Det penningpolitiska dilemmat i nuläget har fått en blixtbelysning då finansiell oro i spåren av SVB-kollapsen i USA skapar problem för centralbanker som ser behov fortsätta höja räntan för få ned en besvärande hög kärninflation.

I Sverige steg KPIF-inflationen till 9,4 från 9,3 procent, över väntade 9,2 procent i Infronts enkät men i linje med Riksbankens prognos.

KPIFXE-inflationen (exklusive energi) steg samtidigt till 9,3 från 8,7 procent, väntat var 8,7 procent medan Riksbanken spått 8,0 procent. Prognosfelet för Riksbanken har därmed vidgats från 0,5 till 1,3 procentenheter mellan januari och februari.

Det var en bred prisuppgång på livsmedel, med grönsakspriserna i täten. Totalt steg livsmedelspriserna med 2,8 procent under månaden och 22,1 procent i årstakt.

Prisuppgången i övrigt var också bred, med stigande priser för rekreation och kultur, paketresor, hemelektronik, kläder, möbler, och logi, skriver SCB.

KPI-inflationen, inklusive räntekostnader, steg till 12,0 från 11,7 procent.

Inflationstakten är nu den högsta sedan sommaren 1991, och den ihärdigt höga underliggande inflationen ökar trycket på Riksbanken att agera.

Riksbankens prognos i februari pekade mot en successiv nedgång för kärninflationen (KPIFXE) till 3,5 procent vid årsskiftet, men denna syn ser ut att ställas på ända.

Riksbankschef Erik Thedéen upprepade så sent som på tisdagen, före inflationsutfallet, att de fortsatt står fast vid guidning om 25 eller 50 punkters höjning i april, men att inkommande data avgör. Han tonade samtidigt ned riskerna för den finansiella stabiliteten i Sverige, även om de bevakar utvecklingen noga.

Signaleringen från andra direktionsledamöter var likartad vid samma utfrågning. Riksbanken hinner få ett inflationsutfall till innan aprilmötet och Erik Thedéen har vid upprepade tillfällen sedan han tillträdde tonat ned behovet av extramöten. I Ekots intervju den 4 mars talade han om ”exceptionella händelser” som krigs- eller pandemiutbrott.

Bedömare noterade att inte minst livsmedelspriserna fortsatt att stiga mer än väntat, men att det är ett brett pristryck som oroar. Swedbank höjer sin prognos och ser nu 50 punkter även i juni efter 50 i april, medan Nordea håller fast vid 50 + 25 och Handelsbanken 75 + 50.

På torsdagen publiceras Prosperas breda inflationsenkät, som inkluderar arbetsmarknadens parter, vilket blir extra intressant inför avtalsrörelsen som går upp i högvarv.

Kronan har stärkts 7-8 öre mot euron och dollarn under dagen. Den tvååriga svenska statsobligationsräntan är upp 24 punkter till 3,13 procent, medan tioåringen är upp 13 punkter till 2,40 procent.

Jämfört med fredagens stängning, det vill säga innan den rejäla sättningen nedåt denna vecka när bankfrossan spridit sig till Europa, är förändringarna ändå små.

Tyska räntor handlas 4-5 punkter högre, med fokus på ECB-mötet på torsdagen.

Enligt Reuters källor lutar ECB fortsatt åt att höja räntan med 50 punkter, på grund av lugnare finansmarknader, ihärdigt hög inflation och trovärdigheten.

ECB väntas dra ned inflationsprognosen men den antas ändå fortsatt ligga klart över 2-procentsmålet 2024, och något över 2025. Prognoserna för den underliggande inflationen kommer samtidigt att höjas jämfört med i decemberprognosen.

Natwest Markets tror också fortsatt att ECB höjer med 50 punkter på torsdagen.

”Utan tydlig ytterligare finansiell smitta de kommande timmarna, som vi inte ser framför oss, så tror vi att ECB kommer att höja med 50 punkter, vilket är allmänt förväntat”, skriver de enligt Dow Jones.

De kommer att säkert att diskutera en 25-punktershöjning som en sorts försäkring mot att göra ett policymisstag, men det väntas inte få något större gehör runt bordet. Marknaden har också i stort fortsatt prisat in 50 punkter, skriver de.

USA-räntorna visar relativt små rörelser på onsdagen, inför detaljhandel och PPI i eftermiddag.