ECB väntas höja depositräntan till 3,75 procent (från dagens 3,25 procent) och en räntesänkning väntas därefter först under andra kvartalet 2024, jämfört med tidigare prognos på första kvartalet.
Kärninflationen väntas ta längre tid att falla och ligga på 2,4 procent under fjärde kvartalet 2024, klart över målet.
Vid sitt senaste rådsmöte, då ECB höjde räntan med 25 punkter, uppgav de att räntan skulle dras upp till ”tillräckligt åtstramande” område och hålla den där så länge som det behövs. ECB-chefen Christine Lagarde var också tydlig med att de hade ”mer mark att täcka” med räntan.
Flera ECB-ledamöter har därefter framhållit att det krävs fler höjningar, och den tyske centralbankschefen Joachim Nagel lyft möjligheten att det kan behövas en höjning även efter sommaruppehållet, det vill säga i september.
Hon sade att de ännu inte sett några tydliga bevis för att den underliggande inflationen trendar nedåt. I stället så drar två faktorer den underliggande inflationen i olika riktning. På nedsidan så gör de fallande energipriserna att en nyckelfaktor bakom kärninflationen försvagas, men på uppsidan så kan det starka inhemska pristrycket motverka denna effekt.
Nyckelfrågan för vilken av dessa krafter som kommer att vinna är utvecklingen i lönerna. Hittills har reallönerna fallit betydligt, men arbetsmarknaden är rätt stram och arbetskraftsbristen har ökat, vilket tillsammans med bättre ”terms-of-trade” gör att arbetarna kan förväntas använda sin förhandlingsstyrka till att återta förlorade inkomster.
Hon upprepade att ECB framöver kommer att vara databeroende i sina räntebeslut, och att även om den europeiska banksektorn är motståndskraftig under den nuvarande finansiella turbulensen så är de redo att ge likviditetsstöd till finanssystemet vid behov.
Finans-, ekonomi och Industrinyheter!