Fondbolagens förening summerar vid en pressträff på onsdagen utvecklingen på den svenska fondmarknaden under 2022. Det var ett omtumlande år och på sista raden bokfördes ett nettoinflöde på 3 miljarder kronor i aktiefonder respektive drygt 10 miljarder kronor när det gäller räntefonder. 

Under fjolåret chockades marknaden av en rusande inflation och en kraftig ränteuppgång. Nedgången slog också mot de flesta tillgångslagen, konstaterar Fondbolagens förening. 

Anmärkningsvärt var att aktie- och obligationsmarknaden föll samtidigt, vilket Oscar Björklund, vd för robotrådgivaren Lysa, kallar för smått ”unikt”. Han deltar i ett panelsamtal tillsammans med Handelsbankens förvaltare Lisa Synning och Carnegies dito Anna Strömberg under pressträffen.

– Jag tyckte mig se att det var senast på 1950-talet som både svensk ränte- och aktiemarknad var ned samtidigt. Det är såklart unikt på det sättet, och speciellt i den här magnituden då vi såg ganska stora nedgångar på aktie- och räntemarknaden, säger han, och fortsätter:

– Det är såklart tufft för långsiktiga sparare som kanske har ett räntesparande som komplement eller krockkudde till sitt aktiesparande för att minska volatiliteten i sin portfölj. 

När räntorna var låga eller till och med negativa i delar av världen steg aktiekurserna på bred front, framför allt i USA. De breda uppgångarna spelade passiva indexsparare i händerna medan aktivt förvaltade aktiefonder fick det allt svårare att överträffa marknaden.

Statistiken som Fondbolagens förening tagit fram visar också att indexfonder dominerat när det kommer till svenskarnas fondköp efter finanskrisen. Bara vid tre tillfällen sedan 2010 har nettosparandet varit större i aktivt förvaltade aktiefonder än passiva indexfonder. Det handlar om 2010, 2013 och pandemiåret 2020.

Indexfonder har i sin tur sett stadiga inflöden medan aktivt förvaltade aktiefonder haft nettouttag fem gånger – 2011, 2014, 2015, 2018 och 2022 – under perioden. 

Men kan förra årets inflationsuppgång i kombination med den enorma omsvängningen från låga till mer normaliserade räntor utlösa ett trendskifte? Det tror Handelsbankens Lisa Synning och Carnegies Anna Strömberg. 

Marknaden ökade fokus på vinst och lönsamhet gör att det blir ännu viktigare att välja rätt aktier framöver, något som bäddar för att aktiva fonder kan trumfa sina passiva konkurrenter, enligt förvaltarna. 

– Om man har lånefinansierad tillväxt och tar mycket finansiella och operationella risker är det mycket jobbigare nu. Att välja bolag med omsorg och göra investeringar på det sättet kommer att vara betydligt viktigare. Det är alltid viktigt, men det blir definitivt viktigare framöver, säger Anna Strömberg.

– Vi kommer nog tillbaka till en miljö där det kommer vara allt viktigare att göra en ordentlig fundamental bolagsanalys. För tidvattnet som lyfte alla båtar finns inte kvar längre, säger Lisa Synning.

Oscar Björklund på Lysa tror dock att indextrenden fortsätter bland de svenska fondspararna, men att aktivt förvaltade fonder kan ta en större del av kakan inom enskilda områden.

– Hållbarhetstrenden kan vara positiv för aktiva fonder inom den nischen. Olika regelverk gör att intresset ökar, säger han. 

Paneldeltagarna är samtidigt sparsamma med sina prognoser om börsutvecklingen det kommande året. 

– Osäkerheten kring räntan är på väg ned, men det är fortfarande osäkert kring bolagens vinster. Jag har svårt att se att det ska bli en fantastisk avkastning, samtidigt ser jag heller inte någon krasch framför mig, säger Anna Strömberg på Carnegie, som förvaltar bolagets hållbarhetsinriktade ”All Cap”-fond. 

– Jag tror att det blir mer volatilitet och att vi inte ska förvänta oss en sådan här fortsatt stark trend. Jag är nog rädd för att vi kommer att få minst ett nedställ under året, säger Handelsbankens Lisa Synning som ansvarar för fonden ”Tillväxtmarknad Tema”. 

– Vi kan nog i alla fall få en positiv avkastning på tillväxtmarknaderna i år, tillägger Lisa Synning.