Inflationen var i april något lägre än väntat och fortsatt under Riksbankens prognos. Sänkningsplanerna ligger därmed fast. Nästa steg tas med största sannolikhet i augusti.

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda har stigit markant de senaste 15–20 åren. Och orsaken är inte ålder, härkomst, utbildning, tid i Sverige eller liknande. I stället verkar det handla om att arbetsmarknaden fungerar bättre.  Möjligen är det Anders Borg vi ska tacka.

Envist höga tjänstepriser oroar centralbanker världen över. Men den svenska kan koppla av. Enligt en färsk studie från Riksbanken är uppgångar i tjänstepriserna inte särskilt seglivade.

Det blev ingen kronsmäll efter Riksbankens räntebesked. Den viktigaste orsaken är att sänkningen var väntad, men under torsdagen kom också signaler om att större drakar snart kan göra den svenska centralbanken sällskap i sänkningsligan.

Priset på olja sjunker markant på onsdagen och noteras nu till den lägsta nivån på två månader. Större lager än väntat och minskad oro för en utvidgad konflikt i Mellanöstern är två av orsakerna.

Riksbanken sänkte som väntat räntan till 3,75 procent, men signalerar måttliga steg framöver. Det är dock troligare att det under året blir fler sänkningar än de ytterligare två som svenska centralbanken har ritat in än att det blir färre. Nästa kommer sannolikt i augusti.

Humöret sjönk i april kraftigt bland landets inköpare i tjänstesektorn. Utvecklingen går på tvärs med industrin och ackompanjerades av stigande pristryck. Innan fler utfall bekräftar utvecklingen är det bäst att ta det hela med en nypa salt.

Konjunkturen är svag och inflationen tydligt på väg ned, därför är det dags att sänka räntan. Det är budskapet från Skuggdirektionen.  Men två ledamöter vill avvakta till juni. 

Färre nya jobb än väntat, högre arbetslöshet och den lägsta löneökningstakten sedan juni 2021.  Den amerikanska jobbstatistiken för april gör att räntesänkningar i närtid åter är högaktuella. Börserna steg, räntorna sjönk och dollarn tappade.

Enligt SCB:s nya prognos sjunker befolkningstillväxten kraftigt. Det betyder svagare tillväxt, mindre bostadsbyggande och lägre överskott i pensionssystemet. Lösningen är ökad produktivitet, säger Kristin Magnusson Bernard och Susanne Spector i Makrorådet.