Sveriges kommuner ökade sina investeringar kraftigt i fjol. Och därmed skulderna. Landets kommuner och regioner har nu skulder på 877 miljarder kronor, enligt Kommuninvest årliga rapport. Men det samlade ekonomiska resultatet var positivt.
Inflationen väntas ha sjunkit ytterligare i september. Ett första besked kommer på tisdagen, när det är premiär för preliminär KPI-statistik från SCB. På kort sikt är frågan om Riksbanken sänker med 25 eller 50 punkter i november.
USA:s arbetsmarknad var urstark i september och starkare än tidigare trott under sommaren. Brådskan för Federal Reserve att sänka räntan minskar därmed. Ändå steg börserna, vilket är ett sundhetstecken.
Konjunkturlyftet ser ut att komma av sig. Det sammanvägda inköpschefsindexet för september pekar nu mot en krympande ekonomi. Ett sjunkande pristryck öppnar samtidigt för en mer stöttande penningpolitik.
ECB håller alla dörrar öppna men marknaden börjar luta åt att det blir en sänkning även i oktober. Tisdagens inflationssiffra kan mycket väl bli avgörande. Så borde det inte vara. Den europeiska centralbanken löper stor risk att hamna på efterkälken.
Inflationen sjönk i september markant i både Frankrike och Spanien, enligt preliminär statistik. Är mönstret detsamma för resten av euroområdet blir det svårt för ECB att inte sänka räntan även i oktober.
Hushållens optimism ökar och industrins minskar. Men på totalen är läget i ekonomin fortsatt svagt. Det framgår av KI:s månadsbarometer. Sifferbatteriet är en tydlig illustration av varför Riksbanken har mer fått mer bråttom med att sänka räntan.
Räntan ska ned, men Skuggdirektionen är inte enig om med hur mycket. En ledamot vill sänka med 50 punkter. Också längre fram spretar synen. När det gäller konjunkturen anar delar av gruppen orosmoln vid horisonten.
Efter den OS-relaterade studsen i augusti sjönk inköpschefsindex för euroområdet i september till en nivå som är den lägsta sedan januari och tyder på krympande ekonomi. Ljuspunkten är att pristrycket också sjunker snabbt. Pressen ökar på hökarna i ECB.
Statliga räddningsinsatser för företag eller branscher i kris har sällan blivit lyckade. Det senaste exemplet är personbilstillverkaren Saab. Men vid så kallade marknadsmisslyckanden är det befogat att det offentliga kliver in. Frågan är om Northvolt är ett sådant.