Kongsberg, vars aktie har rusat på Oslobörsen, har säkrat en miljardorder av roboten Joint Strike Missile. Beställaren är Australien.

Den överraskande låga inflationen innebär att det är klappat och klart med sänkningar från amerikanska Federal Reserve, europeiska ECB och svenska Riksbanken. Men på aktiemarknaden bryr man sig inte längre om inflationen – nu är det konjunkturen som styr hur börsen går.

Fordonsleverantören Concentric rusar på börsen efter att miljardbud från danska AP Møller-koncernen. Men representanten för bolagets näst största ägare, Nordeas småbolagsförvaltare Mats Andersson, är inte övertygad. ”Vi tycker att budet är lite för snålt”, säger han till Di.

AI-vinnaren Nvidia spås bjuda på ännu ett fint kvartal, trots uppskruvade förväntningar. Men Brock Milton Capitals analytiker och halvledarspecialist Herman Ohlsson flaggar för ökad osäkerhet, och pekar ut en viktig siffra för framtiden. ”Det avgör hur aktien handlas på lång sikt”, säger han till Di.

Kamerautrustningsbolaget Profoto utser Linus Marmstedt till tillförordnad finanschef. Sedan tidigare är det känt att föregångaren Carl Bandhold lämnat bolaget.

EQT:s flykt från Storytels ägarlista förvånar inte. Men att största ägaren, ordföranden och även vd har tackat för sig väcker frågor. Nu krävs en kapitalstark storägare i Storytel som pekar med hela handen – tills dess är aktien ointressant.

Jerome Powell, chef för den amerikanska centralbanken Federal Reserve, signalerar en kommande räntesänkning i ett tal. ”Tiden för att justera penningpolitiken har kommit”, säger han.

Det har blivit riskfyllt för bolag att vara ”woke”, något som riskerar att stå aktieägare dyrt. Styrelser bör vara vaksamma på att bolaget inte utnyttjas av vd:ar och kommunikations- samt marknadsavdelningar som vill framstå som världssamveten.

Australien kommer att investera över fem miljarder kronor för att bygga en robotfabrik för norska Kongsbergs räkning. Den norska försvarskoncernen har rusat på börsen de senaste åren.

Wall Street har hållit andan och fruktat att färska revideringar ska visa att landets arbetsmarknad är svagare än vad man tidigare trott. Nu avslöjar färska siffror från myndigheten Bureau of Labor Statistics att det skapades 818.000 färre jobb under perioden april 2023 till och med mars 2024 jämfört med tidigare uppskattningar.