”AFV landar med en brasklapp om den stora risk som råvaruprisernas påverkan innebär i ett köpråd där vi tror att Lunding Mining i vart fall bör kunna gå bättre än gruvsektorn generellt. (Mätt som indexet S&P/TSX Global Mining Index)”, heter det.

”AFV landar med en brasklapp om den stora risk som råvaruprisernas påverkan innebär i ett köpråd där vi tror att Lunding Mining i vart fall bör kunna gå bättre än gruvsektorn generellt. (Mätt som indexet S&P/TSX Global Mining Index)”, heter det.

”Nibe må gynnas av hållbarhetstrenden och fondförvaltarnas fokus på ESG-bolag. Aktiens värdering känns däremot långt ifrån hållbar. Långsiktigt är Nibe intressant men på kort sikt ser vi ingen poäng att äga aktien”, står det i analysen.

”Risken är hög, så aktien passar bäst som en krydda i portföljen”, skriver tidningen som konstaterar att förväntningarna har kommit ned rejält efter kursraset i Renewcell.

I mars 2021, då Renewcell i hållbarhetsaktiebubblan hade pumpats upp till ett börsvärde på cirka 7 miljarder kronor, gav DI en säljrekommendation för aktien.

”Efter att aktien rasat över 60 procent sedan dess är läget ett annat. Bolaget har kommit betydligt längre, även om det har kostat. Börsvärdet är 3 miljarder kronor, vilket innebär mycket lägre förväntningar”, skriver tidningen.

DI bedömer vidare att om Renewcell skulle nå sina mål 2026 om en produktion på 250.000 ton blir nettovinsten minst 650 miljoner kronor och p/e-talet under 5.

”Om målet på 360.000 ton uppnås 2030 skulle nettovinsten bli minst 1 miljard kronor och p/e-talet under 3. Då mångdubblas troligen aktiekursen”, heter det i analysen.

Om vi antar att årets inflation på 10,9 procent bedarrar till 6 procent nästa år och 4 procent år 2024 är det främst från och med 2023 som hyrorna kommer att stiga snabbt. Trots att vi även har lagt in ökade vakanser och stigande driftkostnader blir den genomsnittliga årliga ökningen av bolagens driftnetton 5 procent under de kommande åren.

Den bärande frågan är om det kan kompensera att högre räntor sänker värdet på fastigheterna. Detta då högre räntor rent matematiskt minskar nuvärdet av alla framtida driftnetton. Fallande värden och stigande driftnetton kommer att öka fastigheternas direktavkastningar från de 4,1 procent som rådde vid 2021 års slut till som högst 4,85 procent år 2025.

Börsen glömmer ofta bort att fastigheter har 100 års livslängd, så vi ska minnas att det är i regel inga stora eller snabba förändringar. Denna direktavkastning är inte samma som den du kan få på en aktie, utan definieras som driftnettot i förhållande till marknadspriset på avkastningsfastigheterna.

Värdeförändringarna på fastigheterna blir i genomsnitt -4 procent under 2023 och hälften av det året efter. 2024 börjar värdena stiga igen tack vare ökade hyresintäkter, bättre driftnetton och att inflationen och därmed räntorna fallit tillbaka.

Modellen är mer detaljerad än vad som kan beskrivas ovan och har utvecklats av förvaltaren Marcus Otterhem. Detta bland annat efter samtal med oberoende konsulter som värderar fastigheterna åt fastighetsbolagen och banker. 

Utifrån de ibland stora rabatter mot substansvärdena som vi kan se i fastighetsaktierna finns det två scenarion. Antingen kommer ränte- och lånesituationen att försämras och tvinga bolagen till nyemissioner som späder ut antalet aktier och därmed sänker fastigheternas substans per aktie.

Eller så går det att hitta flera långsiktigt intressanta värdeaktier i sektorn. Ett första steg blir att hårdbevaka hur börsbolagen gör med utdelningarna. Beskeden som kommer i boksluten under den kommande månaden blir intressanta. Förvaltningsresultaten kommer enligt vår prognos att falla med i snitt 12 procent i år och ytterligare 5,3 procent under 2024. 

Normalt försiktiga Castellum har redan pausat utdelningen under 2023 och enligt fbindex.se är substansrabatten 41 procent. Fabege har 44 procent och Corem hela 65 procents rabatt på sin aktie jämfört med substansen.

Högst rabatt är inte alltid bäst, för det signalerar hög risk. Heba, FastPartner och Wallenstam har 26 procent, 24 procent respektive 18 procents substansrabatt. Värt att hålla kolla på framöver för dig som vill vikta upp i reala tillgångar under året.

Om vi antar att årets inflation på 10,9 procent bedarrar till 6 procent nästa år och 4 procent år 2024 är det främst från och med 2023 som hyrorna kommer att stiga snabbt. Trots att vi även har lagt in ökade vakanser och stigande driftkostnader blir den genomsnittliga årliga ökningen av bolagens driftnetton 5 procent under de kommande åren.

Den bärande frågan är om det kan kompensera att högre räntor sänker värdet på fastigheterna. Detta då högre räntor rent matematiskt minskar nuvärdet av alla framtida driftnetton. Fallande värden och stigande driftnetton kommer att öka fastigheternas direktavkastningar från de 4,1 procent som rådde vid 2021 års slut till som högst 4,85 procent år 2025.

Börsen glömmer ofta bort att fastigheter har 100 års livslängd, så vi ska minnas att det är i regel inga stora eller snabba förändringar. Denna direktavkastning är inte samma som den du kan få på en aktie, utan definieras som driftnettot i förhållande till marknadspriset på avkastningsfastigheterna.

Värdeförändringarna på fastigheterna blir i genomsnitt -4 procent under 2023 och hälften av det året efter. 2024 börjar värdena stiga igen tack vare ökade hyresintäkter, bättre driftnetton och att inflationen och därmed räntorna fallit tillbaka.

Modellen är mer detaljerad än vad som kan beskrivas ovan och har utvecklats av förvaltaren Marcus Otterhem. Detta bland annat efter samtal med oberoende konsulter som värderar fastigheterna åt fastighetsbolagen och banker. 

Utifrån de ibland stora rabatter mot substansvärdena som vi kan se i fastighetsaktierna finns det två scenarion. Antingen kommer ränte- och lånesituationen att försämras och tvinga bolagen till nyemissioner som späder ut antalet aktier och därmed sänker fastigheternas substans per aktie.

Eller så går det att hitta flera långsiktigt intressanta värdeaktier i sektorn. Ett första steg blir att hårdbevaka hur börsbolagen gör med utdelningarna. Beskeden som kommer i boksluten under den kommande månaden blir intressanta. Förvaltningsresultaten kommer enligt vår prognos att falla med i snitt 12 procent i år och ytterligare 5,3 procent under 2024. 

Normalt försiktiga Castellum har redan pausat utdelningen under 2023 och enligt fbindex.se är substansrabatten 41 procent. Fabege har 44 procent och Corem hela 65 procents rabatt på sin aktie jämfört med substansen.

Högst rabatt är inte alltid bäst, för det signalerar hög risk. Heba, FastPartner och Wallenstam har 26 procent, 24 procent respektive 18 procents substansrabatt. Värt att hålla kolla på framöver för dig som vill vikta upp i reala tillgångar under året.