Riksbanken sätter räntan i en av världens mest räntekänsliga ekonomier och vill samtidigt hålla jämna steg med ECB. Det kan bli ett dilemma under 2023, spår Anna Hammer i Makrorådet.

Vågar man ropa hej om USA-inflationen? Ja, svarar Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet. Men att den toppat betyder inte att målnivån 2 procent nås med automatik. Och det är inte självklart att Europa följer efter.

Under årets sista skälvande dagar hoppade även Japans centralbank på åtstramningståget. Det fick räntorna att stiga och börserna att sjunka, även utanför landets gränser.

Mitt i konjunkturdeppet har flera ekonomiska indikatorer faktiskt börjat leta sig uppåt. Det väcker hopp om att lågkonjunkturen blir mildare än befarat. Lägre risk för energiransonering är förmodligen en orsak till den minskade pessimismen.

Marknadsräntor över hela Europa stiger kraftigt i kölvattnet av ECB:s hökaktiga räntebesked. Den svenska tvåårsräntan är upp med 25 punkter. Marknaden prissätter nu att Riksbanken höjer med 55 punkter i februari.

November blev ännu en habil månad på arbetsmarknaden. Enligt SCB sjönk arbetslösheten. Andra delar i rapporten visar att sysselsättningen fortsatte upp. Det är välkommet, särskilt med tanke på hushållens tuffa läge.

ECB slog på torsdagen av på takten i räntehöjningarna men uttryckte sig samtidigt oväntat hökaktigt om framtiden. Tre andra centralbanker höjde också sina räntor. Den norska och den schweiziska är nu nära toppen. Men för Riksbanken är ECB viktigast. Torsdagens besked talar för högre ränta även i Sverige.

De femåriga inflationsförväntningarna steg något i december. Och parterna tror nu på en högre löneökningstakt det närmaste året. Det visar årets sista stora enkät från Prospera. För Riksbanken är det på marginalen dåliga nyheter.

Nedlagd nolltolerans mot covid och finansiellt stöd till fastighetsbolagen gör att Kinas tillväxtutsikter för 2023 och 2024 plötsligt ser ljusare ut. Därmed hålls den globala konjunkturen under armarna.  Men omsvängningen är också inflationsdrivande. Och under nästa års första halva talar mycket för att den omlagda covidpolitiken snarare sänker den ekonomiska aktiviteten.

Riksbankens eget kapital är snart slut. Det påverkar inte på kort sikt penningpolitiken. Men i längden kan finansiella förluster och behov av kapitaltillskott från staten vara ett problem. Det skriver två forskare vid Riksbanken i en rapport.