De kortsiktiga inflationsförväntningarna sjönk i september till den lägsta nivån sedan början av 2021. Samtidigt svalnade pristrycket i tjänstesektorn. För Riksbanken bör nu alltför låg inflation vara ett lika stort orosmoln som alltför hög. 

Oljepriset sjönk på tisdagen till den lägsta nivån sedan lucia i fjol.  Oro för svagare efterfrågan och osäkerhet kring Opecs prioriteringar pressar det svarta guldet.  Det lär välkomnas av centralbankerna.

Ännu en gång räknar marknaden med snabba räntesänkningar på de flesta håll. Det ska mycket till för att de inte ska bli av, men några orosmoln finns. I Makrorådet pekar Anna Hammer och Olof Manner ut tuvorna som kan stjälpa lasset.

En dubbelsänkning diskuterades flitigt på förra veckans räntemöte, men verkar inte aktuell för närvarande. Det framgår av protokollet från mötet. I övrigt var formuleringarna mjuka och tyder på att räntan sänks vid varje möte fram till årsskiftet.

De avtalade lönerna i euroområdet steg med 3,6 procent under det andra kvartalet. Det var ett brant fall från det första och lär komma som en lättnad för ECB, som har pekat ut löneökningstakten som det kanske viktigaste hindret för räntesänkningar.

Farten i euroområdet steg i augusti. Men uppgången berodde enbart på tjänstesektorn, där Paris-OS tycks ha bidragit med ett tillfälligt lyft. Ett envist högt pristryck komplicerar livet för ECB, som ändå lär sänka räntan om tre veckor.

Riksbanken sänker räntan till 2,75 procent i början av nästa år men sedan tar det stopp. Det bedömer den norska storbanken DNB. Det kan jämföras med marknadsprissättningen som indikerar en styrränta på 1,82 procent om ett drygt år.

Kronan stärks något efter Riksbankens besked att räntan sänks till 3,50 procent. Det är inte helt uppenbart varför. Om något var den svenska centralbankens formuleringar lite mjukare än väntat.

Politiskt tryck på centralbankerna var en faktor bakom den allt för mjuka inflationsbekämpningen på 1970-talet. Risken finns för en upprepning.  Det handlar inte bara om hot i Donald Trump-stil, utan också om att svällande statsskulder sätter tvångströja på penningpolitiken.

Arbetslösheten var i juni oförändrad men sysselsättningsgraden steg kraftigt. Det är goda nyheter. Men under huven syns tecken på att trycket på arbetsmarknaden håller på att dämpas. Statistiken bör inte ändra Riksbankens världsbild.