”Min bedömning i nuläget är att värdepappersköp framför allt är verkningsfulla för att motverka finansiella kriser. Värdepappersköp i form av statsobligationer kan i vissa fall vara motiverade i tider när penningpolitiken behöver bli mer expansiv, tröskeln för omfattande köp av obligationer för att värna inflationsmålet bör dock vara hög”, sade han.
Han sade att bankproblemen i USA och Schweiz under våren troligen leder till att de globala standarderna för finansiell reglering kommer att behöva ändras på flera punkter. Ett exempel är insättningsgarantin.
”I fallet Silicon Valley bank såg vi hur enkelt det är att med bara ett knapptryck flytta pengar sekundsnabbt samtidigt som rykten sprids fort på sociala medier. Det gäller därmed att hitta rätt avvägning mellan att å ena sidan garantera insättningar för att undvika en uttagsanstormning och å andra sidan se till att fordringsägarna ger banken incitament att undvika för stora risker”, sade han.
Han kommenterade även diskussionen om i vilken utsträckning penningpolitiken bör motverka att risker byggs upp i det finansiella systemet.
Det är inte orimligt att en mycket expansiv penningpolitik under en längre period leder till bland annat högt risktagande och högre skuldsättning. I ett sådant läge kan en sund riskvärdering vara att snarare höja räntan för tidigt än för sent.
”Förutsättningen är förstås att inflationsmålets trovärdighet inte påverkas och att det sker när övrig politik för att värna den finansiella stabiliteten inte fullt ut lyckas begränsa riskerna. Det är alltså i undantagsfall; det förebyggande arbetet för att värna finansiell stabilitet faller på andra politikområden än penningpolitiken”, sade han.
Även penningpolitik och finanspolitik är ömsesidigt beroende av varandra.
”Riksbankens självständighet är viktig för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Men det hindrar inte att vi kan och bör kunna diskutera frågor som är relevanta för penningpolitiken och dess måluppfyllelse med exempelvis finansutskottet och finansdepartementet”, sade han.
Viktigt att inflationen faller snabbt
Inflationen är sedan en tid tillbaka ”alldeles för hög” både i Sverige och i omvärlden, och det är viktigt att inflationen faller tillbaka till målet på 2 procent.
Det sade riksbankschefen Erik Thedéen på tisdagen, enligt ett förskrivet anförande.
Han tillade att det behövs en låg och stabil inflation för att trygga förtroendet för inflationsmålet och en god realekonomisk utveckling.
”Vår senaste bedömning är att inflationen kommer att vara nära målet nästa år, men det är naturligtvis svårt att veta och ny information om utvecklingen kommer – som alltid – att vara avgörande för penningpolitiken framöver” sade Erik Thedéen.
Han påpekade att osäkerheten om inflationsutsikterna är stor, och att oförutsedda händelser ”alltid inträffar”. Riksbanken vet inte heller om flera år med hög inflation har påverkat företagens prisbeteende. Och dessutom finns risken för att det försämrade geopolitiska läget kan komma att påverka de ekonomiska förutsättningarna under en lång till framöver.
Riksbankschefen tillade att om konflikterna i världen skulle få till följd att globaliseringen bromsar in så får det sannolikt konsekvenser för både Sverige och den globala ekonomin.