Regeringens presskonferens på fredagen om den akuta elbristen hade vissa likheter med de många tillfällen då den förra regeringen bjöd in journalister under pandemin. Ett flertal ministrar, några generaldirektörer och åtskilliga diagram. Budskapet var allvarsamt, men uppmaningarna var allmänt hållna och de konkreta nyheterna få.
Moderaterna lovade att bankskatten skulle tas bort efter valet. Ändå gjordes det inte i den nya regeringens första budget. Man strök inte ens den planerade höjningen av bankskatten vid årsskiftet.
Efter fem år tycks ”etableringsjobben” närma sig ett införande. Det var 2017 som reformen – jobb för nyanlända där staten betalar halva lönekostnaden i två år – initierades för att klara den integrationsutmaning som följde på den stora flyktingvågen som var aktuell då. Nu har flyktinginvandringen minskat, och etableringsjobben kommer att bli mer aktuella för långtidsarbetslösa än för nyanlända.
Sverige har gått över till restriktiva regler när det gäller asylsökande, men har fortfarande en generös linje för arbetskraftsinvandrare – det är bilden av svensk migrationspolitik.
EU-domstolen i Luxemburg har beslutat att skyddet för den personliga integriteten väger tyngre än kampen mot penningtvätt. I en dom i förra veckan underkändes den öppna redovisningen av ”verkliga huvudmän” i bolag.
Riksbankens jättehöjning av styrräntan till 2,5 procent, den troliga höjningen nästa år och den höga ränteprognosen för de kommande åren sätter press på ekonomin. Hushåll och företag måste kunna känna att det finns ett liv bortom inflationstoppen, att den är inom räckhåll.
Den nya S-ledda majoriteten i Region Stockholm vill ändra ersättningsmodellen för nätläkarbolagen. Särskilt Vänsterpartiet, som släppte fram S-styret, har krävt att nätläkarna inte ska få extra ersättning för att ta emot patienter som är listade på en annan vårdcentral.