De finansiella marknaderna i Asien drabbas liksom resten av världen av det pågående kriget. Men Indien är en av de största oljeimportörerna i världen, vilket just nu slår hårt mot landet.

Hittills har det varit en god återhämtning i den indiska ekonomin efter pandemin, skriver Gunnar Påhlson i månadsbrevet.

Men Indien är starkt beroende av att kunna importera både olja och gas från många producentländer, inte minst gäller det Ryssland. Det snabbt stigande oljepriset, till nivåer över 100 dollar fatet, är inflationsdrivande och försämrar även Indiens handelsbalans, skriver Påhlson.

”Avstått från bensinprishöjningar”

Oljepriset styr normalt drivmedelspriserna, men på grund av ett förestående delstatsval i delstaten Uttar Pradesh nu i mars har den indiska regeringen hittills avstått från att höja drivmedelspriserna mot konsumenterna.

”Detta är ingen hållbar lösning utan kommer att inverka negativt på övrig konsumtion, till exempel bilförsäljningen”, skriver Gunnar Påhlson.

Den indiska regeringens hållning i denna fråga kan leda till att den än så länge kontrollerade inflationen i Indien leder till en bestående högre nivå, menar han.

Prishöjningarna även på andra råvaror riskerar att slå hårt mot indiska bolag. Just nu stiger priserna även på aluminium, stål och koppar, vilket drabbar industribolagen och har en ”kraftigt negativ påverkan på vinstmarginalen”.

”Risk för korrigering på börsen”

Men trots att oljepriset rusat har den indiska börsen, och därmed också Indienfonderna, klarat sig relativt bra. Sensex-index är ”bara” ner 6,5 procent. Indienfonder tillgängliga på den svenska marknaden ligger samtidigt i ett spann mellan oförändrat och -6 procent sedan årsskiftet. Påhlsons egen fond, Carnegie Indienfond, är ner 1,9 procent sedan årsskiftet. 

Men nu tror Påhlson att det finns en risk för en korrigering på den indiska börsen. 

”Givet att många bolag, efter det senaste årets börsuppgång, är relativt högt värderade, utgör detta en inte obetydlig risk för en korrigering på börsen”, skriver Påhlson som dock inte är oroad över tillvaron för de indiska bolag som Carnegie Indienfond investerat i.

”De har på längre sikt mycket intressanta tillväxtförutsättningar. De flesta bolagen har dessutom nettokassa eller mycket starka balansräkningar. Fondens fokus ligger på företag som drivs av strukturell tillväxt driven av inhemsk efterfrågan”, skriver han.

I fondens månadsrapport, som publicerades på onsdagen, menar Jonas Andersson att Rysslands invasion av Ukraina kommer att göra att räntor förblir låga längre. Dessutom är lokal svensk och nordisk affärsexponering att föredra i de osäkra tiderna.

”Kombinationen innebär att svenska och nordiska fastigheter borde tillhöra en av de bättre sektorerna på börsen den närmsta tiden. Framför allt kommer lägre långräntor och uteblivna centralbankshöjningar att fortsätta ge stöd åt fastighetspriserna”, skriver Andersson.

Han påpekar att inflationen inte heller är något problem eftersom det ofta finns en automatisk inflationskompensation inbyggd i hyreskontrakten.

”Vad gäller olika segment inom fastighetssektorn bör normalt mer defensiva segment så som bostäder och samhällsfastigheter utvecklas bättre i det här läget, än kontor, lager, handel och hotell”, skriver Andersson.

Samtidigt bör man komma ihåg att bostäder och samhällsfastigheter redan värderats upp i spåren av coronapandemin samtidigt som kontor, hotell och butiker haft en mindre positiv utveckling.

”Väger man in detta, framstår våra största innehav i fonden; Balder, Castellum och SBB som bra värdedrivare framöver. Tillväxtbolag med högavkastande fastigheter, så som Sagax och NP3, är ett annat segment som gynnas av låga räntor, men frågan är om inte aktiemarknaden kommer att vara försiktigare med att diskontera ytterligare framtida tillväxt nu”, skriver Andersson.

I måndags inledde MSCI en konsultationsprocess med internationella institutionella investerare angående den ryska aktiemarknadens tillgänglighet och investerbarhet.

”Under konsultationen erhöll MSCI feedback från ett stort antal globala marknadsaktörer, däribland tillgångsägare, förvaltare, mäklare och handelsplatser. En överväldigande majoritet bekräftade att den ryska aktiemarknaden för närvarande är icke investerbar och att ryska värdepapper bör tas bort från MSCI:s tillväxtmarknadsindex”, skriver indexleverantören.

Omklassificeringen sker vid de finansiella marknadernas stängning den 9 mars.

Framför allt Bernstein och Goldman Sachs har i olika rapporter nyligen talat om att kinesiska aktier nu återigen är bra investeringar. Men, alla är inte optimistiska då banker som Morgan Stanley, Bank of America och J.P. Morgan Asset Management förhåller sig neutrala till Fastlandskina. Det skriver Michael Bloom i en artikel hos CNBC.

Det är framför allt pandemin och den kinesiska regeringens regleringsiver som gjort att många internationella investerare minskat i, eller helt lämnat, kinesiska aktier under det senaste året.

”Överviktar Kina”

Men nu ser det annorlunda ut igen. Credit Suisse uppgraderade till exempel Kina till övervikt i bankens strategi för 2022, ganska exakt ett år efter att Credit Suisse nedgraderade landet.

Penningpolitiken i Kina har lättats upp, till skillnad mot vad som sker i huvuddelen av den övriga utvecklade världen, är en uppfattning som bland annat globalstrategen Andrew Garthwaite tagit upp i en rapport som publicerades sent i januari.

Credit Suisse är inte ensamt om att lyfta kinesiska aktier. Bland de första var den amerikanska kapitalförvaltaren Blackrock som redan i september svängde i synen på Kina.

När det gäller regleringarna förväntar sig Credit Suisse en viss fortsatt osäkerhet, och föredrar att inte slå fast någon åsikt förrän efter kommunistpartiets 20:e kongress mot slutet av året.

”Flera skäl att investera kinesiskt”

Ett annat investeringsbolag som nu förordar Kina är Bernstein, som i januari publicerade en lång rapport med titeln ”Chinese Equities: Uninvestable’ No More.”

Bernstein har listat flera skäl till att kinesiska aktier bör återinträda i portföljerna. Det som framför allt bör lyfta den kinesiska aktiemarknaden är den nuvarande förväntansnivån när det gäller tillväxten, liksom lättnaderna i den kinesiska penningpolitiken. Även den ökade intjäningen och de allt mer attraktiva värderingarna jämfört med resten av världen lockar.

”Tror på hög tillväxt”

Även den brittiska banken HSBC tror på Kina och anser att investerarna varit för pessimistiska. HSBC överviktade kinesiska aktier redan i oktober ifjol och bankens analytiker förutspår en tillväxt på 9,2 procent i år för Shanghai kompositindex och 15,6 procent för Shenzhen-indexet.

Just nu, efter det kinesiska nyåret, har Shanghai kompositindex klättrat upp 2 procent, vilket ska ställas emot nedgången i januari på 7,65 procent, vilket enligt statistik från Wind Information var den sämsta månaden sedan oktober 2018.

”Utsikterna för tillväxtmarknaderna ser mer lovande ut under 2022. Efter en dålig utveckling i fjol, speciellt jämfört med utvecklade marknader, så ser vi större potential för tillväxtmarknadernas börser i år”, skriver analytikerna i förordet till analysen som bär titeln ”Making the case for emerging markets”.

Det är speciellt fem faktorer som talar för tillväxtmarknaderna just nu.

För det första så är värderingsgapet gentemot utvecklade marknader den lägsta på 20 år. Det kan bland annat förklaras med den starka utvecklingen för amerikanska aktier de senaste årtiondet.

”Rotation mot billiga tillgångsklasser”

”Vi tror att sannolikheten för en rotation mot billiga tillgångsklasser, som tillväxtmarknadsaktier, har ökat. Inte minst då värderingarna på utvecklade marknader har svårt att lyfta ytterligare. Då kan investerare i stället åter börja fokusera på tillväxtmarknader. I synnerhet om dessa ekonomier börjar stabiliseras och förbättras vilket vi förutspår”, skriver analytikerna.

För det andra så har tillväxtmarknaderna numera en viss motståndskraft mot amerikanska räntehöjningar. Tidigare har amerikanska räntehöjningar skapat oro på tillväxtmarknaderna, men den här gången är det annorlunda.

”Vi anser att många tillväxtmarknader nu är betydligt mer motståndskraftiga jämfört med Feds förra höjningscykel”, skriver analytikerna.

”Ekonomier i bättre skick än tidigare”

De pekar bland annat på att många av ekonomierna nu är i bättre skick än tidigare. Dessutom har många centralbanker redan börjat agera mot stigande inflation.

”Till skillnad mot centralbankerna på utvecklade marknader, som initialt var skeptiska mot räntehöjningar för att bekämpa inflationen, så har tillväxtmarknadernas centralbanker legat före och följt en mer ortodox linje. Det gör också att investerare nu kan känna sig trygga med att centralbankerna vill hålla inflationen under kontroll”, skriver analytikerna.

Dessutom har de tidiga räntehöjningarna medfört att det nu faktiskt finns utrymme att sänka. Analytikerna pekar bland annat på Kina som börjat lätta på penningpolitiken.

”Kina positiv faktor”

Den tredje faktorn som talar för tillväxtmarknader är för övrigt just Kina.

”Vi tror att Kina, som var ett sänke bland tillväxtmarknaderna i fjol, i år snarare kommer att agera som en positiv katalysator”, skriver analytikerna.

Myndigheternas allt hårdare regleringar fick i fjol den kinesiska finansmarknaden att skaka. Men nu menar T.Rowe Price att regelåtstramningarna är över och att det nu snarare handlar om åtgärder som gynnar tillväxten.

Dessutom påpekar analytikerna att den kinesiska aktiemarknaden faktiskt erbjuder flera investeringsmöjligheter jämfört med den amerikanska aktiemarknaden. Det gör att det finns stor potential för långsiktiga investerare att placera i kinesiska bolag.

Den fjärde punkten handlar om de långsiktiga faktorerna som driver på utvecklingen på tillväxtmarknader.

”Motor för global tillväxt”

”Tillväxtmarknader, med Kina i spetsen, fortsätter att vara motorn för den globala tillväxten. De dynamiska ekonomierna, den allt större handeln och den ökade betydelsen för deras finansmarknader är fundamentala trender”, skriver analytikerna och fortsätter:

”Lägg till detta aspekter som urbanisering, produktivitet och på vissa håll en mer fördelaktig demografi än utvecklade marknader, så är det enkelt att se varför tillväxtmarknader är attraktiva för investerare”.

De långsiktiga drivkrafterna består alltså men investerare måste också vara beredd på förändringar och bli mer selektiva.

Bland annat måste man vara medveten om att tillväxtmarknadernas ekonomier alltmer drivs av bland annat konsumtion, hälsovård och kommunikation. Det står i skarp kontrast mot tidigare råvaru- och exportdrivna ekonomier.

”Alfakomponenten fortsatt hög”

”Det gäller alltså att förändra synen på vad som gynnar eller missgynnar tillväxtmarknaderna. Ett fallande oljepris kan till exempel vara dåligt för Brasilien och Ryssland men det betyder också att konsumenter i Kina och Indien får mer pengar i plånboken att spendera på mat, resor och nöjen”, skriver analytikerna.

För det femte anser T.Rowe Price att alfakomponenten, alltså det riskjusterade måttet på den aktiva avkastningen, fortsätter att vara hög för investeringar i tillväxtmarknadsaktier.

”Dessutom tenderar tillväxtmarknader att vara mindre effektiva och mindre bevakade än i den utvecklade världen vilket gör det än mer attraktivt för investerare som jagar alfa”, skriver analytikerna.

Sammantaget så menar alltså T.Rowe Price att det just nu är ett bra läge för långsiktiga investerare att öka exponeringen mot tillväxtmarknader. Samtidigt finns det förstås risker på kort sikt, men eventuella perioder med svagare utveckling och volatilitet bör ses som köptillfällen, avslutar analytikerna.

Guldet noteras just nu i 1 826 dollar per uns.

– Det senaste rekordpriset är från sommaren 2020. Jag tror på nytt all-time-high på runt 2 200 i år. Det är en resa på cirka 400 dollar som är fullt möjlig, säger Eric Strand.

Guldpriset går lite i vågor, framhåller han. Toppnoteringen i början av augusti 2020 var 2068 dollar per uns.

– Jag hade nog trott att vi skulle få se ett nytt rekord ganska tidigt i år, nu tror jag att vi kanske får vänta en bit in på våren, det vill säga under första halvåret i år, säger han.

Men det viktiga är inte när det kommer, understryker Eric Strand.

– Så länge vi har så stora skulder, skapar nya krediter, stimulanser, räddningsaktioner och ekonomier överlag som inte är sunda i världen, är guld, silver och andra ädelmetaller särskilt intressanta för investerare.

Idag är utbud och efterfrågan på guld ganska balanserat, konstaterar han.

– Utbudet kan inte öka på kort sikt, det tar flera år att öka nyproduktion. Centralbankerna har varit stora köpare av guld sedan finanskrisen, allt för att stärka sina positioner inför en eventuell framtida ny kris. Den stora konkurrenten till guld är när börserna och högräntesegmentet hela tiden går upp under en lång tid, som under de senaste tio åren och där ingen behöver leta efter alternativ. Den dag vi får en stor ökning av efterfrågan i en oförändrad utbudssituation kommer guldpriset stiga kraftigt.

Än så länge har inte ädelmetaller ökat i värde så som mycket annat, poängterar han.

 – Inför en kommande räntehöjningscykel så går guldet oftast svagt under perioden där man ”pratar” om att höja, men när räntehöjningarna väl kommer igång har det historiskt varit bra för guld.  

AuAg Fonder räknar med att centralbankerna börjar höja räntorna, men bedömer att skulderna är så stora att hela systemet kommer får problem med de högre räntekostnaderna och att dessa därför tvingas sluta höja innan de når 2 procent.

– Det kommer bli problem för högränteobligationer och för vissa företag, vilket vi nu redan ser i USA. Denna turbulens kan komma sprida sig och det kommer göra guldet mer attraktivt för investerare, säger Eric Strand.

– Egentligen ser vi guld som en konstant och att det är valutorna som går upp eller ner mätt i guld. Till exempel har euron sedan den infördes 1999, på bara 22 år, förlorat över 84 procent av sitt värde mätt i guld.

Vad skulle kunna omkullkasta ditt scenario?

– Den osäkra faktorn är tiden när det gäller priser. Själva ”caset”, den monetära inflationen, är något som vi människor har repeterat genom historien med romarriket som ett bra exempel. Så kanske får vi fortsätta träna på att vänta i något extra år – men utgången är fortsatt given.

Vad tror du händer under resten av året med guldpriset?

– Som sagt är det inte så viktigt hur det rör sig under året. Blir det billigare är det en fördel om man vill ta sig in marknaden eller addera till befintliga positioner. Det viktiga är vilken syn man har på hur världsekonomin sköts och att man positionerar sig därefter. 2022 har inletts volatilt på många marknader och vi förväntar oss inget annat än att guldpriset kommer svänga ordentligt, både upp och ner under året.

Alla är dock inte lika optimistiska som Strand. UBS spår till exempel att guldet kommer att falla ner till 1650-1700 dollar under den andra halvan av 2022. Den schweiziska banken tror nämligen att det allmänna risksentimentet kommer att förbättras när hotet från covid och inflation lägger sig vilket i så fall minskar efterfrågan på guldinvesteringar.

”Vi rekommenderar våra klienter att reducera den taktiska allokeringen och säkra nedsidan för de strategiska innehaven”, skriver banken enligt CNBC.