FN-mekanismen artikel 6 syftar till att förstärka den ekonomiska signal som ska få företag att investera i grön teknik. På FN:s klimatmöte i fjol spikades reglerna för mekanismen, men ännu återstår detaljer att lösa – ett arbete som fortsätter i Sharm el-Sheikh. ”Den här typen av projekt blir lönsamma för att man satt ett värde på klimatnyttan. Företagen får intäkter från ytterligare ett håll, vilket ger en positiv kalkyl”, säger Kenneth Möllersten, forskare vid IVL.
Dagligvaruhandeln är den bransch som ligger i topp då det kommer till att hantera och försöka förutse risker. På Axfood har man jobbat med frågan i över ett decennium.
Att kartlägga sina hållbarhetsrisker har blivit en hygienfaktor bland börsjättarna. Men alltför många standarder och nyckeltal kan sänka kvaliteten på datan, varnar Ålandsbankens Lars Söderfjell.
I maj i år sänktes momsen för reparationer från 12 till 6 procent – nu ska den höjas igen. Ett beslut som väntas få konsekvenser både för miljön och enskilda näringsidkare. ”Ju mer det kostar, desto mer kommer folk att tveka till att laga sina saker. Det är enkel matte”, säger Peter Holmér, ägare av Bäckmans Skoservice i Stockholm.
Halterna av växthusgaser fortsätter att stiga i atmosfären och världen ser just nu ut att nå 2,8 graders uppvärmning mot slutet av seklet. Di:s Jenny Stiernstedt sammanfattar nyhetsläget inför klimattoppmötet Cop26.
Hälften av alla avdrag för resor till och från jobbet är felaktiga. Och i nästan samtliga fall har avdragen varit för stora. ”Att man drar av för lite kan säkert hända, men det är undantagsfall”, säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket.
Hela 96 procent av världens 250 största bolag säger sig rapportera hållbarhets- och ESG-data, enligt en färsk studie från KPMG. Men bara 64 procent ser klimatförändringarna som ett hot.
Sju av åtta partier var så sent som i somras eniga om att reformera reseavdraget. Nu slopas de förändringar som flera aktörer kämpat för i decennier. ”Den nya regeringen är en fullständig katastrof för miljön och klimatet”, säger Christer Ljungberg, trafikforskare på Trivector.
Svenska storbanker mäter etnisk mångfald, men redovisar inte siffrorna öppet. För att få verkligt bra statistik borde de använda sig av jämlikhetsdata, menar experter.