Den genomsnittliga snitträntan på tremånaders bolån landade på 1,39 procent i juni vilket kan jämföras med 1,38 procent i maj.

Stabelo och Landshypotek ligger även denna månad på första respektive andra plats med marknadens lägsta snitträntor.

Ica Banken står för månadens största minskning och kniper nu tredjeplatsen med en snittränta på 1,21 procent – ner 0,05 procentenheter jämfört med i maj.

Ser vi i stället på de institut där snitträntan stigit mest så sticker SEB och Swedbank ut med ökningar på 0,05 respektive 0,04 procentenheter under månaden och båda bankerna halkar ner på listan.

Nordea ligger kvar på jumboplatsen trots en minskning med 0,02 procentenheter till 1,71 procent.

Tabell: Snitträntor tremånaders bolån juni 2021 jämfört med föregående månad

Källa: Compricer

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 13 procent, samma som i maj, samtidigt som villapriserna stigit 20 procent, samma som förra månaden och den högsta uppgång som noterats i statistiken, som sträcker sig tillbaka till 2005.

Svensk Mäklarstatistik konstaterar att antalet sålda bostäder stigit till nya rekordnivåer. Under det första halvåret i år såldes det 20 procent fler bostadsrätter och 8 procent fler villor än under samma period 2020. Under samma tid har också medelpriset för en svensk bostadsrätt ökat med 330.000 kronor och med 630.000 kronor en villa.

Mäklarsamfundets mäklare tror på en lugnare utveckling på bostadsmarknaden framöver.

”Juni blev ännu en stark månad för villamarknaden medan bostadsrättspriserna stod stilla på riksnivå. En stor andel av Mäklarsamfundets medlemmar tror att vi står inför en lugnare marknadsutveckling de kommande månaderna. I vår senaste medlemsundersökning svarar 58 procent att priserna på villamarknaden blir oförändrade under juli till och med september. Motsvarande andel för bostadsrätter är 70 procent”, säger Mäklarsamfundets vd Björn Wellhagen i en kommentar.

Erik Olsson Fastighetsförmedling menar att marknaden är lite mer avvaktande när aktiviteten nu minskar under sommaren samtidigt som det återinförda amorteringskravet ökar osäkerheten om hur hösten blir.

”I övrigt är förutsättningarna goda med stark konjunktur och låg ränta, särskilt om effekterna av pandemin kvarstår”, skriver de i en kommentar.

Vad gäller effekter av pandemin konstaterar de att det på Hemnet nu för första gången under pandemin finns fler villor till salu än ett år tidigare.

”Det kan vara ett tecken på att flera äldre som nu är fullvaccinerade vågar flytta från sina villor. Plötsligt kan det bli avtagande effekter av pandemins effekter på bostadsmarknaden som skapar oro i stället”, skriver Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

För juni innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för april-juni jämförs med motsvarande viktade medelvärde för mars-maj. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med januari-mars.

Bild: Priser bostadsrätter

Bild: Priser villor

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.

”Vi ser en rätt tydlig minskning av andelen som tror på stigande priser, med en förflyttning till en tro på stillastående priser. Vi har också sett en viss avmattning i de kraftiga prisuppgångarna på sistone och experter har varit ute och talat om att uppgångarna kommer att avta framöver. Sannolikt hänger det även ihop med utvecklingen för pandemin, där de flesta är överens om att den bidragit till prisuppgångarna”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Bland besökarna på Hemnet som planerar att köpa bostad räknar nu 44 procent med stigande priser de närmaste sex månaderna, en nedgång från 54 procent förra månaden. Samtidigt tror 15 procent på sjunkande priser, upp från 12 procent föregående månad.

Nettotalet, skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, sjunker därmed till 29 procent i juli jämfört med 42 procent i juni.

”Det är det lägsta nettotalet hittills i år, men trots allt är det fortfarande tre gånger så många som stor på stigande än sjunkande priser, så förväntningarna är fortsatt på höga nivåer”, säger Erik Holmberg.

Bild: Köparbarometer Hemnet

Bild: Köparbarometer nettotal

Pandemin har begränsat möjligheten att resa och att köpa bostad utomlands. Men när länderna öppnar igen märks en tydlig ökning av svenskar som köper bostäder, enligt ett pressmeddelande från  Fastighetsbyrån.

Under juni förmedlade Fastighetsbyrån 14 procent fler sålda bostäder jämfört med tidigare rekord i juni 2017. Antal försäljningar under första halvåret 2021 ligger nu också över första halvåret 2019, innan pandemin, säger Martin Posch, affärsområdeschef för Fastighetsbyrån utland.

– Nu känns det som att proppen har gått ur och vi märker ett rekordstarkt intresse från svenskar att köpa bostäder i både Spanien och Portugal. Vi gör fortfarande en hel del affärer på distans med hjälp av våra digitala visningar men vi har även en kraftig ökning av visningar på plats. Det är otroligt härligt att kunna välkomna svenskar tillbaka till Spanien och Portugal och känna av det uppdämda behovet och viljan att bo i solen, säger han.

Men det är inte bara lättade restriktioner som gör att intresset ökat. Även förändrade levnads- och jobbmönster i spåren av pandemin bidrar till den starka efterfrågan, menar Fastighetsbyrån.

– Många av de som köper bostad nu hänvisar till ökade möjligheter att jobba på distans. Pandemin har öppnat upp för distansarbete och fler och fler utgår från att de kan använda bostaden i Spanien och Portugal under längre perioder än de kunde tidigare, säger Martin Posch.

”Prisutvecklingen på lägenheter i våra storstäder under juni bekräftar den tendens till inbromsning vi började skönja i april och som har fortsatt under våren. Mycket talar för att vi nu nått upp till en smärtgräns”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

Mest sjönk lägenhetspriserna i Stormalmö, med 1,5 procent mellan maj och juni, och även i Storstockholm och Storgöteborg noterades alltså nedgångar. I övriga landet fortsatte dock lägenhetspriserna att stiga.

”Under mer normala omständigheter så hade det samtidigt varit viktigt att väga in att sommarmånaderna brukar vara mer lugna på bostadsmarknaden, men liksom förra året är många kvar hemma i Sverige. Läget är därför lite svårbedömt och det blir intressant att se vad som händer efter sommaren”, säger Bobert Boije.

Villapriserna fortsatte överlag upp, men i Storstockholm sjönk priserna med 1,6 procent i juni och i Södra Sverige var de ned 0,9 procent.

”Villapriserna har under pandemin stigit i en takt som vi inte sett sedan slutet av 1980-talet. Vi har också haft stora underskott på villor i särskilt Storstockholm till följd av mer än ett decennium med liten nyproduktion. I likhet med lägenhetspriserna har vi nu nog ändå nått något av en smärtgräns i Storstockholm, även om sommarmånaderna brukar vara lite lugnare”, säger Robert Boije.

SBAB Booli boprisindex baseras på verifierade slutpriser från mäklare och lagfarter samt sista bud. Det finns inga siffror för hela Sverige eftersom vikten mot Stockholm blir för hög.

Bild: SBAB Booli lägenhetspriser

Bild: SBAB Booli huspriser

”Utbudet ökar i juni och för första gången under pandemin är nu årstakten på plus. Det som framför allt bygger upp utbudet är att det publiceras fler nya annonser, som är ganska högt över tidigare junimånader. Efterfrågan är samtidigt fortsatt hög”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Han konstaterar att utbudet fortsatt är lågt, historiskt sett, men att det alltså skett ett trendbrott där villautbudet nu ökar i årstakt. En förklaring till det tror han är att säsongsvariationerna plattats ut, där villautbudet i år faktiskt ökade mellan maj och juni, vilket det inte gjort tidigare år.

”Men sannolikt beror det också på utvecklingen för pandemin, där fler och fler nu blir vaccinerade och restriktioner lättas. Det vi sett under pandemin är att det kommit ut relativt få villor till försäljning, men det börjar nu svänga när restriktioner lättas och vi förhoppningsvis går mot ett slut på pandemin”, säger Erik Holmberg.

Han bedömer att ett ökat antal villor som läggs ut till försäljning kommer att fortsätta bygga på utbudet, även om efterfrågan på villor är fortsatt väldigt hög.

”Det kommer nog snarast att leda till högre försäljningsvolymer, men det är möjligt att det ökade utbudet också kan leda till en viss dämpning av de tydliga prisuppgångarna på villamarknaden. I någon mening är det bra om utbud och efterfrågan på villor kan matchas bättre än det gjort under pandemin”, säger Erik Holmberg.

Bild: Utbud villor Hemnet

”Undersökningen visar att fastighetsmäklarna tror på en fortsatt stark marknad för både villor och bostadsrätter, men förväntningarna på stigande priser och ökad efterfrågan är betydligt lägre än vad de var inför årets andra kvartal. Att allt fler tror på en lugnare utveckling framåt beror främst på att vi nu i flera delar av landet börjar nå en smärtgräns för vad många kan betala med dagens låneregler”, säger Mäklarsamfundets vd Björn Wellhagen i en kommentar i ett pressmeddelande.

På småhusmarknaden räknar nu 39 procent av mäklarna med stigande priser under det tredje kvartalet, en kraftig nedgång från 65 procent förra kvartalet. 4 procent tror på sjunkande priser, upp från 1 procent föregående kvartal. 58 procent räknar med oförändrade priser.

På bostadsrättsmarknaden räknar 20 procent av mäklarna med stigande priser under kvartalet, en minskning från 37 procent föregående kvartal. 10 procent räknar med sjunkande priser, upp från 3 procent. Övriga 70 procent tror på oförändrade priser.

Vad gäller efterfrågan sjunker andelen som tror på ökad efterfrågan på småhus, till 49 procent från rekordhöga 74 procent föregående kvartal. På bostadsrättsmarknaden tror 25 procent av mäklarna på ökad efterfrågan, en nedgång från 40 procent.

Bild: Prisprognos bostadsrätter

Bild: Prisprognos småhus

”Att lånen ökade mer än priserna talar för att nya bolånetagare använde undantagen till annat än att köpa dyrare bostäder – som att finansiera en större del av bostaden med lån, spara, konsumera eller renovera”, skriver FI.

Enligt en utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts bedöms annars bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat de svenska hushållens skulder.

”De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst”, visar FI-utvärderingen.

I april 2020 gav FI bankerna möjlighet att ge alla bolånetagare ett tillfälligt undantag från amorteringskraven i syftet att ge större ekonomiskt handlingsutrymme för bolånetagare under hälsokrisen.

Undantaget har gett bolånetagare möjlighet att pausa amorteringar till och med den 31 augusti i år.

”Det är främst nya bolånetagare som lånar mycket, och därför amorterar mycket, som har valt att använda undantaget”, framhåller FI.

”Priserna i Stockholm stod i princip still i juni efter en kraftig uppgång under våren. Huruvida detta är en signal om långsammare prisuppgång framöver eller bara semesterstiltje återstår att se. Den pågående politiska krisen lär dock försena eventuella åtgärder för att kyla av bostadsmarknaden, vid sidan av de som myndigheter redan aviserat”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank i Sverige, i en kommentar.

Banken noterar att bostadspriserna stigit betydligt mer än normalt hittills i år.

”Under hösten finns dock faktorer som talar för att prisuppgången lugnar sig, exempelvis borttag av restriktioner vilket gör att hushållen förmodligen kan återgå till mer normala konsumtionsmönster. Däremot i närtid finns inget som talar för att bostadspriserna skulle vända ned”, skriver de.

Danske Bank boprisindikator baseras på rapporterade transaktioner på Hemnet.

”Suget efter ett fritidshus fortsätter att vara mycket stort. Samtidigt är utbudet på en relativt låg nivå vilket skapar kamp om objekten som kommer ut på marknaden. Det sätter tydliga spår på priserna som blir allt högre”, skriver Mäklarstatistik i ett pressmeddelande.

Mäklarstatistik har tittat på prisutvecklingen på fritidshus under det första halvåret i år jämfört med första halvåret 2018, det vill säga hur priserna utvecklats de senaste tre åren.

Sett till procentuell utveckling är det Hörby och Örkelljunga som leder med 71 procent respektive 68 procents prisökning.

Men ser man till prisökning i rena kronor är det kommuner som är havs- eller fjällnära som dominerar listan.

På första plats hittar vi Halmstad där medelpriset på ett fritidshus har ökat med 1,7 miljoner. Det motsvarar en ökning på hela 47 000 kr i månaden.

I tabellen nedan återfinns de 50 kommuner som ingick i undersökningen sorterad efter medelprisökning i kr de senaste tre åren.

Källa: Mäklarstatistik