I Japan försvagades Tokyobörsens Nikkei 225 med 1,7 procent. Statistik visade att det sammanvägda inköpschefsindexet för japansk industri och tjänstesektor (composite) noterades till 52,9 i mars, upp från 51,1 föregående månad, enligt definitiv data som sammanställts av S&P Global/Jibun Bank. Det var högre än det preliminära utfallet som uppgavs vara 51,9 för det sammanvägda indexet.

Biltillverkarna Mitsubishi, Tokyo och Nissan var samtliga ned 2-2,5 procent under morgonen medan elektronikkonglomeratet Panasonic syntes upp en bit över 2 procent.

I Nya Zeeland höjde landets centralbank sin referensränta med 50 punkter till 5,25 procent, vilket fick den nyzeeländska dollarn att stärkas med nära 1 procent efter beslutet.

Nya Zealands centralbank sade att beslutet stöds av det faktum att inflationen fortfarande är ”för hög och ihållande”, enligt CNBC.

Aktier i Wellington tappade morgonens tidiga uppgångar och S&P/NZX 50 handlades lätt nedåt en stund efter beskedet. I Australien var S&P/ASX 200 oförändrat.

Uppåt var det dock i Sydkorea där landets Kospi-index stärktes 0,6 procent.

Finanskanalen CNBC har gått igenom analyshusens utsikter för den amerikanska aktiemarknaden och konstaterar att det är många som inte tror att USA är den bästa platsen att vara investerad framåt. 

Experterna hänvisar bland annat till landets ”stramare finansiella förhållanden” efter centralbanken Federal Reserves räntehöjningar, fallande bolagsvinster och relativt höga värderingar, enligt CNBC. 

Dessutom har landets börser utvecklats starkt sedan årsskiftet. Det breda S&P 500-indexet lyfte 7 procent under första kvartalet, trots oroshärdar som krascherna i det amerikanska banksystemet. 

Samtidigt påpekade Graham Day, investeringschef på fondbolaget Innovator ETF, i en intervju med CNBC förra veckan att en lågkonjunktur i USA framstår som ”mycket trolig” under de kommande sex till tolv månaderna. 

Marknaden underskattar lågkonjunkturrisken, uppgav Graham Day och bedömde att den amerikanska marknaden handlades 22 procent över ”typiska lågkonjunktursvärderingar”.

Men vad rekommenderar då analyshusen som väljer bort USA? CNBC listar några alternativ som återkommer i bolagens analyser.

Storbankerna Goldman Sachs och UBS föredrar europeiska aktier. Goldman Sachs vill framför allt äga utdelande värdebolag i regionen, enligt finanskanalen.

UBS gillar lyxvarusegmentet, som väntas ”prestera väl” drivet av Kinas återöppning efter coronapandemin, och anser överlag att tyska aktier har en ”attraktiv” värdering, skriver CNBC och refererar till bankens rapport kring utsikterna för andra kvartalet som publicerades den 23 mars.  

Flera analyshus slår också ett slag för tillväxtmarknaderna och kinesiska aktier i första hand. UBS förväntar sig en blygsam vinsttillväxt för tillväxtmarknadsaktier på 1 procent under 2023, men påpekar att värderingarna är ordentligt nedpressade.

Enligt storbanken handlas tillväxtmarknadsaktier till en rabatt på 23 procent mot jämförbara bolag globalt, rapporterar CNBC. 

Obligationer dyker också upp bland analyshusens rekommendationer. Exempelvis rekommenderar Audrey Goh, allokeringschef på brittiska storbanken Standard Chartered, som nyligen intog en mer defensiv positionering i portföljen, statsobligationer från utvecklade ekonomier.

Därmed är det en neutral vikt i alla tillgångsklasser i april månads uppdatering av investeringsstrategin.

Ökad vikt i aktier och minskad vikt i räntebärande instrument skulle kunna tolkas som att Swedbanks strateger nu ser en ljusning på aktiemarknaden. Men så är inte fallet, enligt bankens chefsstrateg Mattias Isaksson.

”Förändringen ska i huvudsak inte ses som ett spel på högre risk utan snarare som ett resultat av en osäker omvärld där vi under en tid upplevt högre svängningar i räntor än i aktier. Det är mycket ovanligt och givet den omvärldssituation vi befinner oss i är utfallsutrymmet för de olika tillgångsklasserna större än vanligt”, säger han i en kommentar.

Swedbank neutraliserar tillgångsallokeringen då bankens strateger upplever att de avgörande faktorerna för utvecklingen framträder med dubbla ansikten.

”Det välmående positiva ansiktet utstrålar optimism med grund i att den underliggande efterfrågan håller uppe förvånansvärt väl trots de massiva räntehöjningarna. Samtidigt tar det fasta på signalerna om att inflationen, inte minst i USA, är på väg ner och med det bör vi vara väldigt nära slutet på centralbankshöjningar. Parallellt har de åtgärder som vidtagits i samband med den uppblossade bankkrisen föranlett ett extra leende då centralbanker och myndigheter visat på tydlig och snabb beslutsamhet”, skriver banken, och fortsätter:

”Det mer sammanbitna och skeptiska ansiktet utstrålar däremot en tydlig förundran över hur marknaden kan vara så kortsiktig. De rekordsnabba räntehöjningarna kan inte annat än att leda till att saker går sönder. När det väl sker, som i exempelvis den amerikanska banksektorn, blir det kortsiktig turbulens som snabbt glöms igen. Skepticismen stärks och tron på att detta inte är hållbart ökar, ansiktsuttrycket blir allt mer sammanbitet.”

Chefsstrategen Mattias Isaksson tillägger att banken ”ser en uppenbar risk för fortsatt snabba skiften ett tag till” och man därför neutraliserar tillgångsallokeringen.

”Efter snabba åtgärder från centralbanker och myndigheter har aktiemarknaden repat mod och trots all oro stått upp väl. Kortsiktigt är omvärldsmiljön fortfarande relativt robust, vilket kan erbjuda stöd till aktiemarknaden ett tag till”, fortsätter han.

Samtidigt, varnar Swedbanks strateger, finns det en risk för att turbulensen på marknaderna blossar upp igen.

”Vi ser tydliga nedsidesrisker på lite sikt och risken för en hårdare konjunkturlandning har ökat, även om vi inte ser tydliga tecken på det just nu. Efterdyningarna av bankkrisen är dock högst oklara och i väntan på tydligare signaler väljer vi nu att neutralisera aktievikten från en undervikt. Inflation, frågetecken kring konjunkturutvecklingen, oro för mer bankrelaterade problem och förväntningar på centralbankerna är faktorer som sannolikt kommer att prägla aktiemarknaden ett tag till.”

”Givet denna miljö behåller vi en övervikt i Europa, där vi fortsatt ser en relativt attraktiv kombination av värderingsstöd och tillväxtmomentum. Vi finansierar fortsatt detta med en undervikt i USA”, står det att läsa vidare i rapporten.

Vidare neutraliserar Swedbank övervikten i räntor när stora nedgångar i marknadsräntor i mars resulterade i stigande obligationspriser.

”Vi behåller den neutrala durationen inom tillgångsklassen då den senaste tidens stora och snabba svängningar visar på förhöjd osäkerhet. Detta gör vi i ljuset av att räntorna gått ner kraftigt utmed hela räntekurvan efter förhöjd oro i det finansiella systemet, men som kan visa sig vara en överreaktion”, skriver bankens strategerna.

Volatiliten har varit som allra störst i räntemarknaden där förväntningarna på kommande centralbanksbesked förändrats dramatiskt, konstaterar Swedbank. 

I början av mars prisade terminsmarknaden in en topp i räntetopp i USA på 5,5 procent och en 30-procentig sannolikhet för en sänkning från centralbanken Federal Reserve i slutet av året. 

På månadens sista handelsdag prisade marknaden in en räntetopp på 4,9 procent och en viss sannolikhet för att centralbanken sänker räntan redan i sommar. 

”Vår bedömning är att detta är en överdriven prissättning, på samma sätt som att Fed:s bedömning om uteblivna sänkningar under 2023 inte förefaller helt rimlig”, säger Mattias Isaksson i en kommentar, och tillägger:

”Samtidigt ser vi tecken på att kärninflationen biter sig fast, vilket innebär att fallande energipriser och baseffekter inte får väntad effekt, vilket bör resultera i stigande räntor”, fortsätter han.

Den stress som skapats i den finansiella sektorn sedan de två amerikanska bankerna Silicon Valley Bank och Signature Bank på kort tid gått omkull utgör fortfarande ett hot, som måste hanteras genom en översyn av regleringsprocesserna enligt Jamie Dimon.

”Men en viktig sak är att händelserna på senare tid inte går att jämföra med den globala finanskrisen 2008”, skriver JP Morgan-vd:n.

JP Morgan gick tillsammans med en rad andra storbanker in och bidrog med 30 miljarder dollar i likviditet hos First Republic, en annan krisbank som befarades kunna gå samma väg som Silicon Valley Bank. Den press många av USA:s regionala banker hamnat under de senaste veckorna har fått flera bedömare att spekulera i att de största bankerna, de som anses vara ”too big to fail” (alltför stora för att gå omkull), skulle kunna gynnas av krisen.

Enligt Jamie Dimon avser dock JP Morgan att bidra till att stärka de mindre konkurrenterna i syfte att öka förtroendet för hela det finansiella systemet.

”Varje kris som skadar amerikanernas förtroende för bankerna skadar alla banker – det var ett välkänt faktum redan före den här krisen. Även om det stämmer att den här bankkrisen har ‘gynnat’ större banker på grund av inflöden av inlåning från mindre institutioner, är tanken absurd att denna kollaps skulle gynna dem på något sätt”, skriver JP Morgan-vd:n.

Han konstaterar att de europeiska bankerna har starka kapital- och likviditetsbuffertar och hög lönsamhet, men det är oklart i vilken mån stigande räntor i slutändan kommer att påverka ekonomin och bankernas kunder.

”Inverkan kommer att komma, och vi kommer att fortsätta bevaka den”, säger han till nyhetsbyrån.

Händelserna i USA bör få EU-bankerna att se över sin egen kapitalplanering, och då särskilt utdelningar och andra överföringar, för att därmed stötta marknadens och konsumenternas förtroende.

”De bör titta på konservativa scenarier”, säger han.

Campa framhåller också att bankerna bör vara aktiva i sin prissättning och se till att behålla sina insättare. Erfarenheterna från Silicon Valley Bank är hur lätt kunder kan flytta sina insättningar till andra banker, vilket skapat problem.

Det finns däremot inte skäl att generellt se över bankreglerna.

”Global konsensus är att vi bör implementera de regler som godkändes efter den globala finanskrisen. Det vi lärt från de senaste två veckorna är att reglerna hjälpt snarare än skadat”, säger han.

Analytikerna hade väntat sig att priserna skulle ha sjunkit 0,3 procent under månaden, och stigit med 13,3 procent jämfört med motsvarande månad föregående år, enligt Trading Economics konsensusprognos.

Energipriserna sjönk 1,6 procent i euroområdet i februari jämfört med månaden före och steg 17,4 procent jämfört med samma månad 2021. Exklusive energi steg PPI med 0,2 procent jämfört med föregående månad och steg med 10,2 procent jämfört med samma månad 2022.

I januari sjönk PPI för euroområdet med oreviderade 2,8 procent jämfört med månaden före, och steg reviderade 15,1 procent jämfört med samma månad föregående år (+15,0).

I hela EU sjönk producentpriserna 0,6 procent i februari. Jämfört med motsvarande månad föregående år steg producentpriserna med 14,5 procent.