I ett marknadsbrev konstaterar han att den kinesiska aktiemarknaden haft en tuff period.

”En rad faktorer har tyngt marknaden.  Det handlar bland annat om hårdare regleringar, geopolitiska spänningar, hotet om avlistning av kinesiska aktier i USA, kris på fastighetsmarknaden och utbrott av covid 19”, skriver Zheng och nämner att vissa analytiker till och med ifrågasatt om man överhuvudtaget ska investera i Kina.

Men Zheng ser positivt på Kina och menar att det både finns cykliska och strukturella skäl till varför kinesiska aktier är attraktiva för investerare.  

”Kina befinner sig i en unik position där landet kan lätta på penningpolitiken. I andra delar av världen har de massiva stödpaketen under pandemin resulterat i hög inflation. Det gör att många centralbanker nu måste till med aggressiva åtstramningar. Men i Kina är inflationen under kontroll vilket ger utrymme för lättnader för att stödja tillväxten”, menar Zheng.

Även i Kina har det förekommit stödåtgärder i samband med pandemin. Men dessa drogs tillbaka relativt tidigt.

”Redan under det tredje kvartalet 2020 började staten dra tillbaka en del pandemistödåtgärder och fortsatte med detta under 2021. Det är också en av de främsta anledningarna till att inflationen har kunnat hållas i schack, men också att vi nu ser en inbromsning i ekonomin”, skriver Zheng.

Men Zheng tror att ekonomin kommer att förbättras under de kommande kvartalen.

”Pressen från covid-utbrott och en svag fastighetsmarknad väntas minska. Detta samtidigt som vi får se stödåtgärder som förbättrar ekonomin”, skriver Zheng.

Han ser också kommande konsolideringar som något som är positivt för aktiemarknaden på lång sikt.

”Pandemin kommer förvisso att fortsätta vara en motvind men vi ser den också som en katalysator för konsolideringar. Vi har sett stora kapacitetsneddragningar i sektorer som hotell och restaurang. De ledande bolagen gynnas av att mindre aktörer försvinner. När situationen sedan normaliseras finns det möjligheter till prishöjningar vilket skulle förbättra marginalerna”, skriver Zheng.

Han exempifierar med hotellkedjan Huazhu.

”Under pandemin tvingades många mindre hotelloperatörer lägga ner men Huazhu växer. Vi tror att bolaget kommer att bli en vinnare när Kina gradvis slopar covidrestriktionerna”, skriver Zheng.

Han lyfter också fram den kinesiska elbilssektorn som går en ljus framtid till mötes. Det gäller både i ett inhemskt och i ett internationellt perspektiv.

”När det gäller bilar med förbränningsmotorer så anses allmänt att de kinesiska märkena ha sämre kvalitet än andra. Men när det gäller kinesiska elbilar är bilden betydligt bättre. Kinesiska tillverkare av bilar med förbränningsmotorer har bara 30 procent av den lokala kinesiska marknaden. För elbilstillverkarna är andelen 65 procent”, skriver Zheng och fortsätter:

”Kina har stora möjligheter att bli en stor global aktör när det gäller elbilar och elbilskomponenter. Investeringsmöjligheterna finns inte bara i uppenbara områden som elbilsbatterier utan också i andra områden som bildelar, automationssystem och halvledare. Vi tror att elbilssektorn kommer att bli en av de största drivkrafterna för Kinas industri det kommande decenniet”, skriver Zheng.

Den samlade fondförmögenheten i Sverige minskade under månaden med 58 miljarder kr och uppgick vid utgången av maj till 6 200 miljarder.

Aktiefonder hade nettoinsättningar på 0,4 miljarder och i blandfonder nettosparades 2,2 miljarder. Även hedgefonder noterade nettoinflöden på 2,3 miljarder. Däremot gjordes det under månaden nettouttag från korta räntefonder på 2,2 miljarder och från långa räntefonder på 2 miljarder kr.

Hittills i år uppvisar fonder ett nettoutflöde på totalt 30,3 miljarder kr, varav 30,1 miljarder utgör nettouttag från aktiefonder.

”Nettoinflödet i fonder under maj drivs av den rekordstora insättningen av fondrabatter och arvsvinster i premiepensionen. Utan dessa pengar är det återigen utflöden ur fonder. Att de aktiva fondspararna säljer räntefonder visar på viss riskaptit. Pengarna sätts i stället in i hedgefonder, samt breda bland- och globalfonder. Fondspararna söker avkastning, men inte till vilken risk som helst”, kommenterar Philip Scholtzé, sparekonom på Fondbolagens förening.

Det var den trista börsutvecklingen som fick fondspararna att dra ned på aktieexponeringen, anser Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, även om sista veckan bjöd på en studs uppåt.

– Vi vet inte när vi når botten, och i det här nervösa läget svarar en del med att dra ned lite på risken i fondsparandet. Det kunde vi se på att antalet ägare av aktiefonder hos Nordnet minskade i maj, medan antalet ägare av korta räntefonder ökade, säger Frida Bratt.

Men det fanns fonder som intresserade spararna, bland dem flera olika tillväxtmarknadsfonder.

– Breda tillväxtmarknadsfonder har numera sin givna plats i spararnas månadssparanden. Från dem som fortsätter månadsspara som vanligt trots oron går många fondkronor därför in i tillväxtmarknader, säger hon.

Intresset för Sverigefonderna har bedarrat under månaden, med undantag för Spiltans investmentbolagsfond, som är månadens mest köpta fond hos Nordnet.

– Sverigefonder lockar generellt sett inte just nu, även om det lysande undantaget är Spiltans investmentbolagsfond. Tristare börsutveckling jämfört med andra länder och en svag krona bidrar säkerligen till att Sverigefonder annars inte anses särskilt attraktiva i nuläget, säger Frida Bratt.

På säljlistan återfinns Brasilien och råvaror i topp.

– Den brasilianska börsen har gått bra i år, med undantag för den sista tiden, då inte heller Sao Paulo-börsen kunde stå emot börsmullret. Många passade nog på att hämta hem den vinst som fanns kvar, och så är fallet också gällande råvarufonderna, säger Frida Bratt.

Tabellen nedan visar de mest handlade fonderna hos Nordnet i maj:

Joakim Bornold har tidigare arbetat på Nasdaq samt som sparekonom först på Nordnet och senast på Söderberg & Partners. Nyligen meddelade han att han lämnar sin tjänst och nu står det klart att han blir en av frontfigurerna för en ny satsning där Söderberg & Partners är största ägare. Levler är tänkt att lanseras i slutet av maj och inriktar sig till en början på storbankerna och nätmäklarnas fondkunder.

”Vi börjar väldigt enkelt med fonder och ISK. Sen kommer det att komma en rad andra saker. Känner man till min bakgrund så kan man gissa sig till att det kan röra sig om värdepappershandel, men vi kommer inte att ha det från början”, säger Joakim Bornold till tidningen.

Levlers utbud från starten blir cirka 2 300 fonder och målet är att ha 30 000 kunder vid slutet av 2023.

Det är börsens återhämtning sedan krigsutbrottet som gjutit visst mod i spararna, menar Frida Bratt. Men det är inte bara Rysslands krig i Ukraina som satt sin prägel på börshumöret i april.

– De massiva nedstängningarna i Kina ökade oron för att flaskhalsar och komponentbrist kommer att vara något att räkna med längre än vad vi trott. Det präglade också rapportperioden, där bolagens kostnader för just råvaror, frakt med mera var i fokus, säger hon.

”Bättre humör”

I stället storköpte fondspararna tillväxtmarknader under månaden.

– Återhämningen har, även om den vacklat, fått fondspararna på lite bättre humör. Att vi inte hittar någon räntefond i köptoppen är ett tecken på det. Istället vågar man investera på tillväxtmarknader för att få exponering mot de brasilianska och sydafrikanska börserna som rivstartat året, säger Frida Bratt.

Men indexföljande tillväxtmarknadsfonder består dock till cirka 30 procent av Kina och efter det ”utmanande året 2021” tror Bratt att många ”hoppas på revansch i år”, även om de just nu massiva nedstängningarna påverkar tillväxten.

”Högre ränteläge sänker fastighet och tech”

Månadens sämsta fonder var teknikfonder och fastighetsfonder, som i hög utsträckning såldes av Nordnets fondsparare under april.

– Vi är obönhörligen på väg mot ett högre ränteläge, och många av de bolag som återfinns i teknikfonder trivs inte i ett sådant. Det gör inte heller flera bolag inom den högt skuldsatta fastighetssektorn, säger Frida Bratt.

Tabeller: De båda tabellerna nedan visar de mest köpta fonderna via Nordnet under april, samt de mest sålda under samma månad:

Nettoinflödet av utländskt kapital till de inhemska kinesiska börserna slutade dock på starka 180 miljarder dollar under årets första kvartal, enligt statistik från den amerikanska analysfirman EPFR Global som CNBC tagit del av. 

Uppgången drevs främst av att inhemska kinesiska aktier i början av kvartalet inkluderades i det internationella indexet MSCI, vilket tvingar globala indexförvaltare att köpa kinesiska aktier.

Samtidigt minskade aktieköpen kraftigt mot slutet av kvartalet, när den ryska invasionen var ett faktum och sanktionerna mot landet var införda.

Kina har intagit en neutral position till kriget och vägrat att fördöma Rysslands agerande. Peking har heller inte ställt sig bakom det internationella samfundets sanktioner mot Moskva.

Men det är inte bara politiska spänningar som oroar de utländska investerarna. Covidpandemin fortsätter att ställa till problem i Kina. Läget är nu så allvarligt att tillväxten hotar att bromsa in som en direkt följd av Kinas nolltolerans mot viruset och de många nedstängningarna av flera av landets största städer.

Finanscentret Shanghai, Kinas största stad med 25 miljoner innevånare, är exempelvis fortfarande en stängd stad. Vissa uppgifter gör gällande att 87 kinesiska städer befinner sig i lockdown just nu.

Detta hotar nu privatkonsumtionen, en av de viktigaste faktorerna bakom Kinas tillväxt efter exporten.

– Tillväxtsiffran för 2022 blir sannolikt betydligt lägre än regeringens mål på 5,5 procent, säger Mary Lovely, chef för Kinainstitutionen på Peterson Institute for International Economics till Marketwatch.

Men även ESG-faktorer driver bort investerare från Kina och kinesiska aktier.

EPFR konstaterar att Kinafonder med fokus på ESG-bolag noterade ett inflöde av utländskt kapital fram till den ryska invasionen. Därefter vände kapitalflödena. Enligt EPFR noterade globala ESG-fonder däremot ett stabilt inflöde under samma period. 

Ett exempel på att utländska investerare nu visar en mer avvaktande hållning var beskedet från den norska oljefondens att sälja alla aktier i den kinesiska tillverkaren av fritidskläder, Li Ning.

Enligt oljefonden togs beslutet mot bakgrund av ’’en oacceptabel risk för att bolaget bidrar till allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna’’.

Pensionsmyndigheten säger upp alla fondavtal för fonder som förvaltas av Celina Fondförvaltning AB, tidigare Catella Fondförvaltning AB.

Pensionsmyndighetens utredning visar att fondförvaltaren inte längre uppfyller villkor i Pensionsmyndighetens fondavtal, särskilt gällande hantering av intressekonflikter i samband med närståendeaffärer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Två av fonderna har varit köpstoppade sedan utredningen startade den 14 januari 2022 och ytterligare två fonder köpstoppas nu i samband med uppsägningen.

– De skärpta kraven på fondförvaltare och fonder i premiepensionens nya fondavtal är en viktig del i spararskyddet på fondtorget. Här ser vi att vår löpande granskning fungerar och får en skyddseffekt för spararna, säger Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorgsavdelning.

Sammanlagt berörs 27 128 sparare som valt någon av de fyra berörda fonderna. Deras fondkapital förs nu över till AP7 Såfa, eller andra valda fonder.

De berörda spararna har meddelats per brev.

De fonder som avregistreras är Catella Avkastningsfond A, Catella Småbolagsfond A, Catella Sverige Aktiv Hållbarhet A och Catella Sverige Hållbart Beta A.

”Utsikterna för den globala ekonomin har förmörkats sedan krigsutbrottet i Ukraina den 24 februari”, skriver WTO och tillägger att detta har fått dem att omvärdera utsikterna för världshandeln.

De skriver att krigets omedelbara effekt är en kraftig uppgång i råvarupriser, där Ryssland och Ukraina är viktiga producenter av bland annat livsmedel, energi och gödningsmedel. Kriget får även effekter i form av ökade handelskostnader och minskad efterfrågan i resten av världen till följd av sjunkande förtroende hos företag och hushåll samt en ökad osäkerhet.

Förutom kriget kommer även nedstängningarna i Kina påverka världshandeln, med nya störningar som kan leda till nya brister och högre inflation, skriver WTO.

Under mars månad hade aktiefonder nettouttag på 1,6 miljarder och från blandfonder gjordes nettouttag på 1,3 miljarder. Även korta räntefonder noterade nettoutflöden på 1,7 miljarder. Däremot gjordes det under månaden nettoinsättningar i långa räntefonder på 0,6 miljarder kr.

Hittills i år uppvisar fonder ett nettoutflöde på totalt 35,1 miljarder kr och från aktiefonder uppgår nettouttagen till 34,4 miljarder.

”För tredje månaden i rad var det uttag från såväl aktiefonder som från fonder totalt, om än på en lägre nivå än under föregående månader. De aktiva fondspararna valde att göra uttag från Nordamerika- och Europafonder medan insättningar gjordes i framför allt Sverigefonder. Noterbart är också att korta räntefonder noterade nettoutflöden i mars”, säger Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening.

Trots utflödet totalt för aktiefonder uppvisade indexfonder nettoinsättningar på 5,2 miljarder kr under månaden.

”Rysslandsfonderna är fortsatt stängda, vilket betyder att värdet som redovisas i statistiken för mars baseras på senaste NAV-kurs (oftast 25 februari) och ska därmed inte ses som en uppskattning av värdet per den 31/3”, heter det.

Den samlade fondförmögenheten i Sverige ökade under mars med 58 miljarder kr och uppgick vid utgången av månaden till 6.467 miljarder. Av den totala fondförmögenheten var 65 procent placerade i aktiefonder.