Att placera pengar är svårt. Det vet alla som prövat.

På fredagen lugnade sig börsen, efter torsdagens tjurrusning. Men känslan på marknaden är tydlig, nu blir räntan inte så hög som befarats. Att eländet skulle vara över har visserligen marknaden spått ända sedan i höstas. 

Politiken dominerar i media, av demokratiska skäl men också för att politikerna behöver scenen för att marknadsföra sig. Media deltar, de eviga turerna lockar till läsning.

Det räcker inte med Nato-ansökan och försvar av yttrandefriheten. Ska Sverige göra upp med historien måste politikerna också avslöja populismen.

Den senaste tiden har Di granskat H&M:s omställning från ”slit och släng” till hållbarhet. Det är en fascinerande historia. Klädjättens själva affärsidé bygger ju på billig masskonsumtion. Hittills har sådan gått ut över klimatet.

På fredag kommer Ericssons rapport, och mycket är sig likt i telekomlandet Sverige om än inte allt.

Kriget, kriget, kriget. Deltagarna i veckans Davosmöte får svårt att fokusera på något annat.

Kanske är populismen i västvärlden till sist på väg att dämpas, av kriget, av avslöjandena om Trump, kräftgången i Storbritannien efter Brexit eller helt enkelt för att människor till sist tröttnat på att ständigt vara i konflikt.

Förutom alla döda och långvarigt sjuka har de många störningarna i ekonomin kännetecknat pandemin. Nästan allt har hängt upp sig, från leveranser av sjukvårdsutrustning, halvledare och elektronik till sjötransporter, affärer och maktutövning, ett riktigt jordskalv.

Dynamiska effekter är ett gammalt stridsäpple inom politiken. Till höger tror man stenhårt på dem, till exempel att sänkta skatter leder till att fler arbetar mer och därmed betalar tillbaka skattesänkningen.