Oljepriset stiger på måndagen. Orsaken är en produktionssänkning från Saudiarabien. Det är det senaste draget i kampen mellan Opec och konjunkturen. En kamp som utkämpades även under måndagens handel.

Gapet mellan en rätt nöjd tjänstesektor och en sur industri har sällan varit större. Tyvärr har den senare historiskt visat sig ledande. Fredagens BNP-indikator för april kommer att ge en fingervisning om det blir så även nu.

De värsta topparna ligger bakom oss och inflationen är på väg ned. Men kommer prisökningstakten när dammet har lagt sig att sjunka till nivåerna före pandemin eller är det högre tal som väntar?  Här är faktorerna som talar för respektive emot. Och en som skulle kunna tala för båda.

Företagen har det senaste året samlat på sig arbetskraft som de på kort sikt inte behöver. Det är en pool av potentiellt arbetslösa som riskerar att svämma över om lågkonjunkturen blir mer utdragen än väntat. 

Raset för detaljhandeln dämpades i april. Samtidigt fortsatte producentpriserna ned. Årstakten var i april den lägsta sedan januari 2021. Extra glädjande är att matimporten blev billigare. 

Arbetsmarknaden fortsatte att utvecklas starkt i april. Trycket är klart högre än vad Riksbanken har räknat med. På marginalen ökar utfallet därför sannolikheten för nya räntehöjningar.

Farten i den tyska ekonomin sjunker. Landets viktigaste konjunkturindikator Ifo-index sjönk i maj för första gången sedan oktober. Det är bolagens syn på de närmaste kvartalen som tynger. Industrisektorn är det stora sänket.

Riksbanken ska vara mycket försiktig med köp av värdepapper och det kan vara motiverat att under lugnare perioder använda penningpolitiken för att motverka att risker för finansiella obalanser byggs upp. Det – bland mycket annat – sa riksbankschefen Erik Thedéen på tisdagen. Bilden av en hök förstärks.

Mycket talar för ett ökat utbud av statsobligationer de närmaste åren. Samtidigt ligger den svenska tioårsräntan inte jättelångt över 2 procent. Det bäddar för en utbudsrelaterad uppgång, varnar Olof Manner i Makrorådet.

Det ska väldigt mycket till för att stoppa en ny räntehöjning i juni. Alldeles för hög inflation och det långa avståndet fram till septembermötet är två viktiga skäl. Det säger Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet.