På torsdagseftermiddagen meddelar Essity att bolaget har beslutet att inleda en strategisk översyn av två verksamheter i koncernen. Strax före beskedet, vid 14.40-tiden, handelsstoppades aktien på Stockholmsbörsen. 

Översynen är kopplad till ägandet i det asiatiska hygienbolaget Vinda International och Consumer Tissue Private Label Europe.

”Den strategiska översynen innebär att olika alternativ kommer utvärderas och kan leda till avyttringar, även om inga sådana beslut ännu har tagits”, uppger Essity i ett pressmeddelande.

Essity redovisade en nettoomsättning på omkring 156 miljarder kronor för helåret 2022. Vinda och Consumer Tissue Privata Label Europe utgjorde cirka 16 respektive 6 procent av koncernens helårsförsäljning.

De två verksamheterna stod för ungefär 34 procent av affärsområdet Consumer Goods nettoomsättning förra året, enligt Essity. 

Den svenska hygienkoncernen äger 51,6 procent av Vinda, som är noterat på Hongkongbörsen med ett börsvärde på motsvarande 34 miljarder kronor, baserat på tisdagens stängningskurs.

Vindas försäljning uppgick till 25,1 miljarder kronor under 2022 och rörelsevinsten, ebita, landade på 1,1 miljarder kronor.  Mjukpapper utgjorde 83 procent av bolagets försäljning medan hygienartiklar stod för resterande andel.  

Omsättningen för Consumer Tissue Private Label Europe uppgick till omkring 9,8 miljarder kronor förra året. 

”Genom förvärvet bidrar vi till att långsiktigt säkra stadens behov av omsorgsfastigheter”, skriver vd Mikael Forsberg i pressmeddelandet.

Enligt Fastighetsnytt, som refererar till Värderingsdata, köpte Offentliga Hus fastigheterna 2010. SBB förvärvade i sin tur Offentliga Hus 2021.

Enligt SBB:s rapport för det fjärde kvartalet förde SBB ”för närvarande” diskussioner om försäljning av fastigheter för ytterligare 6 miljarder kronor ”i syfte att stärka balansräkningen och minska bolagets skuldsättning”.

Enligt myndigheten skulle affären ”ändra framtiden på den snabbväxande molnmarknaden för gaming och leda till minskad innovation och mindre valmöjligheter för brittiska spelare under kommande år”.

CMA skriver vidare att Microsoft har en stark position inom molnspel och att det skulle vara kommersiellt fördelaktigt att göra Activisions speltitlar exklusiva för bolagets egna tjänster.

En affär skulle enligt CMA stärka Microsofts fördelar på marknaden genom att ge bolaget kontroll över spel som Call of Duty, Overwatch och World of Warcraft.

”Bevisen som CMA har tillgång till indikerar att, om budet inte fullföljs, skulle Activision börja erbjuda spel via molnplattformar inom en överskådlig framtid”, skriver myndigheten.

Microsoft lade ett bud på Activision Blizzard värt cirka 69 miljarder dollar i början av förra året.

Även amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och EU-myndigheter granskar affären. Wall Street Journal skriver att besluten inte är avhängiga varandra, men att större globala affärer normalt sett behöver stöd från de största myndigheterna för att kunna genomföras.

Nettoomsättningen blev 623 miljoner kronor (440), medan orderingången var 617 miljoner kronor (662). Resultatet efter skatt kom in på 55,8 miljoner kronor (16,1). Resultatet per aktie uppgick till 1,90 kronor (0,56).

Efter rapportsläppet, vid 14-tiden på onsdagen, rusade aktien drygt 9 procent. 

Konsensus från Pinpoint Estimates, med 18 bidragsgivare, låg på ett ebit-resultat på 63,5 miljoner kronor och en omsättning på 587 miljoner kronor.

Pinpoint är en öppen plattform där alla typer av investerare kan bidra med sina egna estimat som sedan sammanställs till ett konsensus. Bidragsgivare kan välja att vara anonyma.

Beijer Electronics såg under det första kvartalet en fortsatt god utveckling och perioden präglades av en stabil efterfrågan. Det skriver vd Jenny Sjödahl i rapporten.

Westermos orderingång ökade, delvis till följd av förlängd orderhorisont hos en större kund, och affärsenheten ser en fortsatt stark och bred efterfrågan.

Förbättrad tillgång på komponenter fick fart på leveranserna

Affärsenhetens leveranser ökade ”kraftigt” tack vare en förbättrad komponentsituation och nådde en rekordhög omsättning med intäkter på 335 miljoner kronor (229), framhåller vd:n.

Beijer Electronics såg en lägre orderbokningstakt jämfört med affärsenhetens rekordkvartal i fjol.

”Förändringen är förväntad och beror främst på ett normaliserat kundbeteende med kortare orderhorisonter i kombination med en viss osäkerhet i marknaden”, uppger Jenny Sjödahl.

Affärsenheten Beijer Electronics uppges ha legat på en stabil nivå med intäkter på 291 miljoner kronor (214).

Rörelseresultatet på koncernnivå tredubblades till 85 miljoner kronor för perioden med rörelsemarginalen på rekordhöga 13,7 procent.

”Det visar att det finansiella målet om 15 procent rörelsemarginal är möjligt att nå, även om det finns mer att göra för att stabilt kunna leverera vinster på den nivån”, skriver Beijer Electronic-chefen.

Det rapporterade rörelseresultat steg till 1.045 miljoner kronor (635), inklusive metallpriseffekter på 479 miljoner kronor (327) samt jämförelsestörande poster om 0 miljoner kronor (-75).

Den rapporterade rörelsemarginalen blev 19,4 procent (15,1).

Nettoomsättningen ökade till 5.376 miljoner kronor (4.219). Den organiska försäljningstillväxten var 12 procent (13). Analytikers förväntan var en omsättning på 5.310 miljoner kronor enligt S&P Global Market Intelligence.

Orderingången uppgick till 6.416 miljoner kronor (5.996). Den organiska orderingångstillväxten blev -5 procent (41) till följd av höga jämförelsetal från större ordrar erhållna under samma kvartal i fjol, uppger bolaget.

Det justerade ebitda-resultatet landade på 785 miljoner kronor (601) med en motsvarande marginal på 14,6 procent (14,2).

Resultatet efter skatt landade på 815 miljoner kronor (555). Resultatet per aktie förbättrades till 3:25 kronor (2:16).

Hög efterfrågan

Alleima uppger att efterfrågan på bolagets produkter förblev hög under det första kvartalet, särskilt drivet av olje- och gassegmentet, där Alleima fick flera ordrar på umbilicalrör samt två större ordrar på så kallade OCTG-rör.

Det framgår av Göran Björkmans vd-ord i delårsrapporten.

”Applikationsrör till segmentet kemi och petrokemi bidrog också starkt till orderingången. Under kvartalet invigde vi en ny produktionslina i vår fabrik i Mehsana, Indien, för att möta den ökande efterfrågan. Från och med andra halvåret 2022 har vi noterat en dämpad efterfrågan på lågförädlade produkter till industrisegmentet, samt inom konsumentsegmentet. Trots en nedgång i orderingången för dessa segment jämfört med samma period föregående år, noterades en viss sekventiell förbättring för koncernen som helhet”, framhåller Alleima-chefen.

Den organiska orderingångstillväxten under kvartalet uppgick till -5 procent, men var positiv om 6 procent mätt exklusive större ordrar.

”Det råder en fortsatt makroekonomisk osäkerhet, med märkbara effekter från inflation och höga energipriser, och vi behöver fortsätta att arbeta proaktivt för att mildra effekterna från de ökade kostnaderna. Vi har under en tid nu sett en minskad efterfrågan på Strip-divisionens produkter inom konsumentsegmentet. Trots att detta inte har någon större påverkan på koncernen som helhet behöver vi skydda divisionens lönsamhet framgent, varför vi nu vidtar omedelbara åtgärder i syfte att justera kapacitet och reducera kostnader, genom att nyttja flexibiliteten i vår arbetsstyrka”, meddelar Göran Björkman.

”Det finns nu tydliga tecken på att kostnads- och pristrycket har mattats av i tidigare led i produktionskedjan. Detta är en effekt av att störningar efter pandemin klingar av samtidigt som efterfrågan minskar då många centralbanker har stramat åt penningpolitiken”, står det i den penningpolitiska rapporten.

Konsumentpriserna ökar dock fortfarande i en snabb takt och det är osäkert hur snabbt inflationen kommer att börja falla. Osäkerheten är extra stor då inflationen överraskad positivt vid ett antal tillfällen.

Den huvudsakliga anledningen till den höga inflationen senaste året bedöms vara stigande priser på bland annat energi, livsmedel och råvaror. Efterfrågan i Sverige har varit god, vilket även har gjort det möjligt för företagen att höja sina priser.

”I huvudscenariot väntas månadstakterna vara fortsatt högre än vad som är förenligt med en inflation på 2 procent under ytterligare några månader, men inte lika höga som de varit det senaste året. Det bedöms fortfarande finnas en del kvar av fjolårets kostnadsökningar som ännu inte fullt ut slagit igenom i priserna”, skriver Riksbanken.

Riksbanken väntar sig att priserna gravis återvänder till det normala och inflationstakten faller tillbaka och är nära 2 procent en bit in på 2024, mätt som KPIF exklusive energi.

Vidare skriver Riksbanken att inflationsmålet och förtroendet fortfarande är intakt. I nuläget finns det inte heller några tecken på att lönerna kommer att börja stiga för snabbt framöver.

Getinges ebita-resultat före engångsposter blev 972 miljoner kronor i det första kvartalet 2023. Analytikerna hade i genomsnitt förväntat sig ett ebita-resultat på 805 miljoner kronor, enligt Infronts estimatsammanställning.

Getinges omsättning för kvartalsperioden uppgick till 7.141 miljoner kronor. Analytikerna hade i snitt väntat sig en nettoomsättning på 6.704 miljoner.

Orderingången uppgick till 7.476 miljoner kronor. Förväntat var 7.248 miljoner.

Getinge förväntar sig fortsatt att nettoomsättningen för helåret 2023 ökar med 2-5 procent organiskt.

Det framgår av delårsrapporten.

Analytikernas förväntningar enligt Infront var en organisk omsättningsökning på 3,7 procent under 2023.

Rörelsemarginalen blev 12,2 procent, jämfört med förväntade 11,5 procent.

Det justerade rörelseresultatet var 5.186 miljoner kronor, mot väntade 4.800 miljoner. Den justerade rörelsemarginalen var 16,0 procent, mot väntade 15,3 procent.

Omsättningen i kvartalet uppgick till 32.391 miljoner kronor med en organisk tillväxt på 8 procent. Analytikerna hade här räknat med 31.269 miljoner och 5 procent.

Assa Abloys försäljning under det första kvartalet drevs av en mycket stark organisk tillväxt inom Global Technologies, med starkt bidrag från både HID och Global Solutions. Det skriver vd Nico Delvaux i delårsrapporten.

”Försäljningen inom Americas växte också mycket starkt med 11 procent, drivet av en mycket stark efterfrågan i de amerikanska kommersiella segmenten och god tillväxt på privatmarknaden i USA samt i Latinamerika”, skriver han.

Vändning i Kina – försäljningen ökade

Utan större störningar från covid-19 planade försäljningsminskningen i Kina ut och Asien-Stillahavsområdet levererade en tillväxt på 6 procent.

Under första kvartalet tecknades avtal om fyra förvärv, vidare väntas ett beslut i amerikansk domstol om förvärvet av HHI under det andra kvartalet.

”Slutligen är den makroekonomiska utvecklingen fortfarande osäker med vissa nyckeltal som indikerar en avmattning. Även om vi fortsätter att rapportera starka resultat, är vi väl förberedda att hantera ytterligare förändringar i efterfrågan samt om nödvändigt implementera ytterligare kostnadsminskningar för att skydda vår lönsamhet och kassaflöde”, skriver Nico Delvaux.

Driftsöverskottet var 1.536 miljoner kronor mot förväntade 1.503 miljoner kronor.

Intäkterna uppgick till 2.470 miljoner kronor, här hade analytikerna räknat med 2.381 miljoner kronor.

Värdeförändringar på fastigheter var -5.968 miljoner kronor (442). Medan värdeförändringar på derivat uppgick till -87 miljoner kronor (1.366).

Substansvärdet (EPRA NRV) uppgick till 222 kronor per aktie (259).

Ger uppdatering om planerade nyemissionen

Villkoren för fastighetsbolaget Castellums tidigare kommunicerade fullt garanterade företrädesemission på cirka 10 miljarder kronor, kommer att meddelas under andra kvartalet. Det framgår av rapporten för det första kvartalet.

Emissionen är även planerad att genomföras under det andra kvartalet och emissionen kommer att användas för att säkra kreditbetyget, lösa obligationsförfall och slutföra pågående projekt, skriver bolaget.

”Beskedet om att pausa utdelningen för 2023 och förslaget om företrädesemission har tagits emot positivt av såväl investerare som banker och andra kreditgivare, vilket gör utsikterna positiva till refinansiering på bra villkor framåt”, heter det vidare.