Fisher Investments Norden definierar låsningar som politiska lägen som gör det svårt för regeringar att genomdriva propositioner. Enligt vår erfarenhet är det många investerare som avskyr låsningar, eftersom de innebär att regeringen inte får mycket gjort. Vi tror att de flesta väljare, fullt förståeligt, vill att deras valda representanter ska göra allt det där som de lovade att göra. Men enligt vår mening kan denna önskan om krafttag göra det svårt att se på politisk aktivitet på samma sätt som börsen gör – och som vi kommer förklara nedan.
Låsningar kan uppstå på flera olika sätt. En vanlig variant är en ideologiskt spretig flerpartikoalition. Ett exempel är Tysklands senaste regeringskoalition med partier från både höger- och vänsterkanten. De har visserligen majoritet tillsammans, men våra analyser visar att de åtgärder som de är ense om är få, små och mittenorienterade – inga radikala reformer här inte. Men vi har även sett mer likriktade flerpartikoalitioner bli oense, när partier långt ute på höger- eller vänsterkanten har annan uppfattning än de mer mittenorienterade partierna om vilka frågor som är viktigast och hur de ska genomdrivas. Regeringskoalitionerna i Spanien och Portugal är exempel på detta. På likande vis är minoritetsregeringar per definition låsta, eftersom de måste få stöd från oppositionspartier eller få dem att lägga ner sina röster för att genomdriva propositioner – som i Kanada just nu.
Till och med när ett parti har egen majoritet kan låsningar kväsa partiledningens agenda. Fisher Investments Norden har konstaterat att låsningar inom regeringspartiet också kan hindra regeringen från att få saker gjort. Vi såg det ofta under de två första åren av Donald Trumps tid på presidentposten i USA, då Republikanerna hade majoritet i USA:s kongress. Vi ser det nu igen med Joe Biden och Demokraterna, som också har majoriteten i kongressens båda kammare. En ledare som har ont om politiskt kapital kan också få svårt att genomdriva reformer. Ett parti som har majoriteten, men en impopulär ledare, kan dras in i interna stridigheter om partiledarposten, och då blir det ofta inte särskilt mycket gjort politiskt – som i Storbritannien just nu.
Oavsett vilken typ av låsning det rör sig om får den normalt sett två effekter: För det första kan det bli tvärstopp för stora lagförslag. För det andra kan stora lagförslag vattnas ur eftersom politikerna är tvungna att kompromissa – så slutresultatet blir mindre extremt än vad som ursprungligen väntades.
Våra analyser visar att börserna i utvecklade länder där god konkurrens råder i allmänhet föredrar politiska låsningar. Stora politiska reformer skapar osäkerhet, oavsett vilket parti de kommer från, och det är något som enligt oss gör börsen nervös. Låsningar minskar risken för detta enligt vår mening. De hindrar politiker från att göra betydande förändringar av äganderätten eller skapa vinnare och förlorare via lagar, regelverk eller andra politiska styrmedel. Detta kan minska osäkerheten kring framtida skattesatser, myndighetsåtgärder, arbetsmarknadslagar och andra faktorer som kan påverka bolagsvinsterna.
Enligt vår erfarenhet riskerar alla större förändringar – hur välmenta de än är – att skapa vinnare och förlorare. Beteendeekonomiska studier visar att folk ogillar förluster mer än de gillar vinster av samma storlek – ett fenomen som psykologer kallar för kortsynt förlustaversion eller prospektteori.[i] När lagändringar skapar vinnare och förlorare kan detta fenomen leda till att nettoeffekten på sentimentet blir negativ. Investerare – och väljare – är enligt prospektteorin inte alltid rationella. Stora reformer kan gynna ett visst partis väljare, men kortsynt förlustaversion leder till att de som missgynnas tar förlusten betydligt hårdare, och det kan väga tyngre än glädjen från dem som gynnas. För marknaderna innebär detta kognitiva bias att alla storskaliga reformer – oavsett parti – riskerar att bli en motvind. Dessutom kan större förändringar av lagarna och reglerna som styr näringslivet göra det svårare för företag att planera och investera. Vi anser att låsningar minskar den politiska osäkerheten för börsen överlag.
Så hur påverkas börsen av ett typiskt valår? Vi har märkt att valrörelser ofta sätter känslorna i svall när politiker spelar på väljarnas fördomar och skapar osäkerhet – vilka kommer gynnas och vilka kommer missgynnas? Det här dämpar risktagandet. När allt verkar vara i gungning och inget kan tas för givet är det svårt att se igenom snårskogen. Enligt vår erfarenhet kan tanken på politiska förändringar i framtiden dämpa investerarnas humör, och osäkerheten kan göra det svårt för företag att planera på längre sikt. Om man inte vet hur det politiska landskapet kommer se ut – och hur det kan påverka näringslivet – kan företag avvakta med att fatta investeringsbeslut eller satsa kapital och resurser. Det i sin tur kan bromsa ner tillväxten tills sikten klarnar och företag kan sätta igång stora och strategiska projekt med tillförsikt.
Men om valet leder till låsningar lär politikerna inte kunna genomdriva alla sina vallöften. Ett avklarat val plus låsningar minskar den politiska osäkerheten och ger företagen bättre förutsättningar för långsiktiga expansionsplaner, och de kan ta fler risker än innan. Vissa kan bli besvikna av valresultatet (och andra kan bli nöjda), men vad gäller marknaderna så anser vi att politiska låsningar skapar en miljö där inte särskilt mycket lär förändras. Marknader är framåtblickande till sin natur, och i en sådan här miljö kan de se ännu längre fram och vara förvissade om att förutsättningarna för näringslivet lär vara stabila ett bra tag.
Våra studier av historien visar att politiker och myndigheter kan göra överraskande saker. Men låsningar minskar möjligheten för sådana här överraskningar, så börserna slipper oroa sig över den risken. Det är, enligt vår erfarenhet, en underskattad medvind på marknaden.
Av: Fisher Investments Norden
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Detta är en annonsbilaga från Fisher Investments Norden och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] ”The Effect of Myopia and Loss Aversion on Risk Taking: An Experimental Test”, Richard H. Thaler, Amos Tversky, Daniel Kahneman och Alan Schwartz, The Quarterly Journal of Economics, maj 1997. ”Prospect Theory: An Analysis of Decision Under Risk”, Daniel Kahneman och Amos Tversky, Econometrica, mars 1979.