Enligt undersökningen har föräldrars sparande till sina barn minskat under lång tid. År 2005 sparade föräldrar i genomsnitt 414 kr per barn. Då låg en genomsnittlig lön på 24 300 kr.
Idag har den genomsnittliga lönen ökat med omkring 12 000 kr per månad. Men nu sparas i genomsnitt 521 kr i månaden. Det betyder att sparandet till barnen i förhållande till inkomstnivån har minskat under dessa år.
− Om föräldrarna skulle sätta av i relation till förändringen i disponibel inkomst borde barnsparandet i dag snarare ligga på drygt 600 kr per månad, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, och tillägger:
− Det är lätt att glömma att bostäder och körkort blir dyrare med tiden och att man måste höja sparandet för att bibehålla samma köpkraft. Det är också viktigt att fundera över syftet med barnsparandet. Vet man mer om slutmålet är det lättare att bryta ner det i ett rimligt och ändamålsenligt månadssparande.
Och trenden med minskat barnsparande fortsätter, visar undersökningen. Inte minst nu när kostnaderna skenar. I år sparar den genomsnittlige föräldern 521 kr per månad och barn, vilket är en nedgång med drygt fyra procent jämfört med året innan.
− Höga räntekostnader, skenande elpriser och allt dyrare mat har påfrestat föräldrars plånböcker under den senaste tiden och många har kanske tvingats dra ned på sparandet man tidigare la undan till barnen, säger Emma Persson.
Hon säger att det är lätt att känna sympati med dem som tillfälligt dra ner på barnsparandet för att ha råd med stigande utgifter.
− Men att föräldrar under de senaste decennierna, när disponibel inkomst ökat för många hushåll, inte ökat på barnsparandet mer är svårare att förstå. Den enda förklaringen jag kan tänka mig är att det är lätt att ett ökat välstånd smyger sig på och leder till en allmän förbättring av levnadsstandard där lite tjockare biffar och dyrare rödvin på fredagskvällen lätt äter upp inkomstökningen, säger Emma Persson till Privata Affärer.
Andelen som inte sparar till sina barn överhuvudtaget har ökat med fem procentenheter och ligger nu på 14 procent. Hälften av dessa föräldrar uppger att de inte har råd eller att pengarna måste gå till annat.
− Nu kommer våra löner minska realt under en period, men så snart vi är på grönare kvist igen hoppas jag föräldrar funderar igenom vad de i realiteten har råd att sätta av till barnen. Och inte bara prioriterar sig själva, säger Emma Persson.
Drygt var tionde förälder anger att de någon gång har tvingats låna av barnens pengar för att senare sätta tillbaka pengarna. Men 5 procent av föräldrarna har tagit av barnens sparkapital utan att sätta tillbaka dem på kontot, visar undersökningen.
Sparandet är vidare ojämnt fördelat. Av dem som har lägre inkomst anger 16 procent att de dragit ned på sparandet till barnen för att de inte har råd. Motsvarande siffra för höginkomsttagarna är 5 procent.
En fjärdedel av föräldrar med hög inkomst sparar 1 000 kr eller mer per månad och de allra flesta sparar i fonder. Föräldrar med lägre inkomst sparar (43 procent) mindre än 250 kr per månad och sätter oftare in pengarna på ett sparkonto (52 procent).
Undersökningen genomfördes genom webbintervjuer i Novus slumpmässigt utvalda panel av 2 477 personer med barn under 18 år under februari 2023.