De låter börsen återhämta en del av eller hela nedgången, och sedan lämnar de börsen. Men Fisher Investments Nordens granskningar av börshistorien visar att detta kan vara kontraproduktivt för långsiktiga investerare.
Enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet faller vissa investerare som stannat kvar under en börsnedgång för frestelsen att sälja när deras aktieportfölj har gått jämnt upp, dvs. när den är tillbaka på tidigare toppnivåer eller någon annan godtycklig nivå. Hur kommer det sig? Det kan vara känslomässigt svårt att uthärda nedgångar, och många investerare vill inte vara med om något likande igen. Beteendeekonomiska studier visar att folk ogillar förluster mer än dubbelt så mycket som de gläds åt en motsvarande vinst.[i] Så pass mycket att de kan vara beredda att göra mycket för en chans att undvika fler förluster. I det här fallet kan det motivera vissa att sälja aktier till den tidigare högsta nivån, eller till break even. Det kanske ser ut som en bra punkt att lämna på. Då har man ju inte realiserat några större förluster i portföljen – och undviker nedgångar som man anar inom kort.
Men detta beteende kan få konsekvenser för långsiktiga investerare. Fisher Investments Nordens granskningar av marknadshistorien visar att nya tjurmarknader (långa perioder med allmänt stigande börser) tenderar att klättra långt över tidigare toppnivåer. Tänk till exempel på tjurmarknaden som började efter björnmarknaden 2007–2009. Börserna världen över började falla i mitten av juni 2007 och nådde bottnen i början av mars 2009.[ii] En ny tjurmarknad tog vid, och börserna steg med 76,6 procent till de tidigare toppnoteringarna i mitten av maj 2013.[iii] Men börserna fortsatte uppåt, och steg ytterligare 168,6 procent fram till slutet av tjurmarknaden i februari 2020.[iv] Eller ta en titt på början av juni 1990 – här använder Fisher Investments Norden USA-indexet S&P 500 i dollar i illustrativt syfte, eftersom det har en mycket lång historik. Då föll USA-aktier snabbt, och nådde botten på bara några månader.[v] Det tog ungefär sju månader för den efterföljande tjurmarknaden att överträffa de tidigare toppnoteringarna efter att ha stigit med 26,6 procent.[vi] Även denna tjurmarknad klättrade vidare, och USA-börserna steg med 410,6 procent –mycket högre än break even-punkten – innan det vände nedåt igen.[vii] Om man hade sålt sina investeringar vid break even hade man riskerat att missa stora delar av dessa tjurmarknader.
En annan sak att tänka på: Om vi återigen använder oss av USA-indexet S&P 500 för dess långa historik är den långsiktiga årsberäknade avkastningen från börsen 10,0 procent, och det omfattar både björn- och tjurmarknader.[viii] Innan 2022 har björnmarknader på S&P 500 varat i 24 månader i genomsnitt, och börserna har fallit med 39 procent.[ix] Tjurmarknader, å andra sidan, varar i genomsnitt 60 månader och ger en avkastning på cirka 178 procent.[x] Fisher Investments Norden anser att det är viktigt att hålla sig investerad på lång sikt, eftersom det ger ränta-på-ränta-effekten en chans att jobba – alltså när man får avkastning på tidigare avkastning. Låt oss ta en hypotetisk investering på 100 000 kr med en årlig avkastning på 7 procent som exempel. Efter ett år har den gett en avkastning på 7 000 kr. Om man lägger till denna avkastning till det investerade kapitalet och får samma avkastning på 7 procent nästa år kommer värdet att öka till 114 490 kr. Observera att avkastningen blir 7 490 kr det andra året, i stället för 7 000 kr som för det första året. De 490 extra kronorna är avkastningen från återinvesteringen av avkastningen från det första året. Den här extraavkastningen kan vara liten till en början, men den växer med tiden och kan ge imponerande resultat. Med en hypotetisk årlig avkastning på 7 procent och inga uttag skulle investeringen mer än tiofaldigas på 35 år. Vid halva den hypotetiska avkastningen, på 3,5 procent, skulle det investerade kapitalet hypotetiskt sett tredubblas. Det här är en tung faktor enligt oss – särskilt på lång sikt.
För många investerare som behöver långsiktig tillväxt för att finansiera sina mål är ränta-på-ränta-effekten avgörande. Med tiden kan den här effekten hjälpa en att slå inflationen och samla på sig tillräckligt med pengar för att ge en inkomst under pensionen, finansiera resor, stödja nära och kära och många andra ändamål. Så om man investerar i aktier av de här anledningarna är det rimligt att anta att ursprungsplanen nog inte var att delta i en björnmarknad, sedan komma tillbaka till break even och kliva av banan. Fisher Investments Norden menar att det är mer troligt att planen från början handlade om långsiktig, börsliknande avkastning. Därför anser vi att det är viktigt att hålla de ursprungliga planerna – och målen – i fokus. Det kan hjälpa investerare att undvika beteendefel som att sälja vid break even.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Av: Fisher Investments Norden
Detta är en annons från Fisher Investments Norden och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] ”The Effect of Myopia and Loss Aversion on Risk Taking: An Experimental Test”, Richard H. Thaler, Amos Tversky, Daniel Kahneman och Alan Schwartz, The Quarterly Journal of Economics, maj 1997. ”Prospect Theory: An Analysis of Decision Under Risk”, Daniel Kahneman och Amos Tversky, Econometrica, mars 1979.
[ii] Källa: FactSet, per 2023‑04‑11. Indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i kronor, 2007‑06‑15 till 2009‑03‑09.
[iii] Ibid. Indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i kronor, 2009‑03‑09 till 2013‑03‑28.
[iv] Ibid. Indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i kronor, 2013‑03‑28 till 2020‑02‑19.
[v] Ibid. Totalavkastning från S&P 500, 1990‑07‑16 till 1990‑10‑11. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[vi] Ibid. Totalavkastning från S&P 500, 1990‑10‑11 till 1991‑02‑13. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[vii] Ibid. Totalavkastning från S&P 500, 1991‑02‑13 till 2000‑03‑24. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[viii] Källa: FactSet, per 2023‑04‑11. Påstående baserat på årlig totalavkastning från indexet S&P 500, 1925‑12‑31 till 2022‑12‑31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[ix] Källa: FactSet, per 2023‑04‑11. Prisindexet S&P 500, 1929‑09‑09 till 2023‑03‑31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[x] Källa: FactSet, per 2023‑04‑11. Prisindexet S&P 500, 1929‑09‑09 till 2023‑03‑31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.