De mest intressanta marknaderna här är Indonesien, Malaysia, Thailand, Singapore och Vietnam, menar Filip Boman.

– Börserna i denna region har släpat efter med runt 20-30 procent under pandemin, och ekonomierna har sjunkit ihop kraftigt. Jag tror att det finns en god potential under nästa år, säger han.

I sitt arbete som globalförvaltare investerar Filip Boman bland annat i Indonesien som är det land som han för närvarande finner vara särskilt intressant, och där det finns en ”trigger” i ett kort perspektiv. Men det långsiktiga perspektivet är inte mindre intressant.

”Både kort- och långsiktig potential”

– Det långsiktiga är att de här länderna tillsammans är en jätteregion. 600-700 miljoner människor, större än Europa, med växande befolkning och stadigt ökande konsumtionskraft, då andelen unga är stor. Här finns inte heller samma problem med demokratin som på andra håll. Bara i Indonesien finns 270 miljoner människor.

Regionen har lidit kraftigt av nedstängningar under pandemin, kanske hårdare än stora delar av resten av världen. Det har satt press på konsumtionen och handeln.

– En stor del av världen har återhämtat sig efter de värsta effekterna av pandemin. Sydostasien har inte kommit tillbaka på samma sätt och vi tror att när regionen öppnar upp finns bolag som har både långsiktig och kortsiktig potential. Både bolagsvinster och ekonomier kommer att växa mer 2022 än de gjorde under 2021, och så är inte fallet i USA och Europa, säger Filip Boman.

”Värderingarna inte utmanande”

När Fed höjer räntorna och drar tillbaka stimulanserna ter sig den här regionen ännu mer intressant, menar han. Inflationen är låg, vinsttakten ökar och värderingarna är inte utmanande, resonerar han.

Öhman Fonders aktiva globalfonder har sina investeringar i den här regionen ännu så länge främst i Indonesien. Temat för dessa investeringar är konsumtion och digitalisering. Ett av de största innehaven här är Mapi, ett brett konsumentkonglomerat med stort sportvarusegment.

– Bolaget har mer än 50 procent marknadsandel inom sportvaruhandeln. I Mapi finns även varuhus, livsmedelsbutiker, annan detaljhandel och restauranger. En bred exponering mot en växande konsumtionskraft. En snabbt ökande andel av bolagets försäljning sker online genom egna appar eller genom superappar från andra bolag.

– Mapi värderas kring p/e 13 på 2022 års förväntade vinst, vilket är lågt för bolag med hög tillväxt, säger Filip Boman, som med tanke på den starka utvecklingen i regionen tror att Öhman Fonder med tiden investerar ännu större i hela regionen.

”Superapp med 100 miljoner användare”

Ett annat intressant bolag i Indonesien är GOTO, som Filip Boman tror kommer att börsnoteras nästa år med troligt börsvärde på 30-40 miljarder amerikanska dollar. Bolaget har bland annat en ”superapp” med fler än 100 miljoner användare.

Andra investeringar i fonderna i Indonesien utgörs bland andra av det inhemska telekombolaget Telkomsel. Det är helt dominerande i landet, med en 50-procentig marknadsandel. I den kraftfulla digitaliseringsvågen just nu är mobiltelefonin en av de viktigaste komponenterna. Bolaget växer 10 procent om året, men är inte heller särskilt dyrt, runt p/e 14.

ESG är en integrerad del av investeringsbesluten hos Öhman Fonder och något som är än mer viktigt att titta på vid köp av bolag i mindre utvecklade marknader.

– Det är lätt att göra klavertramp och det krävs en hel del energi och grundlig analys för att bedöma ESG-risker, men vi har ett väl fungerande system, säger han.

Allt fler sparare köper i dag indexfonder, samtidigt som allt färre bolag säljer strukturerade finansiella produkter. Och även om provisionsintäkter minskat, finns det fortfarande ”många intressekonflikter kvar”, kring fondprovisioner. Det är några av Finansinspektionens slutsatser efter att ha utvärderat effekterna av de nya reglerna om provisioner på försäkrings- och värdepappersmarknaden.

− De nya reglerna har bidragit till att en del har blivit bättre, men stora intressekonflikter finns kvar. Det innebär att konsumenter riskerar att få råd som inte styrs av vad som är bra för dem, utan av vad företagen tjänar mest på, säger Erik Thedéen, generaldirektör på FI.

”Förbättringar inom vissa områden”

Den nya lagen som reglerar provisioner och oberoende rådgivning gäller sedan 2018. FI har haft regeringens uppdrag att utvärdera hur reglerna har påverkat konsumentskyddet, särskilt förekomsten av provisioner och oberoende rådgivning på den svenska marknaden.

De nya reglerna gäller för värdepappersinstitut, som banker och värdepappersbolag, samt försäkringsdistributörer, till exempel försäkringsbolag och försäkringsförmedlare. De nya bestämmelserna har sin grund i det nya direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid 2) och försäkringsdistributionsdirektivet (IDD).

Att direkt mäta hur branschen har förändrats är inte enkelt, menar FI. Men det går att se att förbättringar skett inom vissa områden. Försäkringsbolagen betalar till exempel i huvudsak inte längre ut provisioner som varierar i storlek beroende på vad kunden placerar i.

Provisionerna kopplade till investeringsrådgivning har också minskat något, och något färre av de tillfrågade värdepappersinstituten tar emot provisioner.

”Vissa provisioner helt borta”

Provisioner till rådgivare i samband med ett köp som bygger på framtida betalningar (up front-provisioner), och volymtrappor, där provisionsnivån ökar ju mer som säljs, har nästan helt försvunnit i branschen. Färre av de tillfrågade bolagen säljer strukturerade produkter samtidigt som fler konsumenter köper indexfonder.

Finansinspektionen ser att det fortfarande finns stora intressekonflikter särskilt kring fondprovisioner. Eftersom provisionen är en andel av fondavgiften, tjänar bolagen mer om deras kunder väljer en dyrare fond, till exempel en aktivt förvaltad fond i stället för en indexfond.

I vissa fall kan då provisionen vara tio gånger så hög eller mer, konstaterar FI. Bolagen har i sådana fall motiv till att rekommendera dyrare fonder, även om en billigare fond skulle vara bättre för kunden. Det skapar svåra intressekonflikter som företagen måste hantera. Men problemet uppstår också när kunder väljer fonder utan rådgivning eftersom valen kan påverkas på många olika sätt.

− Det är svårt att se hur bolagen kan motivera så pass mycket högre provision för vissa produkter än andra, särskilt när det ofta bara handlar om valet mellan en aktivt förvaltad fond och en indexfond, säger Erik Thedéen.

Den allra bästa fonden, det vill säga den som stigit mest sedan årsskiftet, är IKC Fastighetsfond A, upp 66 procent. Och under de senaste fem åren har fonden erbjudit sina sparare en avkastning på cirka 200 procent.

”Det motsvarar 24,6 procent per år mätt som en årlig genomsnittlig effektiv avkastning (CAGR)”, skriver han Nicklas Andersson på Avanzas hemsida och tillägger att fonden fonden har 11 971 sparare enbart hos Avanza.

Come back för fastighetsfonder

Under ett par år före 2021 var många sparare ointresserade av fastighetsfonder, även fast de presterade bra redan 2020. Men i år har det vänt, uppger han, och det med besked.

Det är den ökande inflationen kombinerat med låga räntor som skapar en ”intressant situation” för fastighetsbolagen, menar Nicklas Andersson. Kombinationen ger en låg finansieringskostnad, då räntekostnaderna utgör en stor del av kostnadsbasen för bolag i fastighetssektorn.

När hyresintäkterna, som vanligtvis är kopplade till inflationen, nu justeras upp. Är det förmånligt för fastighetsbolagen.

Fyra av tio på listan

”Det återstår naturligtvis att se om den höga inflationstakten består och därmed får effekt på bolagens finansieringskostnader”, skriver han också.

Fastighetsfonder kniper fyra av platserna på topp-tio-listan medan småbolagsfonder kniper tar tre av platserna.

De största innehaven i IKC Fastighetsfond är SBB, Balder, Sagax och NP3 Fastigheter och där har alla utom Balder, mer än fördubblats sedan årsskiftet.

Den näst bästa fonden på Andersson tio-i-topplista är Schroder ISF Global Energy A Acc USD, en fond inriktad mot traditionella energibolag.

”Vi har i rekordfart sett en energikris bubbla upp till ytan i samband med återstarten av global ekonomi. Det har fått priser på bland andra olja, kol och naturgas stiga kraftigt vilket också syns i fossiltunga energifonder. Detta till trots är det relativt få sparare som väljer fossiltunga fonder i jämförelse med fonder som fokuserar på förnybar energi”, skriver Nicklas Andersson.

Småbolagsfonder med fastighetsinnehav

På tredje plats hamnar den första småbolagsfonden, Danske Invest Sverige Småbolag SA SEK.

”En intressant spaning ned i listans anatomi visar dessutom att två av tre småbolagsfonder har flera fastighetsbolag bland toppinnehaven”, skriver Nicklas Andersson och tillägger att Danske Invest Sverige Småbolags toppinnehav är SBB, NP3 Fastigheter och Sagax, som alla stigit minst 100 procent sedan årsskiftet.

Tabell: Nedanstående tabell visar uppgången för de tio bästa fonderna sedan den 1 januari 2021:

Att råvaru- och energifonder är kraftigt upp beror på att oljepriset stigit till över 80 dollar fatet, menar Frida Bratt, Nordnets sparekonom och påpekar att det är det dyraste oljepriset på 13 år.

I kombination med att även kol- och naturgaspriserna är rekordhöga skapar det bra lägen för energisektorn, och då naturligtvis även för råvarufonderna. Ett underliggande skäl till att sektorn går bra är den ekonomiska återhämtningen i världen i takt med att allt fler samhällen öppnar upp efter pandemin.

Även Rysslandsfonderna lyfter

– Den sparare som hängt med i den här uppgången kanske har något att trösta sig med om en elräkning på rena skräcknivåerna landar i brevlådan i vinter, säger Frida Bratt.

Det är samma faktorer som just nu lyfter även Rysslandsfonderna, eftersom både rysk ekonomi i stort och ryska oljebolag är beroende av ett högt oljepris.

– Energi- och råvarusektorn väger tillsammans över 60 procent av Moskvabörsen. Generellt stärks den ryska rubeln när oljepriset stiger. HSBC GIF Russia Equity har stigit med 7 procent på en månad, och nästan lika bra har exempelvis BGF Emerging Europe, Carnegie Rysslandsfond och Nordea Rysslandsfond gått, säger Frida Bratt.

– Men Rysslandsfonder har gått bra hela året, vilket sannolikt har att göra med återstarten av den globala ekonomin och rotationen mot värde vi haft under 2021. Ryssland är en av de mest värdetunga börserna i världen, säger hon.

Småbolagsfonder förlorare

Desto sämre har det gått för några andra fondkategorier. De fondmarknader som drabbats värst i turbulensen är till exempel svenska småbolagsfonder.

– SEB Sverige Small Cap har fallit med nästan 14 procent, och det på bara en månad. Lannebo Småbolag har fallit med 11 procent. När de långa marknadsräntorna stigit, som de gjort den senaste månaden, skapar det rent generellt en oro som i högre utsträckning drabbar tillväxtbolag, som ju ofta finns i den här typen av fonder. Höga värderingar i bolag där vinster ligger långt fram i tiden blir generellt sett svårare att räkna hem när räntorna stiger, säger Frida Bratt.

Tabeller: Nedanstående tabeller visar de allra bästa fonderna senaste månaden och hur stor kursförändringarna varit. Den nedre tabellen visar på samma vis de största förlorarna, samt deras kursförändringar i procent.

Nyhetsflödet från USA under de senaste dygnen har i hög utsträckning präglats av kampen mellan den demokratiska regeringen och den republikanska oppositionen om en höjning av det amerikanska ”skuldtaket”. Republikanerna blockerar ännu så länge möjligheten för den sittande regeringen att höja skuldtaket, vilket riskerar att skapa en ny finansiell kris.

Denna specifikt amerikanska match, att oppositionen inte går med på att höja skuldtaket, återkommer med jämna mellanrum oavsett vilket parti som regerar. Senast frågan var aktuell var under president Trumps styre sensommaren 2019 och under både 2011 och 2013 ledde misslyckandena att enas om en höjning av taket i god tid till oro på marknaderna.

En ny utdragen kraftmätning kring skuldtaket i USA skulle definitivt kunna påverka svenska investerare, säger Elisabet Kopelman.

”Självklar påverkan på svenska börser”

– Generellt kan detta sätta press på börserna i världen, och det påverkar självklart även svenska börser och investerare som satsat i risktillgångar i USA, säger hon.

Kopelman hänvisar till den amerikanska finansministern Janet Yellen och flera oberoende bedömare som varnat för att en amerikansk betalningsinställelse om skuldtaket inte höjs i tid skulle kunna leda till en finansiell kris och ny recession i USA.

– Det skulle i så fall få stora återverkningar på en liten öppen ekonomi som Sverige, men där är vi långtifrån ännu. Vi vet inte exakt vilka effekterna på marknaderna och ekonomin skulle bli, men tanken på att världens största ekonomi skulle sluta betala räkningarna är skrämmande, säger hon.

Prioritering av räntebetalningar

I samband med de tidigare skuldtakskriserna fördes det diskussioner mellan finansdepartementet och centralbanken Federal Reserve om hur en situation där staten skulle få slut i kassan skulle hanteras och slutsatsen var att räntebetalningarna skulle kunna prioriteras efter att skuldtaket nåtts. Räntebetalningar utgör en mindre del av de totala förväntade betalningarna under de närmaste sex veckorna men är viktigast för marknaden, enligt Kopelman.

– Marknaden är mest fokuserad på att det inte blir några problem på obligationsmarknaden. Det skulle kunna eskalera krisen, och vi ser redan nu att räntan gått upp för statspapper med förfallodatum kring de kritiska datumen. Amerikanska statsobligationer är centrala för alla marknader i världen, som vi såg under inledningen av pandemin för ett och ett halvt år sedan då Fed började köpa obligationer i massiva mängder när marknaden slutade att fungera normalt.

Kopelman gissar att det i en akut situation sannolikt blir en prioritering av räntebetalningar, vilket då innebär att andra typer av betalningar skjuts upp. Det kan till exempel gälla utbetalningar till pensionärer och veteraner.

”Klara er på egen hand”

– Även en sådan betalningsinställelse skulle sända negativa signaler och riskera att påverka synen på kreditvärdigheten för USA. Därtill skulle USA i ett sådant läge kunna tvingas skära ner andra offentliga utgifter kraftigt vilket i sig skulle skada ekonomin, säger Elisabet Kopelman.

– Vi vet att marknaderna blir nervösa när USA närmar sig ett läge där det är tomt i kassan och USA potentiellt skulle kunna tvingas ställa in betalningarna på skulden. Ingen vill hamna där, men budskapet nu är tydligt från republikanerna, att ”ni får klara er på egen hand”.

Det finns en möjlighet att lösa situationen genom att ta frågan via budgeten, och då krävs bara en enkel majoritet, men demokraterna är inte förberedda på detta, och det finns en risk för att de inte hinner bli färdiga i tid och särskilt som partiet ännu inte är överens internt om hur den ska se ut, menar Kopelman.

– Republikanerna vill koppla skuldtaket till Bidens större politiska agenda, som de förstås gärna skulle sabotera givet deras motstånd mot Bidens föreslagna skattehöjningar och välfärds- och klimatsatsningar.

”Stänger ner på fredag”

Finansminister Yellen har beräknat tidsgränsen till den 18 oktober, därefter är det tomt i kassan. Teoretiskt borde det gå, menar Kopelman, men då krävs att demokraterna kan enas. Läget är därmed nervöst, men det finns också ett resonemang om att det ”alltid har löst sig förr”, vilket är en risk i sig.

Det amerikanska budgetåret går ut den 30 september, på torsdagen, och följden blir att om ingen finansiering åstadkoms inom ett par dagar börjar vitala samhällsfunktioner att stänga ned på fredag.

– Demokraterna har försökt att koppla skuldtaket till frågan om en tillfällig förlängning av finansieringen av offentliga verksamheter i väntan på en ny budget, men det har republikanerna inte gått med på. Möjligen frikopplas dessa frågor nu så att en nedstängning undviks, men frågan om skuldtaket som är den mest allvarliga kvarstår i så fall, säger Elisabet Kopelman.

”Extrem reaktion”

John Williams, Fed-chef i New York, sade tidigare i veckan att centralbanken inte kan bedöma omfattningen av inverkan om USA ställer in betalningarna på sina skulder. En oberoende bedömare räknade under förra veckan på att pengarna i kan vara slut i mitten av oktober. Han bedömde risken som verklig att investerare skulle kunna bli nervösa, vilket skulle kunna leda till en ”extrem reaktion på marknaderna”.

Finansminister Janet Yellen talade inför kongressen tidigare i veckan och hon krävde då att skuldtaket skulle höjas för att ”undvika en katastrofal händelse för ekonomin”, rapporterade Nyhetsbyrån Direkt.

Senatens minoritetsledare republikanen Mitch McConnell sade samtidigt att hans parti inte vill stödja ”Demokraternas lånefest för en socialistisk agenda som skadar familjer och hjälper Kina”.

”Rådande turbulens kan inte antas innebära ett test av den finansiella stabiliteten i Kina”, fortsätter han.

Eventuella inverkningar på landets banksektor från fastighetsutvecklaren Evergrande anses vara hanterbara. Kinas styre väntas kunna fokusera på att hantera inverkningar på samhälle och ekonomi såsom hantering av ofärdigbyggda bostäder.

”Beslutsfattare kommer att vara uppmärksamma på potentiella sociala och ekonomiska inverkningar”, skriver förvaltaren.

Det konstateras att Evergrande varit en med hjälp av skulder kraftigt växande bostadsutvecklare. Bolaget har nu fått problem sedan landets styre under fjolåret började att strama åt politiken för att öka disciplinen inom sektorn.

T. Rowe Price bedömer, med stöd av diskussioner med bostadsutvecklarföretagsledare, att toppen på policyåtstramningar har nåtts.

”Med det sagt räknar vi inte med några större lättnader av fastighetspolicyn i närtid”, skriver Sheldon Chan.

Enligt förvaltaren kan en tuff tid ligga framför mindre kreditvärdiga kinesiska fastighetsföretag. Evergrande kan tänkas ge en period av stramare åtkomst av finansiering.

”Alla utvecklare kommer inte att ta sig igenom denna period av stramare finansiering lätt. Vi utesluter inte möjligheterna att ytterligare företag kommer under stress med ytterligare betalningsinställningar”, skriver han.

Samtidigt kan det komma att ge upphov till bra investeringsmöjligheter på kinesisk ”high yield”-marknad.

”Det kan presentera attraktiva ingångslägen för att addera exponering mot sektorn”, sammanfattas resonemanget.