Då visar det sig hur vårens alla orosmoment påverkat de svenska börsbolagen. Det är inte osannolikt att vi i rapporterna får se tecken på en svagare konsumentmarknad under andra kvartalet, med påverkan från stigande kostnader för basvaror som mat, energi och transporter, skriver SEB och konstaterar att nedgången hittills i år för storbolagsindexet OMXS30, är cirka 20 procent.

Men det finns en positiv vågskål också. I den ligger, menar Cederberg och Kohonen, ”en viss normalisering efter pandemin, fortsatt god lönsamhet och för nästan alla bolag som rapporterar i svenska kronor, samt har en stor kostnadsbas i Sverige, en större positiv påverkan från valutaförändringar jämfört med första kvartalet.”

SEB tror också att skogsbolagen troligen fortsätter överraska positivt, medan förväntningarna på konsumentbolagen däremot har sjunkit. Och när förväntningarna är lågt ställda, finns det potential för ”positiva överraskningar”, till exempel något bolag som lyckats väl med sin lagerhantering och att höja priser.

Not: Vill man hålla koll på de större svenska börsbolagens delårsrapporter är det i huvudsak perioden 14-22 juli som gäller. Då rapporterar hela 26 av de 30 bolag som ingår i OMXS 30 index:

Den 14 juli: Ericsson, och SEB. Den 15 juli: Investor, Sandvik och Handelsbanken. Den 18 juli: Nordea. Den 19 juli: Atlas Copco, Volvo AB, Assa Abloy, Swedbank, Tele2, och Getinge. Den 20 juli: Telia, Alfa Laval och SKF. Den 21 juli: Evolution, Essity, ABB, Boliden, Skanska, Electrolux och Sinch. Den 22 juli: Swedish Match, SCA och Autoliv.

Källa: SEB

Börsen brukar svänga ”lite extra” under sommarmånaderna, och nu kommer marknaden att fokusera den kommande rapportperioden.

– Då är det ännu en gång dags för de noterade bolagen att bekänna färg. Under juli väntar även uppdaterade inflationssiffror, räntehöjningar, och sannolikt fler utspel från centralbankshåll, säger Johan H. Larsson.

Nordea överviktar i den uppdaterade marknadssynen Nordamerika på bekostnad av Europa. Skälet är att de bästa ”vinst- och makroutsikterna” finns där och att de amerikanska hushållens ekonomiska situation parallellt med reallöneökningar ger de bästa konsumtionsförutsättningarna. I Europa är osäkerheten större, anser chefstrategen.

– Vi fortsätter fokusera på kvalitet och överviktar IT- och Hälsovårdssektorn, och underviktar Dagligvaror och Sällanköp där den höga inflationen gör ett allt större avtryck, säger han

Neutral allokering

– Under månaden hamnade inflationsutvecklingen och den amerikanska centralbanken ännu en gång i fokus, och vi väljer nu också att sänka aktierekommendationen och rekommenderar investerare att framöver ha en neutral allokering mellan aktier och obligationer.

Inflationen har än en gång överraskat marknaden, och den amerikanska centralbanken Fed ökar sina insatser för att få kontroll på inflationsutvecklingen. Osäkerheten ökar och det finns en hel del motvind, men vinstestimaten håller emot förvånansvärt väl, anser Nordea.

Neutral räntestrategi

Utvecklingen i obligationsmarknaden, och den lägre värderingen i aktiemarknaden, ger högre förväntad avkastning över samtliga tillgångsklasser, men ökad osäkerhet och svårbedömda utsikter kommer fortsatt föra med sig hög volatilitet.

– Som ett resultat av utvecklingen sänker vi aktierekommendationen och rekommenderar nu en neutral allokering mellan aktier och obligationer, säger Johan H. Larsson, och tillägger att Nordea behåller sin neutrala rekommendation trots allt attraktivare nivåer i obligationsmarknaden.

– Den nuvarande räntehöjningsmiljön och de osäkra utsikterna väger över, säger han.

Nordea Markets höjer riktkursen för Autoliv till 890 kr från 820 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. Aktien stängde på 763,80 kr föregående handelsdag.

ABG Sundal Collier har höjt sin rekommendation för Addtech till köp från behåll. Det framgår av ett marknadsbrev.

ABG Sundal Collier har sänkt sin rekommendation för Instalco till behåll från köp. Det framgår av ett marknadsbrev.

ABG Sundal Collier sänker sin rekommendation för Sdiptech till behåll från köp. Det framgår av ett marknadsbrev.

Stifel inleder bevakning av ABB med köprekommendation. Riktkursen är 35 schweizerfranc, eller cirka 375 kr. Det framgår av ett marknadsbrev. Analyshuset menar att ABB under åren har fokuserat sin portfölj på viktiga tillväxtslutmarknader som drivs av ”starka sekulära trender” genom transformerande avyttringar. Stifel pekar också på att en decentralisering inom bolaget möjliggjort starkare tillväxt och högre marginaler. Samt att mindre pågående avyttringar kan ge möjlighet till aktieåterköp vilket ses som positivt. ABB-aktien var i Stockholm ned 2,0 procent till 269,60 kr på torsdagsmorgonen.

 

Riksbankens direktion beslutade också att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska snabbare under det andra halvåret jämfört med vad direktionen beslutade i april.

Enligt Infronts enkät väntade sig samtliga av sju tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle höja styrräntan med 50 punkter, till 0,75 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 27 april 2022, då den höjdes med 0,25 procentenheter till 0,25 procent.

Direktionen var enig om både räntebeslutet och räntebanan.

Riksbanken kommer under andra halvåret köpa obligationer för 18,5 miljarder kr i stället för som tidigare beslutat 37 miljarder kr.

Riksbanken konstaterar att inflationen har stigit snabbt och väntas vara över 7 procent under resten av året.

”Risken har därmed ökat för att den höga inflationen ska bita sig fast i pris- och lönebildningen. Riksbanken behöver därför agera med penningpolitiken för att se till så att inflationen återgår till målet. På så sätt blir det tydligt för pris- och lönesättare att inflationsmålet fortsatt kan användas som riktmärke”, skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver vidare att det har varit kraftiga svängningar i inflationen och att inflationsutsikterna är osäkra.

”Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet”, skriver de.

Riksbanken skriver vidare att prisökningarna i Sverige, liksom i omvärlden, nu spridit sig allt mer och såväl varu- som livsmedels- och tjänstepriser stiger sedan början av året avsevärt mer än väntat.

Företagens kostnader har ökat snabbt. Den starka efterfrågan har gjort att man har kunnat föra över dessa på konsumentpriserna.

”Det finns även tecken på ett ändrat prissättningsbeteende på så sätt att företag höjt priserna ovanligt mycket i förhållande till hur mycket kostnaderna ökat”, skriver Riksbanken.

 

För Astra Zeneca, det globala bioläkemedelsbolaget, med fokus på bland annat forskning och utveckling, ser framtiden ljus ut, enligt analyshuset Kepler Cheuvreux, som ansvarar för Swedbanks aktieanalyser.

Astra Zeneca fokuserar på de fem områdena onkologi, andningsvägar, hjärta/kärl, metabola sjukdomar, samt inflammation och autoimmunitet. Specifikt inom onkologi är produktportföljen stark, anser analytikern på Kepler Cheuvreux.

”Stor långsiktig potential”

”AstraZeneca har utvecklats väl i år och aktien har stigit inte bara i absoluta termer utan även betydligt mer än sektorn. Uppgången har inte minst drivits av positiva data från Lynparzastudien (PROpel) och Enhertustudien (HER2-Låg), vilket lett till stärkt sentiment och höjda estimatrevideringar hos konsensus. Vi ser även fortsatt stor långsiktig potential mot inte minst den exponering som AstraZeneca har mot cancerbehandling,” skriver analytikern.

Enligt analysen finns även stor potential i läkemedlet Tagrisso mot lungcancer och Lynparza, mot äggstockcancer, bröstcancer och prostatacancer.

Vidare har även Imfinzi, lungcancer, Calquence, blodcancer, samt Enhertu, bröstcancer, hög potential. Även inom diabetes och astma finns goda möjligheter.

”Stark vinsttillväxt”

”Sammanlagt förväntar vi oss en tillväxttakt om 11 procent årligen mellan 2022 och 2025. Med en försäljningsökning om över 50 procent innebär det att den operativa hävstången är mycket stor, varvid vi också ser en stark årlig vinsttillväxt om 17 procent under perioden”, är omdömet om Astra Zeneca.

Den andra nya sektorfavoriten, Calliditas Therapeutics, har möjlighet till snabb försäljningstillväxt för läkemedlet Tarpeyo. Calliditas är ett bioteknikbolag med fokus på att utveckla och kommersialisera nya behandlingar av sällsynta sjukdomar.

”Den främsta produkten, Tarpeyo, är den första behandling som har beviljats godkännande av FDA för att reducera proteinuri hos vuxna med primär IgA-nefropati (IgAN) med risk för snabb sjukdomsprogression. Kommersiell lansering har skett i USA och tillväxten väntas nu ta fart under andra halvåret i år”, skriver Kepler Cheuvreux i analysen.

Under de närmaste tre åren förväntar sig analytikerna en snabb försäljningstillväxt fram till 2025, för att därefter möta en hård konkurrens.

Not: Sektorfavoriter innehåller Swedbanks favoritaktier i respektive sektor, med en placeringshorisont på tolv månader.

 

 

Under rubriken ”Veckans viktigaste” på Carnegie Private Bankings hemsida, intervjuas Karl Heberg om framtidsutsikterna på börsen.

Rekylen uppåt är svår att bedöma, menar han. Hur länge den håller i sig är högst osäkert, men räntenedgången visar att marknaden oroar sig mer för en kommande recession.

Måndagens rekyl var en ”stor och bred uppgång” och i täten fanns sektorerna Fastigheter och Verkstad. Parallellt har även USA haft sitt ”midsommarrally” och Europa har också haft en klar uppgång.

”Alla tecken på björnmarknadsrally”

– Jag ser fredagens positiva rörelse som en motreaktion på den två veckor långa nedgångsperioden vi hade dessförinnan. De största enskilda uppgångsdagarna kommer ofta i en marknad som är i en fallande trend. Jag tycker denna rörelse visar alla tecken på ett björnmarknadsrally. Den positiva rörelsen kan fortsätta ytterligare en bit upp men jag tror inte vi har sett något längre riktigt trendbrott ännu, säger Karl Hedberg i intervjun.

En viktig drivkraft bakom uppgången är ränterekylen, och den amerikanska räntenedgången ”kan vara ett tecken på att marknaden i allt högre utsträckning börjar oroa sig för en recession”, menar han.

”Skiftat fokus från inflation till recession”

– Det är lite för tidigt att säga att vi redan har skiftat fokus från inflation till recession eftersom vi fortfarande får in nya högre inflationssiffror löpande. Jag tror dock vi börjar närma oss tidpunkten där vi kommer se just detta skifte. Då kommer vi sannolikt se något nedjusterade förväntningar på kommande räntehöjningar. Om detta scenario spelas ut med ränteförväntningar som justeras ned, så bör vi kunna se en återhämtning i de sektorer som pressats hårdast av de snabbt stigande räntorna, säger Karl Hedberg.

Denna återhämtning syns sannolikt först bland olika tillväxtbolag med icke-cykliska verksamheter, menar han. Exempelvis fastighetssektorn samt bland tillväxtbolag som har icke-cykliska verksamheter.

Karl Hedberg räknar liksom många andra bedömare att Fed höjer räntan två gånger till under sommaren och tidig höst, 50 punkter varje gång. Därefter tror han på tre höjningar på 25 punkter vardera i november, december och februari nästa år.

Det skulle innebära att styrräntan som idag är 1,50-1,75 procent ligger runt 3,50 procent vid årsskiftet, för att sedan närma sig 4 procent under 2023.

”Uppåtrekylen kan fortsätta ett tag till”

En snabb räntehöjningstakt även för Riksbanken får stöd av att det underliggande kostnadstrycket är högt – under maj steg de svenska producentpriserna nästan 2 procent och 24 procent högre än för ett år sedan. Under 2023 räknar Hedberg med att Riksbanken lyft den svenska styrräntan till 3,25 procent.

– Jag tror marknaden får svårt att redan nu vända upp mer långsiktigt. Senaste dagarnas upprekyl kan dock fortsätta ett tag till så riktigt kortsiktiga investerare kan ta position för kortsiktig uppgång in mot rapportperioden. Störst uppgångspotential hittar vi sannolikt i de mest nedpressade sektorerna, både bland fastighetsbolag, tillväxtbolag samt traditionella cykliska bolag, säger Karl Hedberg.

Hur bör man då agera i detta läge?

– I ett medellångt perspektiv tycker jag fortfarande att sälja på styrka är rätt strategi för att skapa kassa och handlingsutrymme. Den långsiktige investeraren kan dock börja titta på de konjunkturkänsliga industribolagen som har tagit mycket stryk på grund av konjunkturoro och recessionsspekulationer. I många av de bolagen börjar det se ut som att marknaden redan har prisat in recession till viss del. Även om kortsiktiga säljflöden kan pressa aktierna ytterligare så är dessa nivåer intressanta för en långsiktig aktieportfölj. Jag tror inte rapporterna räcker som trigger för att värdera om dem kortsiktigt, blir Karl Hedbergs avslutande råd.

Inflationen har en uppsida, om du har tiden för dig resonerar Sharon Lavie.

Även om inflationen generellt är dålig för samhällsekonomin och bekämpas med alla till buds stående medel av centralbanker världen över kan den ha en uppåtsida.

– I kölvattnet av inflationen kommer höjda räntor, finansiell oro på börsen och lågkonjunktur. Däremot kommer det på några års sikt innebära att löntagarna måste kompenseras för de högre priserna. Högre löner i sin tur kan bidra till att inflationen förvärras eftersom det ökar kostnaderna för företagen, vilket blir till en ond cirkel. Just det här är vad Riksbanken oroar sig för, säger Sharon Lavie.

Ekonomiska vinnarna

De ekonomiska vinnarna av coronakrisen var äldre och välbemedlade. Under pandemiperioden ökade värdet av bostäder, aktier, obligationer och pensionsinsättningar, som i huvudsak ägs av äldre.

– Väldigt få unga i åldern 25-30 år har stora pensioner, dyra bostäder eller stora aktieinnehav. Inflationen och de stigande räntorna gör att dessa tillgångar nu sjunker i värde. När räntan ökar, urholkar det värdet av framtida avkastning på investeringar som görs idag, vilket i sin tur minskar värdet av aktier och obligationer. Svenska aktier har till exempel fallit med nästan 30 procent i år, och amerikanska teknikaktier ännu mer.

Men vilka är då inflationens vinnare? Jo, de som äger någonting vars värde ökar i takt med lönerna och priserna!

Löner och utbildning 

– Vi ser en avmattning i bostadspriserna och högst troligt även något lägre bostadspriser om inflationen hänger kvar. Det som däremot står sig väl mot inflationen på sikt är löner och utbildning, vilket är till unga människors fördel, säger Sharon Lavie.

Hon resonerar kring att arbetskraft och kunskap betalas med det värde de besitter vid den tid det levereras.

– I takt med att lönerna på sikt stiger ökar också värdet av arbetet, oavsett om räntorna stiger och aktierna faller, säger hon.

Ett exempel är 55-åringen med 3 miljoner i pensionssparandet som under året har sett värdet av detta minska med över en miljon kronor. Värdet på personens bostadsrätt har också börjat minska.

Utbildning nyckeln till ungas revansch

– Lönerna kan däremot komma att stiga från negativa reallöner till positiva så småningom, men eftersom denna person endast har tio år kvar på arbetsmarknaden, med potentiellt högre lön, för att kompensera för bortfallet av pensionssparandet och bostaden, säger hon.

En 30-åring utan något större kapital eller bostad äger inget som har tappat i värde på grund av den ökande inflationen. Däremot har hen 35-40 år kvar på arbetsmarknaden där hen kan tjäna en högre lön. Den här personen kan utnyttja de lägre priserna på tillgångar som obligationer, aktier och bostäder och betala med den nya högre lönen.

Utbildning är alltså nyckeln till ungas revansch, menar Sharon Lavie.

– Pengar du har på banken tappar i värde och det du ska köpa ökar i pris. Investerar du däremot i din egen utbildning kommer du båda att säkra en relativt bättre lön när du tar examen och även gynnas av det högre löneläget som ökat i takt med kostnadsnivån i samhället.

Tvärtemot reala tillgångar, vars värde pressas i en miljö av stigande inflation, stigande räntor och avtagande tillväxt skyddas värdet av arbetskraft och utbildning till stor del mot detta.

– Det är därför, för första gången på många år, som det sker en överföring av värde från äldre och rika till de yngre i samhället, säger hon.

Danske Bank Markets höjer sin rekommendation för OX2 till behåll från sälj. Riktkursen höjs till 77 från 75 kr. Det framgår av ett marknadsbrev. Aktien var upp 1,5 procent till 73,50 kr under tisdagsmorgonen.

SEB Equities sänker sin rekommendation för Stillfront till sälj från behåll. Riktkursen är 20 kr. Det framgår av ett marknadsbrev. Aktien handlades ned 4,2 procent till 24,42 kr under den inledande tisdagshandeln.

UBS sänker sin rekommendation för Novo Nordisk till sälj från neutral. Det framgår av ett marknadsbrev.

JP Morgan sänker sin rekommendation för Danske Bank till undervikt från neutral. Det framgår av ett marknadsbrev.

Vid föregående möte, i april, höjde Riksbanken styrräntan med 25 punkter, vilket var tidigare än många hade väntat. Banken signalerade samtidigt ”gradvisa” höjningar framöver, ”ytterligare två till tre gånger i år”. Men en enig analytikerkår räknar nu med att ”gradvisa” höjningar inte kommer att räcka.

Enligt Infronts prognosenkät väntar samtliga av sju tillfrågade ekonomer att styrräntan höjs med 50 punkter nu, till 0,75 procent.

”Sämre utsikter för tillväxt”

Jämfört med i april har utsikterna för tillväxt och inflation försämrats tydligt såväl i Sverige som i omvärlden, och Riksbanken kommer säkerligen att behöva sänka tillväxtprognoserna samtidigt som inflationsprognoserna åter måste justeras upp. Men frågan är förstås hur direktionen väljer att agera på de försämrade utsikterna.

Riksbankschefen Stefan Ingves sade den 10 maj att Riksbanken då inte såg framför sig att de kommer att höja styrräntan med mer än 25 punkter vid något möte. Han tillade dock samtidigt att Riksbanken hade ”superfokus” på KPI-statistiken för april, som skulle publiceras två dagar senare.

När så aprildata, den 12 maj, visat att KPIF-inflationen steg till 6,4 procent, över de 5,9 procent som antogs i Riksbankens aprilprognos tvingades Ingves konstatera att inflationen inte bara var högre än väntat utan också ”förhållandevis bred”. Men han lät fortsatt skeptisk om större räntehöjningar än 25 punkter.

”Inte ta i så man kräks”

”Det finns inget egenvärde i att ta i så man kräks. Det viktiga är riktningen under överskådlig tid”, sade han timmarna efter att statistiken publicerats. Han tillade att Riksbanken får hantera läget allt eftersom beroende på var de befinner sig.

Vice riksbankschefen Anna Breman antydde dock en viss beredskap för större räntehöjningar i samband med ett anförande den 9 juni. Hon konstaterade att ”inflationen är både för hög och för bred”.

”Vi kommer att behöva fortsätta agera. Exakt hur mycket kommer att bero både på mer info vi kommer få innan mötet, men också på hur prognosen ser ut. Den processen är vi inne i nu”, sade hon.

På en fråga om styrräntan kan komma att behöva höjas 50 punkter vid junimötet svarade hon:

”Vi kan inte utesluta något i det här läget.”

Ny kalldusch

SCB:s inflationsdata för maj, den 14 juni, blev ännu en kalldusch; KPIF-inflationen steg till 7,2 procent, väl över de 6,3 procent som Riksbanken räknat med. KPIFXE-inflationen (som exkluderar energi) steg samtidigt till 5,4 procent, klart över Riksbankens prognos på 4,8 procent.

Stefan Ingves fortsatte ändå dagen efter statistiken att i åtminstone någon mån dämpa ränteförväntningarna, detta när marknaden börjat prisa in höjningar med långt mer än 50 punkter vid varje återstående möte i år. I en intervju med P4 Radio Stockholm sade han visserligen att räntan behöver höjas, men tillade ändå att Riksbanken inte ser några ”enorma” räntehöjningar framför sig.

Nu är det förstås inte självklart vad riksbankschefen menar med ”enorma” räntehöjningar, men analytikerkåren räknar åtminstone med att det kan komma fler höjningar större än ”normala” (gradvisa?) 25 punkter även efter detta möte.

Prognos på 1,5 procent vid nyår

Enligt Infronts konsensusprognos (median) väntas styrräntan ha höjts till 1,50 procent vid årsskiftet, vilket skulle betyda åtminstone en till 50-punktershöjning i höst. Å andra sidan räknar ekonomerna också med att Riksbankens nya räntebana kommer att toppa redan om ungefär ett år, på 1,75-2,50 procent.

Nordea räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter vid vart och ett av de återstående penningpolitiska mötena i år, nu i juni samt i september och november.

Chefsanalytikern Torbjörn Isaksson konstaterar i ett kundbrev att huvudscenariot i Riksbankens aprilrapport är överspelad.

”Inflationen har varit högre än väntat och prognosmissarna räknas i procentenheter snarare än i tiondelar”, skriver han, och tillägger att utvecklingen har större likheter med Riksbankens alternativscenario i aprilrapporten, ett scenario som innehöll räntehöjningar till 1,50 procent vid årsskiftet och en styrränta på omkring 2,5 procent i slutet av 2023.

”Fyra gånger högre inflation”

”På kort sikt är prisökningarna till och med ännu högre än Riksbankens alternativscenario. Enligt vår bedömning är KPIF-inflationen nära 8 procent de närmaste månaderna, dvs. nästan fyra gånger högre än 2-procentsmålet. Dessutom är det framför allt tjänsteinflationen som har varit överraskande hög” skriver Isaksson.

”I kombination med ovanligt goda lönsamhetsomdömen i näringslivet indikerar det att den inhemska inflationen har tagit fart. Det finns även allt fler tecken på att löneökningarna är på väg att växla upp mer än vad Riksbanken är bekväm med”, fortsätter han.

Inflationsuppgången framstår därmed som mer varaktig och i större utsträckning driven av inhemska faktorer som Riksbanken lättare kan påverka. Det talar för att Riksbanken stramar åt ännu snabbare än vad som indikeras i alternativscenariot.

Torbjörn Isaksson påpekar också att osäkerheten om såväl inflationen som penningpolitiken är fortsatt stor.

Utesluter inte räntehöjning med 75 punkter

”Det finns flera andra tänkbara alternativ för när räntan kan höjas. Till exempel kan en räntehöjning med 75 punkter inte uteslutas den 30 juni. Ett annat tänkbart scenario är att räntan höjs mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, till exempel i mitten av augusti efter att inflationsutfallen för juni och juli har publicerats”, skriver han.

Ekonomerna på Danske Bank konstaterar också att Riksbankens alternativscenario från i april nu verkar mer troligt, och de räknar också med att Riksbanken höjer räntan med 50 punkter i juni, september och november.

”Risken för ännu större höjningar än 50 punkter (75 punkter) bör inte ignoreras men vi ser inte det som något huvudscenario eftersom det kräver signifikant högre inflationsutsikter”, skriver Danske-ekonomerna i ett kundbrev.

”Bara fem möten per år”

De tillägger dock att ett argument för större räntehöjningar är att Riksbanken ”bara” har fem penningpolitiska möten per år, ”och därmed kan de behöva höja mer aggressivt för att kompensera för att de håller färre möten” än andra centralbanker.

Swedbank räknar också med att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter nu i juni, men att den därefter växlar ner till 25 punkter vid varje möte till och med i april 2023.

”Risken för en räntehöjning om 50 punkter även i september har dock ökat efter det senaste inflationsutfallet och sannolikt är toleransen för ytterligare avvikelser på uppsidan ytterst begränsad”, skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

SEB tror att Riksbanken höjer med 50 punkter i juni och september för att därefter växla ner till 25 punkter i november, vilket skulle föra upp styrräntan till 1,50 procent i slutet av året.

”Inflationen har fortsatt att överraska på uppsidan och inflationsförväntningarna stiger också”, skriver SEB-ekonomerna i ett kundbrev.

De tillägger att BNP-utfallen har varit svaga, men Riksbanken kan ändå hänvisa till att många indikatorer ändå antyder att BNP kommer att öka mer andra kvartalet.

”Än viktigare, arbetsmarknaden fortsätter vara mycket stark, med vissa indikationer på att arbetslösheten kan vara lägre än Riksbankens prognos i juni. Stigande energipriser och en svag krona gör Riksbanken mindre tolerant för fortsatt kronförsvagning”, skriver SEB-ekonomerna.

Delade meningar

Meningarna är samtidigt delade bland ekonomerna om Riksbankens återinvesteringar av förfallande värdepapper i portföljen. I april beslutade Riksbanken att sluta köpa statsskuldväxlar och sänka takten i återköpen av obligationer, till 37 miljarder kr under andra halvåret.

Swedbank tror nu att återköpstakten nu kommer att justeras så att köpen halveras under fjärde kvartalet, till 9,25 miljarder kr. Nordea går längre och tror att inga förfall återinvesteras från och med tredje kvartalet. Danske Bank tror däremot inte på någon ny sänkning av återköpstakten nu, även om det inte kan uteslutas.