Han konstaterar att ett fritt flytande valutasystem innebär att den svenska kronans sårbarhet periodvis blottläggs och att det finns en rad psykologiska förklaringar som sannolikt påverkar hur valutahandlare bedömer den svenska valutan.

Enligt Hubert Fromlet handlar en psykologisk faktor om att kronan saknar en lång historia med pålitligt stark utveckling, som exempelvis den tyska D-marken.

”Kronan har aldrig varit i närheten av en sådan positiv global bedömningsstatus, inte heller euron har under sin existens kunnat etablera samma förtroendestatus som D-marken hade en gång i tiden”, noterar han.

Kronan kan även missgynnas av ”historisk malus” som finns kvar i en viss typ av flockmentalitet på de globala valutamarknadernas underliggande känsla för kronan.

”Den tunga svenska bankkrisen på 1990-talet är högst sannolikt också ihågkommen på valutamarknaderna”, enligt ekonomen. Han anser också att det är viktigt att hänvisa till de senaste årens utsvävningar på bostadsmarknaden, som troligen ses med större oro utanför Sveriges gränser än på hemma plan.

”Allt detta och några andra faktorer som exempelvis misslyckade kronbedömningar av Riksbanken och andra officiella källor under perioder med svag krona har historiskt inte heller backat upp kronan (liksom formuleringar i stil med att ‘kronan borde stärkas’), konstaterar Hubert Fromlet.

Han noterar vidare att dylika kommentarer inte har hjälpt kronan på 1990- och 2000-talet och ”av allt att döma inte heller kommer att göra det inom överskådlig tid”, eftersom det helt enkelt saknas historisk trovärdighet.

Hubert Fromlet tror att Artificiell Intelligens, AI, på sikt skulle kunna ge oss nya eller bättre förankrade svar om kronan, exempelvis om kronans under lång tid uteblivna stabila eller förstärkande trend.

”AI kan framöver mycket väl bidra till bättre förståelse för komplicerade ekonomiska samband och reaktioner – parat med alltjämt (goda) ekonomiska grundkunskaper och (betryggande) analysförmåga”, skriver han.