Dyrtiderna knäcker efterfrågan vilket tillsammans med lagerrea drar ned inflationen till 2 procent om ett år. Därför gör Riksbanken och ECB fel som höjer räntan. Det säger Andreas Wallström i Makrorådet. Kristin Magnusson Bernard håller inte med. Alls.
Räntekänslighet har blivit ordet på allas läppar. Enligt en ny studie från Riksbanken är en räntehöjnings påverkan på konsumtionen dubbelt så stor som för 15 år sedan. Hushållen men även fastighetsbolagen är grupperna att hålla ögonen på. I potten ligger en köpstrejk respektive en finanskris.
Några stora marknadsreaktioner på det italienska valet är inte att vänta. Men risken för framtida krockar med EU och ECB är stor. Mer akuta problem är energikrisen och en hotande recession.
Guldpriset är på nästan exakt samma nivå som i mars 2020. Det är märkligt eftersom det mesta sedan dess har gått guldets väg. Delvis är det en dollareffekt men uppgången i kronor är även den blygsam.
Inflationen ligger långt över både mål och prognos, avtalsrörelsen stundar och kronan är svag. Trots att vi med stor sannolikhet går mot recession vill Skuggdirektionen därför att styrräntan höjs med 100 punkter. Det finns också en majoritet för att aktivt sälja räntepapper.
Inflationen ligger långt över både mål och prognos, avtalsrörelsen stundar och kronan är svag. Trots att vi med stor sannolikhet går mot recession vill Skuggdirektionen därför att styrräntan höjs med 100 punkter. Det finns också en majoritet för att aktivt sälja räntepapper.
En stekhet centralbanksvecka väntar. I både Sverige och USA väntas räntan höjas med 75 punkter, men det kan i båda fallen mycket väl bli 100. Också i Storbritannien, Japan och Norge kommer räntebesked.
Inflationen väntas om fem år vara 2,2 procent. Det framgår av Prosperas så kallade stora enkät. Utfallet var detsamma i juni och kommer som en stor lättnad för Riksbanken. Innebörden är att ekonomins aktörer har förtroende för inflationsmålet.
Efter inflationsutfallet för augusti talar mycket för att Riksbanken i nästa vecka höjer styrräntan med 100 punkter. Det säger Anna Hammer och Olof Manner i Makrorådet.