Ansökan lämnades in i slutet av september förra året. Verksamheten kommer att bedrivas under namnet Nordnet Fonder AB.

I samband med att tillstånd meddelades för själva fondbolaget har Nordnet Fonder också fått separat tillstånd för tolv stycken värdepappersfonder. Fonderna är så kallade allokeringsfonder, det vill säga fond-i-fonder med en fast fördelning mellan aktier och ränterelaterade instrument, vilka re-balanseras löpande.

Tre fonder kommer att lanseras per marknad där Nordnet har verksamhet – Sverige, Norge, Danmark och Finland – och fonderna är noterade i lokal valuta.

I ett andra skede kommer Nordnet Fonder överta ansvaret för de fonder som i dag förvaltas av Öhman under Nordnets namn. Det handlar om fyra nordiska indexfonder och en blandfond främst ämnad för pensionssparande, heter det.

Vd för Nordnets fondbolag är Carl Fredrik Lagerholm, som närmast kommer från Danske Bank där han bland annat varit vice vd för Danske Banks fondbolag. I styrelsen sitter Tonika Hirdman (ordförande), Carina Tovi, Erik Kjellberg, Erik Lidén och Gabrielle Hagman.

Stigande inflation, högre marknadsräntor och kriget i Ukraina har fått svenska folket att fly från flertalet fondkategorier hittills i år, visar siffror från Fondbolagens förening.

Störst är inte helt förvånande utflödet från aktiefonder, där sparandet minskade med drygt 32 miljarder kr under perioden januari-februari.

Obligationer med lång löptid sjunker i värde när räntorna stiger. Det fick spararna att minska insättningarna i långa obligationsfonder med knappt 5 miljarder kr under samma period.

Även penningmarknadsinstrument med kort bindningstid tillhör förlorarna i en stigande räntemarknad. Trots det var korta räntefonder den enda fondkategori som noterade ett positivt inflöde under årets första två månader.

Totalt ökade spararna sina insättningar i penningmarknadsfonder med 10,5 miljarder under perioden.

– Du har haft ett börsfall sedan börsen toppade den 4 januari. Sedan dämpades sentimentet ytterligare av kriget i Ukraina. Traditionellt brukar det innebära att flödena då går till korta räntefonder, säger Johan Moeschlin, förvaltare av AMF Räntefond Kort som är en av de största korta räntefonderna på den svenska marknaden.

– Parallellt med den utvecklingen har både korta och långa räntor gått upp. Det har gjort att långa räntefonder inte har varit ett bra placeringsalternativ, vilket det brukar vara i tider med börsfall.

– Så börsfall och ränteuppgång har skapat en perfekt storm för att gynna korta räntefonder, säger Johan Moeschlin.

Samtidigt har även de korta räntorna stigit, vilket gjort att även de korta räntefonderna sjunkit i år. I alla fall de som är noterade i svenska kronor.

– När räntorna går upp sjunker alla räntefonder, men korta räntefonder drabbas i mycket mindre utsträckning än långa räntefonder. Det är det minst dåliga alternativet i den här typen av marknad.

– Just nu finns det ingenstans att gömma sig om man inte vill ha pengarna i madrassen eller på bankkontot, säger Johan Moeschlin.

Johan Moeschlin ansluter sig till de bedömare som tror att inflationen kommer att fortsätta upp samt att Riksbanken kommer att behöva tidigarelägga en första räntehöjning.

– Samtidigt har marknaden tagit ut mycket i förskott men trots det så tror jag att marknadsräntorna kan stiga mer från dagens nivåer, säger han.

– Det låga ränteläge vi har haft får vi nog inte se igen. Vi går nu in i ett högre ränteläge rent generellt.

Samtliga fonder inom Morningstars kategori ”Ränte SEK obligationer korta” ligger på minus sedan årsskiftet.

Bland fonderna på listan finns jättar som AMF Räntefond Kort, SEB Korträntefond, SPP Korträntefond och Länsförsäkringar kort räntefond och Swedbank Robur Räntefond Kort som tillsammans finns i hundratusentals svenskars portföljer.

Men alla typer av korta räntefonder har inte gått ner. Den som satsat pengar i korträntefonder noterade i dollar har fått positiv avkastning. Till exempel har SEB Korträntefond USD gett positiv avkastning. Men det kan till stor del förklaras med valutaeffekter.

Tabell: Utveckling sedan årsskiftet fonder inom kategorin ”Ränte SEK obligationer korta”

Källa Morningstar 5/4-22

Fonden stoppades den 28 februari då de ryska innehaven inte kunde värderas på ett tillförlitligt sätt. Dessa innehav motsvarade cirka 37 procent av fonden men nu har fondbolaget skrivit ner värdet på de ryska tillgångarna till närmast noll.

”Per idag (21 mars 2022) är den sammantagna bedömningen att värdet på de ryska innehaven är nära noll, denna värdering kan komma att förändras hastigt och den kan vara kraftig”, skriver Swedbanks placeringssajt Aktiellt.

Men det är bara försäljningar av fondandelar som är möjliga. Det går inte att investera i fonden.

”Vi ser en risk att befintliga eller nya andelsägarna missgynnas om nya sparare kommer in i fonden i rådande marknadsläge. Därför har vi som ett kundskydd valt att tillsvidare inte öppna fonden för köp”, skriver Aktiellt.

Swedbank Robur Rysslandsfond är fortfarande helt stängd och det är oklart om och när handeln kan återupptas.

I går gick Kinas State Council ut och lovade att hålla aktiemarknaderna stabila och att Kina kommer att anta effektiv politik för att hantera utvecklingsrisker. State Council lovade dessutom åtgärder för att lyfta ekonomin under första kvartalet och uppmanar centralbanken att ta initiativ för att stötta ekonomin. De kommer också att fortsätta stötta kinesiska aktienoteringar i utlandet.

Beskeden gjorde bland annat att Hongkongbörsen lyfte över 7 procent. Men många Kinafonder lyfte mer än så. Allra bäst gick det för Templeton China som steg 17,3 procent medan Nordea Kinafond steg 14,2 procent. Några lyckades dock inte lika bra och bjöd på mer beskedliga uppgångar i går. Men trots gårdagens kraftiga uppgångar ligger samtliga Kinafonder i listan nedan på minus sedan årsskiftet. 

Att flera Kinafonder rusade så pass mycket under en och samma dag kan delvis förklaras med att många fonder ligger tungt i kinesiska jättar som Alibaba, JD.com och Baidu för att nämna några. Dessa bolag steg kraftigt i går och Alibaba slutade upp 37 procent medan JD.com och Baidu steg 39 procent. Även elbilstillverkaren Nio steg kraftigt (+26 procent) medan techkonglomeratet Tencent steg 33 procent.

Uppgångarna kommer bara några dagar efter att JP Morgan nedgraderat Alibaba, JD.com och Baidu till ”underperform” och kallat kinesiska internetaktier för ”oinvesterbara”.

Tabell: Utveckling för Kinafonder 16/3

Källa: Avanza

Enligt föreningens statistik syntes ett nettoutflöde från fondspararna på drygt 23 miljarder kr under februari. Nästan 33 miljarder togs ut från aktiefonder medan 6,5 miljarder nettosparades i korta räntefonder.

Nettoutflödet från Rysslandsfonder var drygt 500 miljoner men vid månadsskiftet, alltså då de flesta Rysslandsfonder redan handelsstoppats, fanns närmare 10 miljarder kvar i Rysslandsfonder.

– Nettoutflödena från Ryssland- och Östeuropafonder låg på ungefär samma nivå som under månaden innan, vilket inte är särskilt förvånande då en fullskalig invasion var otänkbart för många innan den var ett faktum. Från det att kriget utbröt fanns det inte heller särskilt många dagar för sparare att agera på, bara någon dag efter invasionen stängde Moskvabörsen och fonder med exponering mot den ryska marknaden tvingades senarelägga handeln. Som alltid och kanske mer aktuellt än någonsin: Se till att du har en god riskspridning i ditt sparande, sett till både branscher och länder, och håll fast vid din sparstrategi, säger Johanna Englundh, sparekonom på Fondbolagens förening.

Först förbjöd Ryssland utländska investerare att sälja innehav på Moskvabörsen. Strax därefter stängdes börsen helt och har nu varit stängd sedan den 25 februari. Det är oklart när den kommer att öppna igen och under tiden sitter spararna fast i sina Rysslandsfonder utan möjlighet att sälja.

Innan Moskvabörsen stängde hade 90 000 premiepensionssparare andelar i Rysslandsfonder med ett sparkapital på i snitt 55 000 kr, rapporterar TT.

Nu är värdet minst sagt osäkert. Flera ryska bolag som också är noterade i London fick se aktiekurserna falla över 90 procent innan även Londonbörsen stoppade handeln.

Risken är alltså stor att svenska sparare som sitter fast i fonderna får se sina fondandelar bli närmast värdelösa när handel öppnar igen. När det kan ske är dessutom högst oklart.

– Det är fortsatt stängt och låst. Det krävs två saker för Rysslandsfonderna, dels att börsen öppnar, och dels att det finansiella systemet tillåter det flöde som behövs för att kunna köpa och sälja för utländska placerare, säger Erik Fransson på Pensionsmyndigheten till TT.