörliga snitträntor gäller en begränsad tidsperiod i Privata Affärers sammanställning. 

Att uppgången i Stabelos rörliga snittränta är den största bland svenska bolåneaktörer under perioden beror på att bolaget är mer snabbfotat än sina konkurrenter, enligt vd Hampus Brodén. 

– Jag tror att svaret är att framförallt de större aktörerna är något långsammare när det gäller att reagera på marknadsräntorna, skriver han.

Tabell: Rörlig snittränta i april och augusti för respektive bolag. Skillnaden månaderna emellan i procentenheter. Källa: Compricer. 

          Bolag  April  Augusti   Skillnad 
Stabelo  1,11%     2,40%   1,29%
Landshypotek Bank Bolån  1,14%   2,23%   1,09%
Swedbank  1,49%   2,48%   0,99%
Hypoteket  1,24%   2,19%   0,95%
Skandia Bolån  1,22%   2,46%   1,24%
Länsförsäkringar   1,36%   2,53%   1,17%
Handelsbanken  1,35%   2,30%   0,95%
ICA Banken  1,23%   2,23%   1,00%
Danske Bank Bolån  1,45%   2,56%   1,11%
Nordea bolån  1,73%   2,75%   1,02%
SEB  1,47%   2,48%   1,01%
Ålandsbanken Bolån  1,24%   2,41%   1,17%
SBAB Bolån  1,49%   2,65%   1,16%

 

Electrolux: Betydligt lägre efterfrågan under tredje kvartalet

Han sade vidare att marknadsefterfrågan förväntas försämras ytterligare under 2023, det vill säga på årsbasis förändras negativt i såväl Europa som Nordamerika.

Jonas Samuelson konstaterade att väl över 50 procent av Electrolux försäljning generellt består av tvingande utbyten där en produkt inte kan repareras och måste bytas ut. Därutöver kommer planerade utbyten och nybyggen.

”Vi förväntar oss och ser redan en försvagning för nybyggen, och ser också att människor väntar med planerade utbyten”, sade han. Han tillade att så länge konsumentförtroendet befinner sig på så här låga nivåer i kombination med den mycket höga generella inflationen väntas människor hålla hårt i sina plånböcker.

”I andra kvartalet såg vi en marknadsnedgång i Europa på runt 10 procent, och i USA på 6 procent. Hittills under det här kvartalet har den takten nästan fördubblats. Säkert höga ‘teens’ i Europa och tvåsiffriga tal i Nordamerika”, sade Jonas Samuelson.

Vad gäller råvarukostnaderna konstaterade Electrolux-vd:n att priserna på stål och andra basmetaller har kommit ned sedan i våras.

”Den nuvarande nedgången i metallpriserna är förstås mycket positiv för oss. Det som oroar oss, och orsakar den volatilitet vi ser, är energipriserna i Europa som påverkar kostnadsnivåerna där för våra leverantörer”, sade Jonas Samuelson.

Storbank inleder bevakning av Alleima

Banken resonerar att den pågående återhämtningen inom Alleimas högmarginalssegment Olja och gas till viss del kan kompensera för svagheter inom andra segment.

Höga priser på energi utgör en betydande oro, men Alleima har prissäkrat 80 procent av den el som används till verksamheten fram till slutet av 2023. Det inger trygghet åtminstone på kort sikt, enligt banken.

Aktien i Alleima var upp 0,5 procent till 39:30 kronor efter en dryg timmes handel på måndagen.

Fondbolagen får bakläxa – otydlig hållbarhetsinformation

Finansinspektionen (FI) har analyserat om informationen kopplad till fonder med hållbara investeringar som mål uppfyller de krav som finns på transparens. I ett flertal fall är informationen otydlig och det är ”många gånger oklart vad som betraktas som en hållbar investering och vilka miljömässiga eller sociala mål fonden bidrar till”, skriver FI i ett pressmeddelande. 

– Förvaltare behöver bli bättre på att ge tydlig och jämförbar information till de som vill investera i hållbara fonder. Det är viktigt för att kunna fatta välgrundade beslut, säger myndighetens hållbarhetschef Johanna Fager Wettergren i en kommentar. 

Vidare uppger FI att myndigheten kommer att fortsätta att ”analysera fondinformationen” och i dialog med branschen ”verka för att nödvändiga förbättringar sker”. 

Bakgrunden till myndighetens analys är de nya regler om hållbarhetsrelaterad information som finansiella aktörer måste lämna till investerare. De nya reglerna trädde trädde i kraft i mars 2021 inom ramen för EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, SFDR. 

Hårdast krav ställs på fonder med ”hållbara investeringar som mål”, även kallade ”mörkgröna fonder” eller ”artikel 9-fonder”. Det är den högsta hållbarhetsnivån inom EU-regelverket. 

Aktie-Ansvar ser köplägen efter börsraset: ”Aktien är ett fynd”

Den nuvarande situationen i omvärlden påminner om 1970-talets oljekris. Inflationen riskerar att bita sig fast under en längre period, något som skulle innebära högre räntor, skriver fondbolaget Aktie-Ansvars förvaltare Lars-Erik Lundgren i en uppdaterad strategirapport. 

Investerare har samtidigt flytt aktiemarknaden under året i spåren av den höga inflationen, Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen i Europa. Stockholmsbörsens breda index, OMXSPI, har rasat drygt 26 procent sedan årsskiftet.

– Men osäkerhet innebär också möjligheter. Köplägen uppstår aldrig på toppen, slår Lars-Erik Lundgren fast i rapporten. 

Nu letar Aktie-Ansvar efter bolag ”som klarar högre ränta, har förbättringspotential och handlas till nedtryckta multiplar”.

Lars-Erik Lundgren presenterar sedan två aktier som han anser passar väl in på beskrivningen. Det första tipset är medicinteknikbolaget Getinge, som rasat 48 procent hittills i år. Nedgången i sig skapar ett ”attraktivt ingångsläge”, enligt förvaltaren.

– Kursen är nu på samma nivå som när coronapandemin bröt ut. Det kan låta rimligt men då missar man den positiva utveckling som skett i bolaget de senaste åren, skriver Lars-Erik Lundgren. 

Kräftgången på börsen beror enligt honom på att bolaget inte lyckats leva upp till marknadens förväntningar två kvartal i rad.

Det är i sin tur ett resultat av att efterfrågan på bolaget produkter har hämmats av komponentbrist och personalbrist på framför allt amerikanska sjukhus, förklarar Lars-Erik Lundgren. 

– Då vi sett samma tecken hos andra bolag tror vi det snarare är ett branschproblem än ett bolagsproblem, skriver förvaltaren och nämner sektorkollegorna Elekta, Arjo och Siemens Healthineers. 

– Dagens värdering gör inte bolaget rättvisa. Ett skuldfritt bolag i en konjunkturokänslig bransch med strukturell tillväxt och förvärvsmöjligheter ska inte handlas så här billigt. Aktien är ett fynd, tillägger Lars-Erik Lundgren. 

Hans andra tips är Handelsbanken som fallit strax över 10 procent i år. Den svenska storbanken har vidtagit åtgärder för att bli mer strömlinjeformat, påtalar förvaltaren som anser att ”bolaget är på rätt väg”. 

– För att konsolidera har de redan dragit sig ur Danmark och Finland står på tur. Banken har även effektiviserat kontorsnätet och tagit ett fast grepp om kostnaderna, skriver han. 

Bankens största tillgång är dess bolånestock, vilket skapar förutsättningar för att bolaget går en bra årsavslutning till mötes resultatmässigt, enligt förvaltaren.

– I och med stigande boräntor ökar Handelsbankens resultat. Att kunna redovisa ett stigande resultat under en i övrigt stökig höst kan inte vara fel, skriver Lars-Erik Lundgren.

Fjärrvärmekunder får räkna med högre priser – bolagens kostnader rusar

Hushåll med fjärrvärme har varit stora vinnare i år när elpriserna rusat till nya rekordnivåer. Fjärrvärmepriserna är också trögrörliga – de justeras vanligtvis en gång om året och förändringen gäller då från årsskiftet.

Sedan början av 2010-talet har kostnaden för svenska fjärrvärmekunder ökat marginellt, ungefär 1-2 procent årligen. Men nu talar det mesta för “ett trendbrott i den låga prisändringstakten”, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor kring fjärrvärme på Energiföretagen.

– Fjärrvärmebolagens kostnader har ökat dramatiskt. Det gäller framför allt på bränslen, som är den enskilt största kostnadsposten, där vi ser prisökningar på mellan 15-25 procent, säger han, och tillägger:

– Det gör att det i många fall blir svårt att få affären att gå ihop om man inte höjer priserna.

Han betonar att fjärrvärme är en kapitalintensiv bransch som kräver stora anläggningar och ett omfattande distributionsnätverk. Prissättningen påverkas även av kostnadsutvecklingen för konkurrerande uppvärmningsformer.

– Det närmaste alternativ till fjärrvärme är värmepump. Där har kostnaderna också gått upp givet de höga elpriserna och stigande räntorna, säger han.

Många svenska fjärrvärmekunder berörs av det som kallas Prisdialogen – en överenskommelse mellan branschorganisationen Energiföretagen och tre kundorganisationer där parterna diskuterar innan bolagen genomför sina prisförändringar. Fjärrvärmebolagen måste exempelvis motivera den kommande justeringen och ge en prisprognos för de efterföljande två åren.

Bolagen som deltar i Prisdialogen måste informera kunderna om den kommande prisförändringen vid årsskiftet senast den 15 september. För övriga fjärrvärmebolag gäller minst två månaders varsel, det vill säga den 1 november.

Diskussionen mellan företagen och konsumenterna pågar i många fall fortfarande, men ett tiotal bolag har redan lämnat besked om den nya prissättningen för nästa år.

– Där har vi sett att merparten avstår helt från att höja priserna eller håller sig inom sina prognoser på 1-3 procent, säger Daniel Lundqvist, och fortsätter:

– Vi vet inte ännu hur de resterande bolagen gör. Men vi befarar fortfarande att många kommer att behöva höja priserna mer än vad man gjort under de senaste åren.

Daniel Lundqvist vill däremot inte uppge några siffror vad gäller de prishöjningar som Energiföretagen väntar sig från fjärrvärmebolagen.

Fjärrvärmepriserna verkar dock inte höjas i samma storleksordning som bolagens ökade bränslekostnader. Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet handlar det om prisökningar på närmare 10 procent. 

En anledning till att vissa bolag kan avstå från att höja priserna är att de producerar el och fjärrvärme samtidigt, så kallad kraftvärme, något som varit förmånligt i södra Sverige där elpriserna rusat allra mest.

– Dessa bolag kan – åtminstone i dagsläget – kompensera för de högre bränslepriserna genom att sälja el, säger Daniel Lundqvist. 

Handelsbanken optimistiska till lastbilsbolagen

Utvecklingen för lastbilsvolymerna fram till slutet av nästa år kommer att hänga på balansen mellan den uppdämda efterfrågan och hotet om en lågkonjunktur, skriver Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau i en sektoruppdatering på fredagen. 

Storbankens analytiker är optimistisk och anser att det finns ett antal olika faktorer som bör dämpa effekterna av en nedgång. Dels visade lastbilstillverkarna rapporter för andra kvartalet på en ”robust efterfrågan”, dels bedömer Hampus Engellau att utbudsproblematiken som plågat sektorn lättar upp samtidigt som bristen på transportkapacitet och åldrande flottor gör att det finns ett fortsatt investeringsbehov. 

Analytikern höjer sina volymprognoser för 2022 vad gäller både den europeiska och amerikanska lastbilsmarknaden, men sänker dem under nästa år för att ”avspegla en förväntad mild långkonjunktur”, går det att läsa i en sammanfattning av analysen på storbankens hemsida. 

Handelsbanken behåller sitt kortsiktiga köpråd respektive den långsiktiga ”Market Perform”-rekommendationen på AB Volvo.

– Vi bedömer att den strukturella lönsamheten ökar för Volvo, samtidigt som aktien har en solid direktavkastning. Därtill det finns potential för en värdeskapande börsnotering på minst 40 procent av Volvo CE (anläggningsmaskinerna), vilket motiverar en premievärdering jämfört med andra bolag i sektorn, lyder motiveringen från analytikern. 

När det kommer till lastbilskoncernen Traton – där svenska Scania ingår – håller storbanken fast vid sin behåll–stämpel på kort sikt och även den långsiktiga rekommendation ”Outperform” kvarstår. 

– Vi tror att Traton har påbörjat en resa för att öka lönsamheten, inspirerade av Scania. Detta kommer dock, enligt vår uppfattning, att ta tid och återspeglas inte i den nuvarande värderingen, skriver Handelsbankens analytiker. 

Deutsche Bank: Så mycket faller börsen vid en recession

Recessionsrisken i den amerikanska ekonomin ökar. Samtidigt är aktievärderingarna fortfarande höga, trots att bolagsvinsterna väntas minska framöver. Det gör att aktier ser ”pressade” ut för tillfället, konstaterar marknadsstrateger på Deutsche Bank i en analys som nyhetsbyrån Bloomberg tagit del av.

Strategerna varnar också för vad de kallar ”binära” risker på marknaden, vilka bygger på om den amerikanska ekonomin går in i en recession eller inte. 

I händelse av en recession ligger en större nedgång i korten, skriver Deutsche Banks chefsstrateg Binky Chadha i analysen. Om det sker kan det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 falla tillbaka till indexnivån 3 000, vilket motsvarar ett ras på 25 procent jämfört med onsdagens stängningskurs, enligt storbankens strateger. 

Lyckas den amerikanska ekonomin däremot undvika en recession förväntar de sig att ”marknaden återhämtar sig kraftigt” till tidigare toppnivåer, skriver Bloomberg.