Trycket i Europakonjunkturen sjönk markant i juni. Inom tjänstesektorn syns nu en tydlig inbromsning.  Och inom den tyska industrin är läget det svagaste sedan sommaren 2020. 

Erik Thedéen är ett utmärkt val som ny riksbankschef, med en bred yrkesmässig bakgrund. Nu tillträder han under en mycket dramatisk period. En intressant fråga är om hans sju år som högst ansvarig för makrotillsynen kommer att sätta några spår i penningpolitiken.

Är det 1970-talets eller 2010-talets inflationsnivåer som väntar när världsekonomin landat efter de senaste årens chocker? Svaret är värt betydligt mer än 10.000 kronor. Och omöjligt att fastslå med någon form av säkerhet. Men det går åtminstone att fundera på vad som talar för och emot de olika scenarierna.

Sverige kan mycket väl befinna sig i recession. Men det känns knappast så eftersom arbetsmarknaden är glödhet. I Makrorådet reder Claes Måhlén ut vad det alltmer omtalade begreppet egentligen betyder.

Det blir 50 punkters styrräntehöjning i juni och troligen även i september. Och hushållens ränteförväntningar ligger klart lägre än marknadens. Det bäddar för en obehaglig överraskning. Det säger Claes Måhlén och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet. 

ECB ska skapa en ny facilitet för att förhindra att ränteskillnaderna inom unionen blir för stora. Det är kontentan efter ett extrainsatt möte på onsdagen. I första hand handlar det om den ökande skillnaden mellan tyska och italienska statspapper – ett gammalt spöke från skuldkrisen som nu visar sig igen.  Men centralbankens hattiga agerande i frågan imponerar inte.

Tomatpriserna sjönk. Men det var i stort det sett den enda ljuspunkten i maj månads prisstatistik. Inflationen var nästan 1 procentenhet över Riksbankens prognos. Rensat för energi var den 0,6 procentenheter högre. Det luktar 50 punkters höjning.