Eldebatten borde handla mer om vad den svenskproducerade elen kan göra för Ukraina och för Europas motståndskraft än vilket kraftslag som är bäst. Dags att höja blicken.
Den nya regeringens miljö- och klimatpolitik har dömts ut, redan på förhand. Framför allt är planerna för reduktionsplikten i skottgluggen. Enligt Tidöavtalet ska inblandningen av biobränslen minskas till EU:s miniminivå från och med 2024.
Efter att Vladimir Putin nyligen utsåg en ny befälhavare för ”specialoperationen” i Ukraina har Ryssland delvis bytt taktik. Missil- och drönarattackerna mot civila mål, främst elsystemet, har intensifierats, med stor förödelse som följd.
BRYSSEL. Natohögkvarteret i Bryssel ser välkomnande ut från utsidan. Det enorma glaskomplexet med sin karakteristiska ring av flaggstänger, som sedan 2018 varit försvarsalliansens hem, glänser i oktobersolen. Men på insidan märks det pågående kriget i Europa.
På tisdagen presenterar Sveriges nya statsminister sin ministerlista. Vissa tunga poster är på förhand givna, som att Elisabeth Svantesson blir finansminister och Gunnar Strömmer justitieminister. När det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken är utnämningarna mer osäkra.
I morgon söndag startar kommunistpartiets 20:e kongress i Kina, där ett av huvudnumren är att välja om president Xi Jinping till en tredje femårsperiod som generalsekreterare.
På onsdagen blev det klart att den amerikanska kärnkraftsjätten Westinghouse köps upp för motsvarande 89,5 miljarder kronor. Bolaget, som bland annat tillverkar kärnbränsle i Asea/ABB Atoms gamla fabrik i Västerås, kommer hädanefter att ägas av två kanadensiska bolag: uranbränsleleverantören Cameco och ett investmentbolag.
2010 stod europeiska företag för 17 procent av det totala antalet patentansökningar som skickades in till World Intellectual Property Organization. Tio år senare hade andelen sjunkit till 11 procent.