Dagligvaruhandelns branschorganisation, Svensk Dagligvaruhandel, anordnade på tisdagen en pressträff under rubriken ”Vem ansvarar för matpriserna?”. Bland deltagarna finns branschorganisationens vd Karin Brynell, Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, och Helena Hansson, professor i nationalekonomi på SLU.
Bakgrunden är det senaste årets kraftiga prisutveckling på livsmedel, som eldat på inflationstalen i Sverige och slagit hårt mot konsumenterna. Den senaste inflationsrapporten för mars visade att livsmedelspriserna stigit 19,7 procent på årsbasis och 1,2 procent jämfört med föregående månad, vilket motsvarande en minskad ökningstakt.
Svenskarna handlar andra varor än inflationskorgen
De höga matpriserna har fått stor uppmärksamhet i den allmänna debatten och flera livsmedelskedjor, bland andra Lidl, Coop och Ica, har lanserat olika priskampanjer.
Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell påpekar att den höga livsmedelsinflationen på nära 20 procent inte ger en rättvis bild av de ökade kostnaderna för konsumenterna.
– Inflationen mäts genom att ta en fast korg (med olika livsmedelsprodukter, reds. anm) vid ett tillfälle och jämföra den ett år senare. Men det är inte så folk handlar, säger hon och syftar på att svenskarnas matkassar är mer dynamiska och inte rymmer samma varor hela tiden.
Dagligvarubranschens försäljningstillväxt är ett bättre mått på hur mycket konsumenternas matkostnader ökat och den uppgår till omkring 9 procent på årsbasis, enligt Karin Brynell.
Fasta avtal gör att prissänkningar dröjer
I den allt mer infekterade diskussionen om vem som bär ansvaret för de höga matpriserna har en bristande konkurrenssituation lyfts fram som en förklaring. Kritikerna har uppmärksammat att världsmarknadspriserna vänt nedåt på flera råvaror utan att det fått genomslag i butikernas prissättning.
Men det finns en logisk förklaring till det, understryker Carl Eckerdal på Livsmedelsföretagen. När livsmedelsproducenterna drabbats av kostnadsökningar på uppemot 30 procent har många tecknat fastprisavtal för att skydda sig mot nya potentiella uppgångar.
– Man binder upp sig, exempelvis i form av ettårskontrakt för leveranser av råvaror, förpackningsmaterial och transporter, säger han, och fortsätter:
– Företagen måste helt enkelt vänta ut de här kontrakten, som kanske löper under sommaren eller hösten, det vet vi inte. Det varierar från företag till företag.
Professorn vill se granskning av marknadsstrukturen
Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU, tycker inte heller att det går att peka ut någon enskild aktör som ansvarig för den höga inflationen på livsmedel.
Men nationalekonomen vill se en granskning av marknadsstrukturen och konkurrenssituationen i livsmedelssystemet.
– Dessa frågor har länge flugit under radarn, men nu har det blivit en diskussion om det, vilket är bra. Marknadsstrukturen i sig är en grund för att förstå hur mycket av prisökningarna som faktiskt går att putta över på konsumenten, säger Helena Hansson.
”Timglasformad” livsmedelsmarknad
Hon förklarar att den svenska likt den internationella livsmedelsmarknaden är “timglasformad”, den övre änden består av lantbrukarna, producenterna, medan konsumenterna utgör bottenkupan.
I den smala midjan finns ett fåtal stora aktörer inom processindustrin och dagligvaruhandeln.
– Den här strukturen, oavsett inflation, skulle kunna innebära att några aktörer har ett visst mått av marknadsmakt. Omfattningen av det vet vi inte, för det är inte tillräckligt utforskat, säger hon, och fortsätter:
– Nu skulle man behöva kartlägga hur det här ser ut för att få en ökad förståelse för hur livsmedelskedjan fungerar och om det finns problem med den marknadsstruktur vi har just nu.
”Den svaga kronan är problemet”
Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell säger att det inte är maktbalansen i livsmedelskedjan som är svaret på inflationsfrågan.
– Konkurrensverket kommer att titta på det här. De gjorde man också 2018 och kom då fram till att det inte fanns något i den svenska kedjan som missgynnar konsumenterna, fortsätter hon och hänvisar till myndighetens pågående tillsynsutredningar av livsmedelsbranschen.
Det som främst ligger bakom den höga inflationen på livsmedel i Sverige är den svaga kronan, enligt Karin Brynell.
– Det gör att vi har det värre än de flesta andra, säger hon.
Den slutsatsen delar Carl Eckerdal på Livsmedelsföretagen.
– Riksbanken borde arbeta med större frenesi för att få upp värdet på den svenska kronan. Det skulle få ett snabbt och direkt genomslag, inte minst på all import av färdigpackade livsmedel, men också göra det billigare att producera livsmedel i Sverige, säger han.