Den tyska ekonomin fortsätter att bromsa. Både Ifo-index och inköpschefsindex sjönk i juni till nivåer som tyder på krympande ekonomi. Även den starka tjänstesektorn börjar nu tappa fart. Frågan är dock hur mycket man ska lita på indikatorerna.
Det senaste året har brant stigande nominella räntor varit i fokus. Men viktigare för sådant som investeringsvilja och avkastningskrav är den reala räntan. Den ligger nu på de högsta nivåerna sedan 2014 och närmar sig 1 procent.
Skillnaden mellan långa och korta marknadsräntor har gradvis vuxit den senaste tiden. Förutom under bankpaniken i våras är avkastningskurvorna nu mer inverterade – en klassisk recessionsindikator – än de varit på 30 år. Veckans tunga räntebesked gav mer vatten på kvarnen.
Ränteförändringen var som väntat men i övrigt drog ECB-beskedet åt det hökaktiga hållet. Bland annat justerades inflationsprognoserna upp. Minst två höjningar till ligger nu i korten. Euron stärktes på nyheterna.
Inflationsförväntningarna sjönk i juni på bred front, särskilt på de kortare horisonterna. Detta trots att tillväxtsynen förbättrades. Det här är ljuv musik för Riksbanken.
I stället för brant utför och sedan upp ser det ut att bli en flackare men mer utdragen svacka i ekonomin. Det gör det svårare för centralbankerna att veta när det är dags att sluta höja och för företagen att våga hålla kvar anställda. Det säger Anna Hammer och Olof Manner i Makrorådet.
Norge – ihop med Tyskland Sveriges viktigaste handelspartner – visar tydliga tecken på att bromsa in. I april krympte ekonomin med 0,4 procent i månadstakt. Samtidigt ligger en räntehöjning på 50 punkter i korten efter oväntad hög inflation i maj.
För att inte Riksbanken ska höja räntan igen om drygt två veckor krävs en triss i överraskningar i veckan. Såväl Fed som ECB måste vara mjukare än väntat och den svenska inflationen överraska kraftigt på nedsidan. Det är tyvärr inte särskilt troligt.
Den svenska statsskulden gick i maj under 1.000 miljarder kronor, efter att skatteinkomsterna ännu en gång varit större än väntat. Senast skulden skrevs med ett tresiffrigt miljardtal var år 1993. Märkeshändelsen understryker styrkan i statsfinanserna.
Oljepriset stiger på måndagen. Orsaken är en produktionssänkning från Saudiarabien. Det är det senaste draget i kampen mellan Opec och konjunkturen. En kamp som utkämpades även under måndagens handel.