Även om frågetecken återstår kring ett orsakssamband mellan skärmanvändande och psykisk ohälsa kan ingen ifrågasätta undanträngningseffekten. Denna kommer öka ytterligare.
Förklaringen till människans vilja att ha mer finns i vår historia. Skillnaden mellan vad vi vill ha och vad vi njuter av är stor, och det är en av de viktigaste sakerna vi kan lära oss om oss själva, skriver Anders Hansen i en krönika.
Alltsedan Donald Trump svors in som president för åtta år sedan har amerikanska psykiatriker debatterat hans mentala hälsa. Många tycks luta åt att ex-presidenten lider av en narcissistisk personlighetsstörning, en bedömning jag delar.
I slutet av januari meddelade Elon Musk på X att hans företag Neuralink opererat in ett chip i hjärnan på en människa. Nyheten spreds som en löpeld – men vad betyder den?
Amerikanska forskare har använt artificiell intelligens (AI) för att skapa en ny klass av antibiotika. AI kan innebära enorma risker men också fantastiska möjligheter. Kanske står vi på tröskeln till en medicinsk guldålder.
Det finns inget utrymme för någon fri vilja om man inte tror på spöken eller själar. Det är neurobiologen Robert Sapolskys utgångspunkt i boken ”Determined”. Hans extrema ståndpunkt kan vändas i en mer humanistisk riktning. Kanske är det inte bara att rycka upp sig för den som ständigt hamnar i missbruk. Kanske puttas vi av biologiska krafter som vi har mindre kontroll över än vi tror.
Att använda Twitter – som jag alltid kommer att kalla det – har blivit en garanti för att bli arg, enkelspårig och trångsynt, skriver Anders Hansen i en krönika.