Det har varit riktigt bra fart på Latinamerika under början av året, säger Kristoffer Eklund, förvaltare av de båda fonderna Handelsbanken Latinamerika och Brasilien Tema.

Det beror, anser han, på flera samverkande övergripande faktorer, till exempel att bolagen på kontinenten haft flera svaga år, vilket skapat låga värderingar i aktiemarknaden. Per den 2 februari hade Handelsbanken Brasilien Tema gått upp 10,68 procent, mätt sedan årsskiftet. Handelsbanken Latinamerikas uppgång för året per den 2 februari är 7,53 procent.

Trots de låga värderingarna har bolagen på den latinamerikanska kontinenten utvecklats bra, anser Kristoffer Eklund.

”Rotation från dyrt till billigare”

– Att det nu vänder beror på att vi sett en generell rotation från dyrt till billigare vilket gynnat Latinamerika och för första gången på länge ser vi stora inflöden från utländska investerare, säger Kristoffer Eklund.

Under 2021 var hela makrobilden och politiken ”mycket stökig”, till exempel budgetbråket i Brasilien och presidentvalen i Chile och Peru. Men de ”är nu historia”.

– Vår syn är att dessa händelser skapade ett överdrivet pessimistiskt sentiment. Även om Boric, Chiles president, ligger långt till vänster har han tvingats mot mitten efter att kongressen blivit balanserad mellan höger och vänster. Det är positivt. I Brasilien är det förvisso valår, men Lulas leding i opinionen är så stor att ingen väntar sig ett annat utfall i dagsläget, säger Kristoffer Eklund.

”Fokus på åtstramning under pandemin”

Ett ytterligare skäl till att de latinamerikanska börserna går allt bättre är att centralbankerna i Latinamerika under förra året var fokuserade på att strama åt.

– Det har man inte ens börjat med i den utvecklade delen av världen, vilket gör att vi sannolikt kommer att se de sista höjningarna i Brasilien, för den här cykeln, ungefär samtidigt som vi får första räntehöjningarna i USA. Räntehöjningar skapade motvind förra året men den motvinden bör lätta under året, säger han.

Den tillgängliga arbetskraften i Brasilien har också varit positiv för näringslivet. Efter att till exempel Brasilien drivit igenom ett utökat socialbidragssystem för de mest utsatta familjerna har arbetsmarknaden återhämtat sig snabbt då det finns fortsatt gott om arbetskraft.

”Minskad risk för nedstängning”

Till slut, vad gäller vaccinationer, ligger Latinamerika faktiskt i framkant, menar Kristoffer Eklund.

– Då de latinamerikanska länderna är bland dem med bäst skydd mot covid borde det innebära minskande risk för nedstängningar av samhällen på grund av högt tryck på vården, säger han.

Tabell: I tabellen listas Latinamerikafonder och rena Brasilienfonder och deras utveckling sedan årsskiftet.

Gunnar Påhlson, förvaltare av Carnegie Asia tror inte att det blir ett nytt rekordår i Kina, men ändå bättre än ifjol, kanske en tillväxt på 4 till 4,5 procent.

– Kommunistpartiet dominerar fortfarande bilden för mycket, och det ger en hög osäkerhet. Just nu är det hög bolagsspecifik risk i Kina, det är fortfarande en mycket osäker miljö att investera i och många globala investerare funderar på hur de ska agera på Kinamarknaden.

Kinas ledare Xi Jinping tar inga risker, och han vill ha total makt under hela året, menar Gunnar Påhlson.

– Jag läser mellan raderna att sedan Xi kom till makten 2013, har han varit villig att offra en del av den ekonomiska tillväxten för andra mål. BNP är inte längre det viktigaste.

– I stället står en mer jämlik fördelning och nya miljömål högt upp på dagordningen. Och att Kina nu befinner sig i Tigerns år ska man inte fästa så stor vikt vid, men kineser är ganska vidskepliga, säger Gunnar Påhlson.

”Stram penningpolitik i flera år”

Kina har fört en stram penningpolitik i flera år, med en del kraftiga begränsningar när det gäller till exempel finansiering av fastighetsprojekt. Över huvud taget har ekonomin präglats av regleringar när det gäller skuldsättningsgraden i fastighetssektorn, vilket var en viktig faktor bakom likviditetskrisen i sektorn.

– Begränsningar och regleringar har införts i stor skala vilket påverkar alla plattformsbaserade digitala affärsmodeller. Kina har även reglerat läkemedelsindustrin under flera års tid, liksom spelindustrin där nya regler och hårdare beskattning införts för kasinon. En av de senare reglerade sektorerna är utbildningssektorn, som under fjolåret inte längre fick driva utbildningar med vinst, säger Gunnar Påhlson.

”Paradoxalt läge”

Det paradoxala med det ekonomiska läget nu är att samtidigt som den amerikanska centralbanken Federal Reserve inleder sina länge planerade åtstramningar av penningpolitiken och de ekonomiska stimulanserna, befinner sig Kina i ett motsatt läge, anser de båda portföljförvaltarna George Gosden och Jin Xu på Colombia Threadneedle Investment.

I en artikel på på investmentbolagets hemsida skriver de att den kinesiska centralbanken People’s Bank of China, PBoC, planerar att börja stimulera den inhemska ekonomin på olika sätt, vilket borgar för att det blir ett intressant år på de kinesiska aktiemarknaderna,

Bilden av Kina kompliceras ytterligare av att en ny ledare ska utses i november i år. Normalt sitter en kinesisk ledare i två perioder om fem år, men Xi Jinping har ändrat spelreglerna och tagit bort den begränsningen i tid som infördes i början av 90-talet. Därför är det uppenbart att Xi Jinping siktar på att sitta ytterligare en period, eller till och med ännu längre.

Gunnar Påhlson drar för sin del slutsatsen att åtstramningarna och regleringarna på senare tid har syftat till att ”läxa upp dem som blivit för rika”, och att visa vem som bestämmer.

”Måste släppa på bromsen i fastighetssektorn”

– Xi har cementerat sin makt, vilket gör att han redan nu kan börja stimulera ekonomin igen. Det viktigaste nu är stabilitet och ekonomisk tillväxt, vilket är helt andra tongångar än tidigare. Tillväxten är viktig för att trygga sysselsättningen och för att undvika svält och upplopp. I december sänktes kraven på bankräntorna och bankernas kassakvoter. Under våren väntas ännu mer penningpolitisk stimulans, och sänkta räntor. Och det är intressant att när nu Fed börjar trappa ner tillgångsköpen till mars, och höjer räntan flera gånger, så lättar Kina på penningpolitiken, säger Gunnar Påhlson.

– Men det blir svårt att höja den ekonomiska tillväxten om Kina inte släpper på bromsen i fastighetssektorn. Målet har varit att rensa ut i sektorn, att få bort det spekulativa beteendet, som när man säljer bostad på ritningsstadiet. Det har blivit till ett slags pyramidspel.

Det var efter att Richemont, som äger juvelerarföretaget Cartier, under förra veckan rapporterade att försäljningen under fjärde kvartalet ökade med 32 procent som olika lyxaktier började stiga på börser i hela världen.

– Också Burberry presenterade starka försäljningssiffror förra veckan och meddelade då att bolaget väntar sig en ökning av omsättningen med 35 procent i år. Och så meddelade Prada i förra veckan att försäljningen är tillbaka på nivåerna före pandemin, säger Frida Bratt.

”Kinesiska konsumenter driver sektorn”

– De senaste åren har lyxbolagen framför allt drivits av ökat välstånd hos kinesiska konsumenter. Kina har haft en stadigt växande medelklass, som i sin tur har minskat sitt sparande och istället ökat sin konsumtion och den kinesiska marknaden är nu den viktigaste för lyxbolagen. De kinesiska konsumenterna står för en tredjedel av den globala lyxkonsumtionen, säger hon.

Men kineserna vänder sig till Europa för sin lyxkonsumtion. De lockas av märken som Gucci, Hermes, Kering, Louis Vuitton och andra kända europeiska varumärken.

”LMVH mest populär bland Nordnetkunderna”

– Många av dessa lyxbolag är franska, och följaktligen noterade på den franska börsen. Men flera av dem är parallellnoterade på Frankfurtbörsen. Och om de är parallellnoterade i Tyskland eller för den delen i USA kan exempelvis Nordnets kunder handla aktien direkt. Är de bara noterade i Paris kan Nordnet-kunder inte handla med aktien, säger Frida Bratt.

Den mest populära lyxaktien bland Nordnets kunder är LMVH, det vill säga Louis Vuitton, Moet och Hennessy. LVMH var en av de aktier som steg på nyheten om Richemonts försäljning förra veckan.

– Antalet aktieägare via Nordnet har under pandemin ökat med 300 procent, om än från låga nivåer. Även Hugo Boss och Estee Lauder har haft ett stort inflöde av nya aktieägare via Nordnet sedan början av 2020, säger hon.

– LVMH hade en god utveckling under fjolåret, men har inlett det nya året med ett nedställ i det sura börsläget. Det återstår förstås att se om lyxaktierna kan parera en tristare börsutveckling.

”Sektorn finns i flera fonder”

Det går att investera i lyxsektorn utan att köpa aktier, då lyxbolagen finns representerade i flera Europafonder. LVMH utgör 2 procent av fonden Länsförsäkringar Europa Indexnära, medan Lóreal finns i Nordnet Indexfond Europa.

För den som tror på lyxaktier i det här läget finns också fondalternativet. GAM Multistock Luxury Brand Equities och Amundi S&P Global Luxury UCITS ETF exempelvis, tipsar Frida Bratt.

– Här gäller det dock att hålla koll på kostnaderna. Den årliga avgiften i fonden från GAM uppgår till 2 procent. ETF:er är som alltid ett billigare val, här uppgår den årliga avgiften till 0,25 procent, men tänk på att courtage tillkommer, säger hon.

Frida Bratt lägger dock till en liten brasklapp och uppger att hon inte på något sätt rekommenderar något specifikt bolag, eller ens lyxaktier som sektor.

– Jag vill beskriva varför lyxaktierna periodvis steg under förra veckan, och hur de kan tänkas gå framöver, och hur man gör om man tror på sektorn.

Det dollarnoterade börsindexet RTS-index var vid lunchtid ner 9,5 procent medan det ordinarie indexet Moex samtidigt tappat 5 procent. 

Sedan det amerikanska utrikesdepartementet uttalade att ”exportkontroll” är en av de åtgärder som USA och stater i väst förbereder mot Ryssland har utrikesminister Ann Linde under måndagen uppmanat svenska företag att förbereda sig på sanktioner mot Ryssland.

Men hur ska man som privatsparare tänka om sina placeringar i Ryssland? Frågan går till de två sparekonomerna Frida Bratt, Nordnet och Joakim Bornold, Söderberg & Partners.

”Alltid hög risk”

– Den politiska risken är alltid hög i ryska investeringar och har trappats upp nu. Börsen bryr sig inte om alla geopolitiska konflikter, till exempel Afghanistan, och oron i Persiska viken. Dem har börsen tagit med ro. Men här medför konflikten stora ekonomiska risker. Men den ryska ekonomi är förberedd, för landet har ju varit utsatt för sanktioner tidigare, säger Joakim Bornold och tillägger att det som nu sker ”kanske inte slår så hårt ändå”.

Placeringsmässigt anser han att Ryssland alltid ska vara en liten del av placeringarna och han ser inte att det just nu är läge att dra sig Ryssland.

”Har kvar min Rysslandsfond”

– Jag har kvar min Rysslandsfond för det är fullt möjligt att det inte blir ett krig i Ukraina, vilket kan innebära att den ryska börsen återhämtar sig ganska snabbt, säger han.

Joakim Bornold har investerat i Ryssland under lång tid, som många andra svenskar. På så sätt har han vant sig ”vid den här typen av turbulens”.

– Ska du vara i Ryssland ska du vara det långsiktigt. Jag ser ingen anledning ändra nu. Och om du känner att det börjar klia i fingrarna kanske du har för mycket placerat i Ryssland. Vi måste vara beredda på att det här är en turbulent marknad, samtidigt som det finns många spännande bolag där, och situationen är inte nattsvart, säger han.

”Energisektorn drabbas hårt”

Kollegan Frida Bratt på Nordnet säger att det är bäst att vara beredd på att det kan bli rejält skakigt.

– Än vet vi ju förstås inte vad som väntar, men läget är minst sagt spänt. Börsen fokuserar gärna på en sak i taket, och hittills har ju främst inflation och minskade stimulanser stått i fokus, men nu börjar marknaden även prisa in risken för framför allt sanktioner mot Ryssland. Kombinationen ränteuppgångar och konflikt mellan Ryssland och Väst är ingen önskvärd cocktail ur ett finansmarknadsperspektiv, säger hon.

De största konsekvenserna drabbar energisektorn, och priserna på energi, vilket skulle sätta käppar i hjulet på en redan ansträngd energiförsörjning i Europa, menar Frida Bratt.

– Energikrisen är redan här, och en konflikt med Ryssland skulle kunna göra läget än värre och påverka både hushåll och industri.

”Kan påverka Europafonderna”

– Rysslandsfonder har ju redan pressats hårt, och det sedan i höstas. Man får vara beredd på att den pressen kvarstår så länge konflikten ligger som en våt filt. Men konflikten kan ju av anledningarna ovan även slå mot europeisk industri vilket skulle kunna påverka även Europafonder, säger Frida Bratt. 

Fredrik Colliander, som förvaltar Carnegie Rysslandsfond har inga ytterligare kommentarer än dem han hade i en intervju med Privata Affärer den 14 januari.

– Jag måste säga att det är en riktigt eländig dag. Vad jag ser finns det inget nytt och min uppfattning har inte ändrats, säger han vid lunchtid på måndagen när RTS var ner 9,5 procent.