Det både köptes och tillverkades färre prylar än väntat i USA i januari. Den dämpade inledningen på året lär tas emot med viss lättnad av centralbanken Federal Reserve. Dollarn tappade något på statistiken.
Fyra år efter pandemins utbrott och två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är det bara att konstatera: såväl den svenska som den globala ekonomin har klarat chockerna med bravur. Mest imponerande är den starka utvecklingen på arbetsmarknaderna.
Produktionen i näringslivet sköt fart i december, medan hushållen fortsatte att hålla igen. Det bekräftar bilden av en ekonomi som definitivt inte blomstrar men heller inte klappar ihop.
De flesta utgår från att Riksbanken inte sänker räntan innan ECB har gjort det. Men det är inte hugget i sten. Växelkursen är en nyckelfaktor, säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet.
Ja till balansmål, nej till sänkt drivmedelsskatt och håll fast vid den restriktiva ekonomiska politiken ett tag till. Det är IMF:s rekommendationer till svenska beslutsfattare. Valutafonden tror att ekonomin växer med 0,2 procent i år.
Pandemin tog inte knäcken på världsekonomin men kan vara på väg att sänka den amerikanska marknaden för kontorsfastigheter. Vakanserna är de högsta sedan 1979, priserna ned 25 procent på ett år och lån för motsvarande 6.000 miljarder kronor ska refinansieras till slutet av 2025.
USA:s arbetsmarknad rivstartade året. De nya jobben var fler än väntat, arbetslösheten lägre och löneökningstakten högre. Marknaden svarade med att sänka sannolikheten för räntesänkningar. Men det är inflationen som avgör.
Om de senaste tidens gynnsamma inflationsutveckling fortsätter sänker Riksbanken räntan senast i juni. Det är kontentan av torsdagens räntebesked. Men geopolitiken och växelkursen kan sätta käppar i hjulet.
Inflationen i euroområdet ser ut att kunna överraska på nedsidan i januari, efter låga preliminära utfall i både Tyskland och Frankrike. Hoppet lever därmed om en ECB-sänkning i april. Och om en från Riksbanken strax därefter.
Att räntan ska sänkas är givet, men när och hur mycket? Skuggdirektionen landar i att avvakta nu och siktar in sig på maj eller juni, med ECB och krisen i Mellanöstern som två osäkerhetsfaktorer. Att försäljningen av statspapper bör ökas på är skuggledamöterna dock helt säkra på.