Det visar en granskning av 2 000 bostadsrättsföreningar runt om i Sverige som utförts av förvaltningsbolaget Nabo.

Enligt Nabo har det snabbt försämrade ränteläget ännu inte slagit igenom med full kraft i många bostadsrättsföreningars ekonomi.

Nabos granskning visar att föreningarnas räntekostnader mellan 2021 och 2022 endast ökade med 0,21 procentenheter, från 1,06 till 1,27 procent i genomsnitt.

Nu när räntorna närmar sig 5 procent vid nyteckning av lån riskerar många med lån som går ut under 2023 och 2024 att råka ut för en räntesmäll.

− Hur snabbt ränteläget får genomslag i föreningarnas ekonomi beror på andel bundna räntor och löptid. Påverkan beror också på hur högt belånade föreningarna är. Om föreningen har höga lån och rörliga räntor behöver man följa utvecklingen av räntan noggrant, då styrräntan förväntas stiga betydligt mer och ligga kvar på en hög nivå längre än man trodde efter sommaren när krisen startade och budgetar lades för 2023, säger Jonas Gustavsson, ekonomisk expert bostadsrättsföreningar på Nabo.

Föreningar som inte har framförhållning eller en stor buffert på banken kan hamna i likviditetskris för att möta snabbt stigande räntebetalningar.

− Räntorna har stigit kraftigt och ju högre belåning desto större påverkan på kostnaderna. Föreningarna med bundna lån påverkas när lånen läggs om och i dagsläget är det frågan om höga ökningar mot tidigare bundna nivåer.

− Föreningar med rörliga lån får genomslag löpande av de stigande räntorna. Det gäller att undvika akuta avgiftsökningar, vilket blir jobbigt för medlemmar som har svårt att hantera det med kort varsel. I den mån det är möjligt bör avgiften vara stabil och ha en förväntad utveckling så medlemmarna kan planera utifrån det, säger Jonas Gustavsson.

Nabo rekommenderar nu landets bostadsrättsföreningar att ha en extra buffert i föreningens likviditet i rådande osäkra läge. Styrelserna bör även kommunicera med sina medlemmar om föreningen har höga lån och rörliga låneräntor samt inte vänta för länge med att anpassa årsavgifterna.