Sveriges produktivitetstillväxt var cirka 3 procent fram till finanskrisen. Därefter har den legat på cirka 1 procent. Det kan alltså bli bättre. Den pågående lågkonjunkturen borde utnyttjas till att förbättra Sveriges förutsättningar inför att ekonomin åter vänder uppåt. Och nu finns en lista med möjliga systemförändringar. På måndagen presenterade Produktivitetskommissionen sina förslag.
Den tidigare försvarsministern Peter Hultqvist förde Socialdemokraternas talan när Försvarsberedningen presenterade sin rapport på fredagen. Han beklagade att frågan om finansieringen inte fanns med rapporten.
Lånemarknaden i Sverige är hårt reglerad, men bara en del av den. Bolån får man inte bevilja hur som helst. Max 85 procent av bostadens värde får lånas ut, och bankerna måste kräva amortering över en viss belåningsnivå. Är hushållens inkomst för låg blir amorteringen större.
Utbildningsminister Mats Persson (L) vill begränsa universitetens hobbykurser, som han kallar det. Han gjorde utspelet i Svenska Dagbladet förra veckan.
Vilket uttalande blev mest ihågkommet från Anne Wibble, folkpartistisk finansminister i Bildtregeringen? Jo, naturligtvis, det där med att alla borde ha en årslön på banken.
Magdalena Andersson (S) valde vänsterfilen i sitt ”linjetal” som hon höll i tisdags. Den största delen handlade om att privata företag och marknadsekonomi inte hör hemma i välfärden – med hennes terminologi: ”marknadsexperimentet”.
Tidöavtalet innehåller kloka formuleringar om tillväxt och drivkrafter. Det talas om att skatter ska vara konkurrenskraftiga. Att det ska löna sig att gå från bidrag till arbete.