Alla inlägg av Privata Affärer

Ökad omsättning för RNB

RNB redovisar ett resultat efter skatt för kvarvarande verksamhet på -11 miljoner kronor för det fjärde kvartalet (juni-augusti) i det brutna räkenskapsåret (2020/2021).

Rörelseresultatet uppgick till -7 miljoner kronor (-8).

Nettoomsättningen uppgick till 85 miljoner kronor (70). Försäljningen i jämförbara enheter i Sverige för Brothers ökade med 17,5 procent, jämfört med marknadens ökning om 21,9 procent, skriver bolaget i sin rapport.

”Processen för att hitta en lämplig lösning för RNB och Brothers fortgår. Vår målsättning är att under andra halvåret 2021 kunna meddela och informera om en lösning för bolagens fortsatta framtida drift”, skriver vd Kristian Lustin.

S vill förbjuda vinstuttag från friskolor

Socialdemokraterna vill förbjuda vinstuttag för friskolor, säger utbildningsminister Anna Ekström på en pressträff angående förslag inför partikongressen, rapporterar Svenska Dagbladet.

Anna Ekström uppger att ett genomförande måste ske med förnuft så att alla elevers skolgång säkras och att idéburna friskolor ges förutsättningar att finnas kvar.

Utbildningsföretaget Academedias aktie sjönk tvåsiffrigt procent på Stockholmsbörsen efter beskedet. Sverige är ett viktigt verksamhetsland för bolaget. Under året har två andra friskolekoncerner noterats i Stockholm – Tellusgruppen och Cedergrenska. De båda nykomlingarnas aktier var ned omkring 3 procent.

Enligt Socialdemokraternas valmanifest 2018 ville partiet ”stoppa vinstjakten” i skolan och i ett första steg sätta stopp för nya vinstdrivande skolor, men i samband med januariavtalet lovade partiet att inte driva frågan vidare. Det avtalet har som bekant fallit.

Socialdemokraterna vill även se en gemensam skolantagning där både kommunala och friskolor ingår, rapporterar SvD.

Om Socialdemokraterna ska kunna få igenom förslaget om förbud mot vinstuttag skulle det krävas stöd av andra partier.

Centerpartiet i Stockholms stad gick nyligen ut och föreslog ett slopande av friskolors kösystem.

Riksbanken: Bopriserna planar ut

”Det finns nu tecken på att prisuppgången planar ut men det sker på en hög nivå, vilket talar för att bostadsbyggandet kommer att vara fortsatt lönsamt och fortsatt högt. Prognosen för bostadspriser och bostadsbyggande utgår från bedömningen att efterfrågan på bostäder kommer att vara fortsatt hög de närmaste åren”, skriver Riksbanken.

Konglomeratet in i DNB:s norska portfölj

”Efter en god start i portföljen så har Telenor haft en sämre utveckling än börsen de senaste veckorna”, konstaterar DNB.

I stället vänder banken blickarna mot det norska industrikonglomeratet Orkla där livsmedelsdelen torde vara mest känd för svenskarna. Orkla står nämligen bakom varumärken som Abba Seafood, Bob, OLW, Ekströms, Göteborgskex och svenskklassikern Kalles Kaviar.

Enligt DNB har Orkla likt Telenor en defensiv lågbetaprofil. Efter en svag Q2-rapport har aktien fallit 17 procent medan vinstestimaten bara sänkts 2,5 procent.

Det gör att aktien nu handlas till en attraktiv multipel på 15x vilket är klart lägre än jämförbara bolag, skriver DNB.

”Orkla är ett bolag där intjäningen i relativt liten grad påverkas av den ekonomiska tillväxten. Den defensiva profilen ger diversifiering relativt de cykliska aktierna i portföljen. Orkla har en solid balans och kombinerat med en stabil intjäning gör det att risken är låg för att utdelningen, som motsvarar en direktavkastning på 3,6 procent, sänks framöver”, skriver DNB.

DNB:s norska modellportfölj består i dagsläget av Aker BP, Atea, B2 Holding, Equinor. Europris, Salmar, Schibsted, SR Bank, Yara och Orkla.

Riksbanken: Nollränta hela prognosperioden ut

Riksbanken konstaterar visserligen att svensk ekonomi har återhämtat sig snabbt och att inflationen tillfälligt väntas bli högre än 2 procent det närmaste året innan den sjunker tillbaka igen.

Men för att inflationen mer varaktigt ska ligga nära målet behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Direktionen har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Att räntan skulle lämnas oförändrad var alla analytiker eniga om. En majoritet spådde också oförändrad räntebana men det fanns också de som trodde att Riksbanken skulle signalera en räntehöjning i slutet av prognosperioden som sträcker sig fram till tredje kvartalet 2024.

Men det blev ingen ändring i räntebanan. Den lämnas kvar på på noll procent under hela prognosperioden.

Riksbanken fortsätter också att köpa värdepapper under fjärde kvartalet enligt tidigare beslut. Direktionens prognos är att innehavet av värdepapper kommer att vara ungefär oförändrat under 2022, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Som vanligt flaggade dock Riksbanken för att man både kan sänka och höja räntan om så läget kräver. 

”Direktionen kan sänka reporäntan eller på annat sätt göra penningpolitiken mer expansiv om inflationsutsikterna försvagas. Det gäller särskilt om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat. En mindre expansiv penningpolitik blir motiverad om inflationen påtagligt och varaktigt väntas överstiga målet”, skriver Riksbanken. 

Tabell: Riksbankens prognos för nyckeltal fram till och med tredje kvartalet 2024

  2021 2022 2023 2024 kv 3*
KPI 2,0 (1,6) 2,1 (1,7) 1,8 (1,8) 2,2 (2,3)
KPIF 2,3 (1,8) 2,1 (1,7) 1,8 (1,8) 2,1 (2,1)
BNP 4,7 (4,2) 3,6 (3,7) 2,0 (1,9) 1,8 (1,8)
Arbetslöshet, procent 8,8 (8,7) 7,6 (7,4) 7,2 (7,1) 7,0 (6,9)
Reporänta, procent 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)

Aktiechefen: Se rekylen som ett tillfälle att investera

– Rekylen från förra veckan förvärras  av den osäkerhet som kommer i spåren av Evergrandes problem. Marknaden ogillar osäkerhet och det är precis det som Evergrande skapar, säger Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking, på bankens sajt.

Han konstaterar att Stockholmsbörsens OMXS30 tappat 6 procent sedan rekordnoteringen i mitten av augusti. Detta i spåren av ökad osäkerhet inför de kommande kvartalsrapporterna, höga fraktkostnader och högre råvarupriser. Investerarna oroar sig också för att centralbankerna ska börja strama åt. Senare i veckan får vi bland annat se räntebesked från amerikanska Fed.

– Marknaden vill höra att det inte finns några nya planer på alltför snabba räntehöjningar och att det inte sker några större avvikelser kring nedtrappningen av likviditetsåtgärderna mot de budskap som givits tidigare, säger Karl Hedberg.

Han menar att den rekyl vi nu ser är väntad men att det kan leda till köplägen.

–Det kan finnas ett par procent kvar på nedsidan men jag tror vi kommer få se köpare som kommer in snart och bromsar upp den. Jag tror att vi kan ha lite mer nedsida kvar i rekylen närmaste veckan men jag tycker man ska se det som ett tillfälle att investera likviditet som finns utanför marknaden, säger Karl Hedberg på Carnegie Private Banking.

Räntebanan i fokus inför Riksbankens räntebesked

Det framgår av Infronts enkät, där samtliga åtta deltagande analytiker räknar med att reporäntan lämnas oförändrad, på 0,00 procent. Besked ges tisdag morgon klockan 09:30. 

Beträffande räntebanan tror sex av de tillfrågade ekonomerna att den även nu kommer att signalera oförändrad ränta under hela prognosperioden, om än med viss tvekan i något fall. Två av dem tror dock att det nu är dags att räntebanan börjar vika av uppåt i bortre änden, en av dem tror att uppjusteringen stannar vid 0,10 procent medan den andre tror på 0,25 procent, möjligen till och med 0,50 procent.

Vid föregående penningpolitiska mötet, den 30 juni, konstaterade Riksbanken att smittspridningen av coronaviruset har minskat och det ekonomiska läget ser ljusare ut. ”Men pandemin är inte över och inflationstrycket är fortfarande måttligt”.

Beslutet blev därför att ramen för värdepappersköp lämnades oförändrad. Räntebanan indikerade, liksom tidigare, att reporäntan skulle ligga kvar på noll under hela prognosperioden.

Riksbanken gav då också besked om att den tidigare beslutade ramen för tillgångsköpprogrammet (QE) på 700 miljarder kommer att utnyttjas fullt ut fram till slutet av 2021. Ingen av de nu tillfrågade analytikerna tror att Riksbanken kommer att ändra sig i fråga om detta nu.

Vissa frågetecken har dock börjat resas om huruvida Riksbanken kommer att upprätthålla innehavet under hela 2022, vilket var budskapet efter förra mötet. Tankar har lyfts om det inte skulle vara lämpligt att Riksbanken börjar låta delar av innehavet förfalla utan att reinvesteras åtminstone från slutet av nästa år. Men även om direktionen skulle umgås med sådana tankar behöver de förmodligen inte ge några signaler om detta redan nu.

En av de tillfrågade analytikerna tror dock att Riksbanken nu kan börja mjuka upp språket om QE, detta som en förberedelse för en senare annonsering om att balansräkningen kan börja minskas i slutet av nästa år.

En nyhet i pressmeddelandet efter Riksbankens förra penningpolitiska möte var ett tillägg i stycket om utsikterna för penningpolitiken. Budskapet var visserligen fortsatt att reporäntan kan sänkas och/eller så kan penningpolitiken göras mer expansiv på annat sätt om inflationsutsikterna skulle försvagas, särskilt om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat.

Nytt var dock tillägget om att även en mindre expansiv penningpolitik kan bli motiverad om inflationen annars påtagligt och varaktigt skulle riskera att överstiga målet. Det är naturligtvis ett självklart påpekande men eftersom det har saknats i tidigare pressmeddelanden väckte det ändå viss uppmärksamhet.

Protokollet från mötet gav en indikation om att tillägget om sannolikheten för en mindre expansiv policy troligen kunde kopplas till att ett par direktionsledamöter hade börjat se vissa skäl till att räntebanan inte längre borde signalera nollränta under hela prognosperioden.

”Vilken penningpolitik som kommer att vara lämplig om tre år är förstås näst intill omöjligt att bedöma idag. Men baserat på den utveckling som ligger i vår prognos tror jag att en räntehöjning under andra halvåret 2024 kan bli motiverad”, sade vice riksbankschefen Martin Flodén vid mötet.

Kollegan Anna Breman framhöll å sin sida att det skulle vara förhastat att helt avfärda risken för en högre inflation.

”Jag hade redan vid dagens möte kunnat tänka mig en reporäntebana som indikerar en höjning i slutet av prognosperioden. Anledningen till att jag avstår från en reservation är att reporäntebanan är en prognos och att inflationen i genomsnitt har legat under målet under en lång period”, sade hon.

Varken Breman eller Flodén valde att reservera sig mot räntebanan vid mötet, men frågan är nu om inte utvecklingen för såväl ekonomin generellt som inflationen (i synnerhet) kommer att förmå dem att ta ytterligare ett steg nu. Och om de då i så fall kommer att få med sig ytterligare några direktionsledamöter i detta.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige efter Riksbankens föregående möte borde generellt sett göra direktionsledamöterna nöjda samtidigt som inflationsutvecklingen åtminstone borde generera några höjda ögonbryn inför septembermötet.

En återigen tilltagande virusspridning skapar visserligen oro, men så här långt mindre så i Sverige än i till exempel USA. I Sverige slopas restriktionerna den 29 september vilket ger förutsättningar för ytterligare lyft åt pandemityngda tjänstesektorer, som i vissa fall redan börjat tala om arbetskraftsbrist.

Den sista tunga datapunkten före Riksbankens septembermöte blev SCB:s inflationsdata för augusti. Den visade att KPIF-inflationen steg till 2,4 procent, från 1,7 procent i juli, vilket var 1 procentenhet högre än Riksbankens prognos. KPIF-inflation exklusive energi steg samtidigt till 1,4 procent, från 0,5 procent i juli, vilket var 0,4 procentenheter över Riksbankens prognos.

Medianen för Riksbankens egna mått på den underliggande inflationen steg också i augusti, till 1,8 procent från 1,5 procent i juli.

Den höga augusti-inflationen har bidragit till att marknadsaktörer nu prisar in betydligt tidigare räntehöjningar än vad Riksbanken kunde tänka sig i juli. Lina Fransson, räntestrateg på SEB, noterade i ett kundbrev på fredagen att marknaden nu prisar en reporänta på 0,09 procent i slutet av 2022, 0,28 procent i slutet av 2023 och 0,48 procent i slutet av tredje kvartalet 2024.

Elpriserna har fortsatt att stiga efter augusti, i Sverige liksom övriga Europa, och flera ekonomer flaggar nu för att KPIF-inflationen kan nå upp över 3 procent redan i höst.

Prosperas ”stora” mätning av inflations- och löneförväntningarna hann också komma in före policymötet. Den visade att förväntningarna om inflationen i princip var oförändrade jämfört med i juni, strax under 2 procent på såväl ett som två och fem års sikt. Löneförväntningarna steg marginellt på ett och två års sikt, men nivåerna – runt 2,5 procent, är fortsatt väl under Riksbankens aktuella prognoser om löneökningarna under prognosperioden.

Svaren i enkäten hann av naturliga skäl inte påverkas av den oväntat höga augusti-inflationen vilket gör att den kan förefalla något daterad, men det är något Riksbanken får ta med sig i de penningpolitiska övervägandena den 20 september

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skriver i ett kundbrev att banken räknar med att Riksbanken lämnar penningpolitiken oförändrad den 21 september.

”Det blir dock allt svårare för Riksbanken att motivera de stödåtgärder som vidtogs när pandemin slog till”.

Isaksson påpekar att den svenska ekonomin har studsat tillbaka snabbare än väntat. Överhettningstendenser, som brist på arbetskraft, är allt mer påtagliga och inflationen stiger. Andra centralbanker är också i varierande omfattning på väg att lätta på bromsen och man bör vara beredd på att också Riksbanken rör sig i den riktningen, även om det kanske inte sker redan nu.

”Reporäntan lämnas med största sannolikhet oförändrad på noll procent och uppköpsprogrammen löper på som planerat i år. För varje dag som går närmar sig dock Riksbanken en exit och som kan ligga närmare i tid än vad som är allmänt förväntat”, skriver Torbjörn Isaksson.

Nordeas huvudscenario är att Riksbanken återinvesterar förfall under 2022. Den starka ekonomiska utvecklingen ökar dock sannolikheten för att den börjar minska balansräkningen, i så fall sannolikt genom att gradvis minska återinvesteringarna i bostadsobligationer under senare delen av 2022.

Men även om det skulle vara aktuell tror dock Torbjörn Isaksson inte att Riksbanken kommer att ge några signaler om detta redan den 21 september. Det som skulle kunna vara aktuellt är dock att Riksbanken indikerar att de skissar på en plan för hur krisåtgärderna ska trappas ner, ”vilket i så fall skulle öka sannolikheten för att balansräkningen faktiskt minskar nästa år.

Han bedömer vidare att det är en öppen fråga huruvida Riksbanken nu kommer att revidera upp slutpunkten i räntebanan.

”Sker det inte nu är det mycket som talar för att slutpunkten är över noll i novemberrapporten”, skriver Torbjörn Isaksson.

Ekonomerna på Swedbank konstaterar att den makroekonomiska utvecklingen ”går Riksbankens väg” och att inflationen har överträffat prognosen. Men fortsatt stor osäkerhet gör att Swedbank ändå tror att Riksbanken ”går mycket försiktigt fram”.

”Vid det kommande räntebeslutet väntas Riksbanken lämna penningpolitiken oförändrad. Om utvecklingen under hösten fortsätter vara god ligger en prognos om en höjning av reporäntan i slutet av 2024 i korten vid novembermötet”, skriver Swedbankekonomerna i ett kundbrev.

Deras bedömning är att Riksbanken använder septembermötet för att ”kratta manegen för november”, då en mer detaljerad plan om återköpen under 2022, både ifråga om timing och fördelning, kan väntas liksom, om utvecklingen fortsätter i den riktningen, kanske också en uppjustering av slutpunkten i räntebanan.

Även SEB räknar med en oförändrad RB-policy efter septembermötet, såväl ifråga om reporäntan som QE-programmet och räntebanan. Med tanke på både inflation och tillväxt har varit starkare än Riksbankens prognos kan direktionen visserligen ha kommit närmare att signalera en viss sannolikhet för en räntehöjning i slutet av prognosperioden, men med tanke på att KPIF-inflationen exklusive energi ännu är låg kan de vilja vänta på ytterligare bekräftelse om tillväxt och inflation innan de tar det steget.

Ekonomerna på Danske Bank har argumenterat för att Riksbanken sannolikt kommer att vänta till i november med en uppjustering av slutpunkten i räntebanan.

”Efter inflationsstatistiken för augusti har sannolikheten för att det kommer att ske redan i september verkligen ökat, men vi håller fast vid vår prognos om att det sker i november”, skriver ekonomerna i ett kundbrev.

De noterar samtidigt att en uppjustering av slutpunkten i räntebanan redan nu i sig endast borde ha en begränsad påverkan på marknaderna, givet att de nu prisar in runt 50 punkters höjning till slutet av 2024.

”Vad som däremot skulle spela en större roll är det språket om den förändrade räntebanan och makroprognoserna bakom den, där i synnerhet inflationsprognosen kommer att vara i fokus för uppmärksamheten”, skriver Danske-ekonomerna.

Oppositionens kritik mot budgeten

M: Misslyckas med att ta tag i Sveriges problem

Moderaterna anser att budgeten misslyckas med att ta tag i Sveriges problem.

”Det är inte en budget som får ordning på Sverige. Det är mer av samma politik, som lett till rekord i dödsskjutningar och en rekordhög långtidsarbetslöshet”, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Regeringens politik är ett misslyckande. Skjutningarna ökar. Antalet ungdomsrån har dubblerats sedan år 2014. Långtidsarbetslösheten bitar sig fast på rekordhöga nivåer. Allt färre personer tvingas försörja allt fler. Budgeten som presenterades i dag kommer inte att vända utvecklingen.

Hon kritiserar regeringens prioritering av familjeveckan ”i stället för att med full kraft bekämpa kriminaliteten”.

”I Moderaternas budget kommer satsningar på att bekämpa brottsligheten alltid att gå före familjeveckan”, säger Svantesson som sammanfattningsvis kallar den för en spretig budget.

”Den har egentligen bara har en tydlig prioritering – att göra det mindre lönsamt att arbeta. Mer än tio miljarder kronor satsas på att göra det mer lönsamt att inte arbeta. Det är helt fel inriktning på politiken, när varannan invandrare inte kan försörja sig själv”, säger Svantesson.

L: Förödande för svenska barn och ungdomar

Regeringen snålar på skolan och inför flumskolan igen, det är förödande för svenska barn och ungdomar. Det sade Mats Persson, Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson, vid en pressträff på måndagen där han kommenterade regeringens budget.

Han framhöll att den viktigaste långsiktiga investeringen är att investera i skola och utbildning.

”Regeringens lösning är att sänka kunskapskraven och ribban, det löser inte de långsiktiga problemen för Sverige”, sade Mats Persson, och tillade att vi måste ska ge våra ungdomar rätt verktyg för det arbetsliv som väntar längre fram.

Han tog också upp att samtidigt som regeringen snålar finns risk för att kommunerna kommer att genomföra besparingar på skolan.

Liberalernas talesperson noterade även att skjutningarna i Sverige ligger på historiskt hög nivå, men sade att ”höjda bidrag desarmerar inga bomber”.

Han sade också att regeringen står handfallen inför kriminaliteten och att elpriserna når skyhöga nivåer.

”Sverige har en energikris, en elkris, som kommer att slå mot klimatet”, sade han.

”Budgeten tar inte Sverige i rätt riktning”, slog Mats Persson fast.

KD: Dyr men inte bra

När renoveringsansvariga Magdalena Andersson kört in i byggvaruhuset handlar hon lite av varje för att ”kunna småpula lite överallt”, men de som ska vara med och renovera vill inte ens följa med och handla.

Det sade Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna, vid en pressträff på måndagen då han kommenterade regeringens budget.

”Det blev dyrt, men nästan ingen verkar tycka att det blev bra”, enligt Forssmed med hänvisning till de 74 miljarder kronor som budgetförslagen kostar.

Problembilden är, enligt honom, tydlig – vi har en hög arbetslöshet, i synnerhet en långtidsarbetslöshet som riskerar att bita sig fast, vi har en ökad otrygghet med dödligt skjutvapenvåld, växande vårdköer och en äldreomsorg med stora brister.

Han tog också upp det ”underskott av gemenskap” som finns i Sverige, och som dessutom förvärrats under pandemin. Störst problem är ensamheten bland arbetslösa.

I stället för kraftfulla förslag för att bryta långtidsarbetslösheten är det förslag som urholkar arbetslinjen som presenteras, enligt Jakob Forssmed, som varnade för att ökade bidrag kommer att ”gömma undan” människor.

Samtidigt är satsningarna i rättsväsendet otillräckliga, regeringen tar inte tag i vårdkrisen och gör endast motvilliga satsningar på äldreomsorgen, enligt Kristdemokraternas talesperson.

SD: Kan lägga gemensam oppositionsbudget

Det ska inte uteslutas att oppositionen till höger går samman om en budget. Det sade Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, till SVT i en kommentar till regeringens budget.

”Det ska man inte utesluta, om man kan hitta beröringspunkter, som att stärka upp rättsväsendet mer”, sade Sjöstedt.

”Vi ska göra ett försök i alla fall”, fortsatte han, och tillade att ”ska vi vara med så är förutsättningen att vi har varit med och förhandlat”.

Enligt Oscar Sjöstedt är partierna redan ”rätt överens” inom rättsväsendet, så där behövs nog inte så mycket förhandlingar.

Sverigedemokraterna kommer att lägga fram en egen budget, där en bärande del där är att stärka pensionerna och partiet vill se i finansutskottet om de kan få till förändringar av regeringens politik där.

Oscar Sjöstedt sade att han inte vet om regeringens budget kommer att gå igenom i riksdagen och var mycket kritisk mot ”hela den här processen som inte är förtroendeingivande”

Han tyckte vidare att regeringen satsar ”på tok för lite pengar” till rättsväsendet och för lite pengar till kommunerna för att hantera de allt fler äldre.

C: Regeringen måste hålla sina löften

Vi kommer nu verkligen att läsa och begrunda budgeten och förankra vår syn internt. Regeringen måste också hålla de löften de gett för att få regera. Det sade Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson, till SVT på måndagen där han kommenterade regeringens budget.

”Det vi kommer att leta efter är fokuseringen på återstarten. Det är också mycket viktigt att regeringen håller löftena för att den är en regering, när det gäller arbetsmarknadens modernisering och landsbygdens möjligheter…Om de sviker det kan vi inte ta ett sådant här stort steg”, sade Ådahl. Centerpartiet kräver att äganderätten i skogen ska stärkas och strandskyddet luckras upp, något som framförallt regeringspartiet Miljöpartiet inte vill.

Han betonade att det är ett mycket stort steg att gå ifrån praxis och efter att ens eget partis budget fallit rösta på en annan budget. För detta krävs att regeringen håller de löften som ligger bakom att de fick fortsätta att regera.

”Balansen i Sveriges riksdag är mycket enkel, den lutar åt mitten. Vi kan inte ha en budget som dikteras av ett ytterkantsparti. Nu måste det vara en vettig, liberal mittenpolitik. Vi måste få tillbaka vett, sans och bondförnuft i svensk politik”, sade Martin Ådahl.

Han sade att det som Centern i sin budget kommer att lyfta fram i första skedet är en vettig reformpolitik som gör att Sverige kan växa igen, att de väldigt många långtidsarbetslösa får en chans.

V: Bra start men inte tillräckligt

Budgeten är ”en bra start, men långt ifrån tillräckligt”. Det sade Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, vid en pressträff på måndagen där hon kommenterade regeringens budget.

Regeringens reformförslag för sjukförsäkringen innebär en stor skillnad mot tidigare enligt partiet, men slopat karensavdrag och höjd garantipension saknas från de krav som Vänsterpartiet ställt för att ge sitt stöd till budgeten.

Enligt Ulla Andersson präglas budgeten av ofinansierade skattesänkningar och fortsatt privatisering.

”Den negativa utvecklingen bromsas något, men det är inte den vändning vi hade velat se. Vi har en process i finansutskottet och vi vet inte om det är något som tillkommer. Vi kommer att fortsätta vara konstruktiva i den här processen”, sade hon och tillade att ”min bedömning är att det kommer att ta lång tid” innan det står klart hur budgeten till slut ser ut.

”Vi kommer att göra en helhetsbedömning när vi vet hur budgeten ser ut. Om den ordförande som Socialdemokraterna väljer ska bli statsminister så vill den personen nog säkra sin budget. Så jag misstänker att dessa två delar kommer att kopplas ihop”, sade Ulla Andersson.

Hon konstaterade att ”vi är i ett läge när januariavtalet är borta och regeringen saknar ett budgetunderlag”.

”Man har inte säkrat att budgeten kan gå igenom riksdagen. Det är en regerings ansvar… Ett tips skulle vara att inte låta sig styras av Centerns nycker, de har tendenser att skapa kaos här och där”, enligt talespersonen.

Ulla Andersson sade att Vänsterpartiet har lagt fram en lista med rimliga krav till rimliga kostnader och med bred förankring.

Hon sade att mer pengar visserligen läggs på välfärden, men att det inte räcker till, utan ”nedskärningarna i äldreomsorgen kommer att fortsätta och vårdpersonalen kanske får nöja sig med applåder”, enligt Ulla Andersson.

Hon tycker att partierna ska sätta sig ner och förhandla.

”Det är det enda rimliga”, sade Ulla Andersson.

Analytiker: Fel att jämföra Evergrandes kollaps med Lehman

I en analys konstaterar Nordeas analytiker Andreas Steno Larsen och Martin Enlund att marknaden helt klart skrämts upp av händelserna kring den kinesiska fastighetsjätten Evergrande.

”Om vi tittar på de antalet frågor om Evergrande vi fått från kunder och kollegor den senaste tiden så är det helt klart den största frågan på bordet just nu”, skriver herrarna.

Evergrande har haft det riktigt tufft de senaste fyra-fem månaderna på grund av svag försäljning. Bolaget har skulder på astronomiska 300 miljarder dollar och ska nu inte ha råd att betala. I stället har man börjat betala kreditorerna med fastigheter, rapporterar Reuters.

Situationen har jämförts med kollapsen av Lehman Brothers under finanskrisen 2008 vilket fick långtgående effekter på hela marknaden. Men så illa ska det inte behöva bli om eller när Evergrande far omkull.

”Är Evergrande en Lehmanhändelse? Vi tvivlar starkt på detta. Det är (mycket) enklare att hantera en Evergrandekollaps än Lehman, även om det inte betyder att det kommer att passera helt utan konsekvenser”, skriver Nordeas Andreas Steno Larsen och Martin Enlund.

För trots avsaknaden av tillförlitlig data ser analytikerna flera skäl till att detta är ännu en kinesisk ”vargen kommer”. 

Bland annat så lär de större spridningseffekterna kunna begränsas vilket också verkar vara den allmänna uppfattningen på den kinesiska obligationsmarknaden där det ännu inte synts till någon panik.

Dessutom ska man ha klart för sig att det brukar dyka upp en ”Lehman-händelse” ungefär var 36:e månad i Kina och myndigheterna brukar lösa det, påpekar analytikerna.

Andra analytiker tror att Evergrandes kollaps visserligen kan dra med sig andra delar av den kinesiska fastighetssektorn vilket i sig kan bli rörigt på ett lokalt plan. Men man ska heller inte överskatta bolagets betydelse.

”Trots Evergrandes storlek – det största fastighetsutvecklingsbolaget i Kina – så står det faktiskt bara för 4 procent av marknaden. Samtidigt är skulderna väl skyddade genom fastighetspanter”, säger Alliance Bernsteins Jenny Zeng till CNBC.

Capital Economics Simon MacAdam menar att den globala spridningseffekten lär utebli även om Evergrande blir den första av många fastighetsbolag som går i konkurs.

”Sett som en enskild händelse så skulle varken en snyggt hanterad konkurs eller en riktigt kaotisk kollaps ha någon större global inverkan förutom en del marknadsturbulens. Även om det skulle följas av fler konkurser i sektorn så skulle det inte räcka för att orsaka en skarp nedgång i ekonomin”, skriver han i en analys enligt CNBC.