Nivån på den neutrala räntan är något av centralbanksvärldens heliga graal. Helt central men samtidigt svårfångad. Finns dessutom två – en för den reala ekonomin och en för den finansiella – blir det ännu knepigare. Forskare vid Federal Reserve har försökt kartlägga den senare under det senaste halvseklet.
Sedan Riksbanken började höja räntan har bankernas bolånemarginal minskat med 74 punkter. Det motsvarar tre normalstora räntehöjningar. En del av åtstramningarna har därmed fastnat hos bankerna. Det är ett skäl till att Riksbanken kan se sig tvungen att gå längre.
Lönerna har det senaste året ökat klart snabbare i Europa än i Sverige. Det betyder att de svenska exportföretagens konkurrenskraft ökar och att Riksbanken behöver vara mindre orolig än ECB för det underliggande inflationstrycket.
Protokollet från det senaste mötet, en ny mätning av inflationsförväntningarna och inflationsutfallet för juni. Alla med intresse för Riksbanken – en växande skara – har en spännande vecka att se fram emot. Som bonus kommer även en färsk inflationssiffra från USA.
Färre nya jobb än väntat och nedrevideringar för både maj och april. Men samtidigt sjunkande arbetslöshet och stigande löneökningstakt. Den amerikanska jobbrapporten för juni var en blandad historia men rubbar knappast Feds räntehöjningsplaner.
De amerikanska hushållens extra sparbuffert från pandemin tog slut under årets första kvartal. I övriga västvärlden väntas den ta slut under årets sista. Det bedömer ekonomer vid Federal Reserve i en färsk studie. För centralbankerna skulle det göra jobbet lättare.
Svenska långräntor hör till de lägsta i västvärlden. Det låga utbudet är troligen den viktigaste orsaken, snarare än att tillväxt- och inflationsutsikterna skiljer sig åt. Något paradoxalt skulle svagare statsfinanser, via högre marknadsräntor, kunna vara ett sätt att stärka kronan.
Det blev ingen dubbelhöjning nu men det kommer mera. Riksbankens besked är att det blir minst en höjning till i år. Och räntebanan toppar nu på över 4 procent. Dessutom ska balansräkningen bantas snabbare.
De stora räntehöjningarna i Norge och Storbritannien förra veckan har satt fart på spekulationer om att även Riksbanken ska höja med 50 punkter på torsdag. Nästan halva SEB:s handlarrum tror exempelvis det. Och marknadsprissättningen blinkar gult.
Höj styrräntan med 25 punkter. Det är Skuggdirektionens budskap. Men det spretade, med en ledamot som ville höja med 50 punkter och en som vill ligga still. Däremot var enigheten stor om att takten bör öka i försäljningen av statspapper.