De totala intäkterna blev 4.526 miljoner kronor i kvartalet, mot snittförväntan om 4.099 miljoner kronor.
Revpar (genomsnittlig intäkt per tillgängligt rum) var 626 kronor i det första kvartalet, mot förväntan om 395 kronor.
Nettoresultatet var -302 miljoner kronor (-639). Resultatet per aktie var -1:63 kronor (-3:35).
Rapporterat ebitda-resultat blev 692 miljoner kronor, mot väntade 743 miljoner kronor. Bruttoresultatet uppgick till 2.260 miljoner kronor. Här låg förväntningarna på 2.319 miljoner kronor. Organiska tillväxten i bruttoresultatet var -1 procent.
Nettoomsättningen var 6.927 miljoner kronor, med en organisk tillväxt på -3 procent. Snittförväntningarna var en omsättning på 7.038 miljoner kronor, enligt Infront.
Sinch möter ett nytt och mer utmanande marknadsklimat där företag ser över sina kostnader och trimmar verksamheten för att säkra och förbättra sin finansiella ställning. Det skriver Laurinda Pang, som tillträdde som vd tidigare i april, i rapporten för det första kvartalet.
”Även om våra produkter ofta används för att effektivisera verksamheter och minska kostnader så är den omedelbara effekten av denna nedgång sammantaget negativ. Detta är särskilt tydligt när vi ser till våra större kunder där meddelandevolymerna i vår befintliga kundbas påverkas negativt”, skriver hon.
Samma tendens i andra segment av verksamheten
Samma trender syns i Sinchs SMB-segment med lägre volymtillväxt från befintliga kunder i Australien där bolaget har en stor marknadsandel.
Inom Rösttjänster beskrivs lönsamheten som ”fortsatt god” och segmentet bidrar med den största delen av bolagets totala ebitda samtidigt. Bolagets E-posterbjudande utvecklas väl och verksamheten gynnas fortsatt av ett lyckat byte av molninfrastrukturleverantör vilket bättrar lönsamheten och lyfter bruttomarginalen, enligt Laurinda Pang.
Fortsatt fokus på kostnadskontroll
Sinchs övergripande prioriteringar ligger fast med fortsatt fokus på kostnadskontroll, kassaflöde och tillväxt. Två fokusområden för att leverera mot dessa mål är bolagets arbete med integration och go-to-market strategi, enligt vd:n.
Laurinda Pang understryker i vd-ordet att bolaget har stora möjligheter att utveckla sin affär.
”Möjligheter att skapa mer värde för våra kunder; att utveckla nya och innovativa lösningar och att vara en arbetsplats där människor kan växa och utvecklas. Genom att exekvera på dessa möjligheter skapar vi samtidigt mer värde för våra aktieägare”, skriver hon.
Rörelsemarginalen var 5,3 procent, mot väntade 4 procent.
Rörelseresultatet exklusive resultat från andelar i samriskbolag och intressebolag uppgick till 6,3 miljarder kronor. Här låg förväntningarna på 4,4 miljarder kronor.
Resultatet efter skatt var 3,6 miljarder kronor, mot väntade 2,5 miljarder kronor.
Nettoomsättningen uppgick till 95,7 miljarder kronor, motsvarande en försäljningstillväxt om 29 procent. Analytikerna hade räknat med en nettoomsättning på 92,2 miljarder kronor.
Upprepar prognos
Volvo Cars upprepar sin prognos om en solid tvåsiffrig procentuell tillväxt i försäljningen 2023, förutsatt att det inte uppstår några oväntade störningar i leverantörskedjan.
Det skriver Volvo Cars vd Jim Rowan i rapporten för det första kvartalet.
Vidare upprepar Volvo Cars avsikten att fortsätta öka sina volymer för helt elektriska bilar under 2023, där andelen för helåret 2023 förväntas bli högre än fjolårets andel på 11 procent.
”Även om det fortfarande är viss komponentbrist som kommer att påverka produktionen under andra kvartalet i år, är vi försiktigt optimistiska inför 2023”, skriver han.
Bolaget uppger också att litiumpriserna, som stigit 800 procent under de senaste två åren, har börjat sjunka vilket enligt Jim Rowan bör gynna Volvo Cars underliggande lönsamhet på elbilar.
”Det tar fortfarande några månader innan nedgången slår igenom fullt ut på grund av tidsfördröjning och prisindexering. Den nedåtgående trenden i litiumpriserna är dock positiv”, skriver han.
Volvo Cars står också fast vid sina mål för 2025 (”mid-decade”), däribland att nå en försäljning på 1,2 miljoner bilar och en ebit-marginal på 8-10 procent.
Nettoomsättningen uppgick till 42.926 miljoner kronor mot väntade 41.197.
Den justerade ebita-marginalen blev 10,2 procent. Snittestimatet var en marginal på 9,6 procent.
Rörelseresultatet uppgick till 4.159 miljoner kronor, högre än väntade 3.632 miljoner kronor.
Rörelseresultatet blev 919 miljoner kronor. Analytiker hade i genomsnitt räknat med 1.317 miljoner kronor. Nettoresultatet blev 23 miljoner kronor mot förväntade 383 miljoner.
Nettoomsättningen uppgick till 4.525 miljoner kronor, att jämföra med analytikersnittet på 4.455 miljoner kronor.
Kredithanteringsföretaget Intrums resultat för det första kvartalet 2023 belyser de ekonomiska och operativa utmaningar som Intrum möter i marknaderna där bolaget verkar, uppger vd Andrés Rubio i rapporten där han aviserar ett kostnadsbesparingsprogram på 0,6 miljarder kronor.
”Trots konsumenters minskade disponibla inkomster och våra operativa utmaningar, ökade intäkterna inom Servicing med 2 procent jämfört med förra året, och vi inkasserade i linje med våra förväntningar på våra investeringsportföljer. Jag är dock inte nöjd med det nuvarande resultatet eller den senaste tidens betydande ökning av icke-produktionsrelaterade kostnader, både centralt och lokalt, och därför inleder vi i dag ett kostnadsbesparingsprogram på 0,6 miljarder kronor”, meddelar Intrum-chefen.
De återkommande besparingarna ska realiseras under 2023.
För centraliserat – nu väntar en tillbakagång
Företaget uppger sig ha kommit fram till att ONE Intrum har varit för långtgående i att centralisera ledningen såväl som driften av verksamheten, även om Intrum har dragit betydande fördelar av centraliseringen, heter det samtidigt.
”Jag tror på en mer balanserad affärsmodell i avseendet global vs lokal, där fördelarna med centralisering utnyttjas samtidigt som våra lokala team, som har direkt kontakt med våra uppdragsgivare och kunder, får mer inflytande”, säger Andrés Rubio.
Intrum har mot denna bakgrund nyligen justerat sin ledningsstruktur i enlighet med de nya verksamhetsområdena (Servicing och Investing) och de geografiska marknaderna (norra, mellersta och södra Europa samt taktiska marknader).
I dagens utmanande miljö ser Intrum samtidigt en ökande efterfrågan på bolagets tjänster, vilket framgår av ökande tillgångar under förvaltning (AUM) och en betydande positiv utveckling av årligt kontraktsvärde (ACV) för det första kvartalet på 288 miljoner kronor, framhåller Andrés Rubio.
”I linje med tidigare kommunikation anpassar vi vår investeringstakt. De totala investeringarna under kvartalet, som landade på 1,7 miljarder kronor, blev emellertid något högre än förväntat jämfört med förra året, på grund av en engångstransaktion i Spanien på 910 miljoner kronor som överfördes från 2022. Den genomsnittliga förväntade avkastningen på de investeringar (ROI) som gjordes under kvartalet var 16 procent, vilket återigen belyser de högre avkastningsnivåerna som finns tillgängliga på dagens marknad”, skriver Intrum-chefen-
I slutet av det första kvartalet ökade Intrums skuldsättningsgrad till 4,2 gånger.
”Målet för skuldsättningsgraden är oförändrat på 3,5x och ska uppnås så snart som möjligt”, uppger Andrés Rubio.
Bankens samlade intäkter uppgick till 17.387 miljoner kronor, mot förväntade 16.244 miljoner. De totala kostnaderna för kvartalet var 6.410 miljoner kronor mot förväntningar på 6.529 miljoner.
Swedbanks räntenetto för 2023 års första kvartal uppgick till 11.936 miljoner kronor, en ökning med 9 procent jämfört med närmast föregående kvartals 10.918 miljoner. Utfallet var 5 procent högre än Infronts konsensusestimat som var 11.374 miljoner kronor.
”Det underliggande räntenettot påverkades positivt av högre inlåningsmarginaler till följd av stigande korta marknadsräntor. Lägre utlåningsmarginaler på bolån och lägre genomsnittliga utlåningsvolymer påverkade räntenettot negativt”, skriver Swedbank i en jämförelse med närmast föregående kvartal.
En positiv justering av avgiften för insättningsgarantin under fjärde kvartalet samt två dagar färre under första kvartalet bidrog också negativt till förändringen medan en svagare krona påverkade räntenettot positivt, enligt banken.
Högre intäkter från kapitalförvaltningen
Provisionsnettot uppgick till 3.660 miljoner kronor. I närmast föregående kvartal var provisionsnettot 3.422 miljoner kronor och förväntningarna för första kvartalet låg på 3.479 miljoner.
”Intäkterna från kapitalförvaltningen ökade till följd av en högre genomsnittlig volym förvaltat kapital. Underliggande intäkter från kortverksamheten och betalningar minskade säsongsmässigt, men negativa justeringar relaterade till Mastercard under fjärde kvartalet påverkade förändringen positiv”, skriver banken.
Nettoresultat finansiella poster ökade till 916 miljoner kronor, från 763 miljoner kvartalet innan. Stora företag och Institutioners nettoresultat av finansiella poster ökade till följd av positiva marknadsvärdesförändringar i handelslagret av obligationer samt hög kundaktivitet inom räntehandeln, skriver Swedbank. Värdejusteringar på derivat (CVA/DVA) påverkade negativt.
Större kreditförluster än väntat
Swedbanks kreditförluster i det första kvartalet uppgick till 777 miljoner kronor, vilket var 6 procent högre än förväntat enligt Infronts sammanställning.
Enligt Swedbank bidrog sämre makroekonomiska scenarier med 348 miljoner kronor medan rating- och stegförändringar svarade för 278 miljoner. De så kallade expertjusteringarna ökade med 198 miljoner kronor, vilket enligt banken främst var hänförligt till sektorn fastighetsförvaltning.
”Vår kreditkvalitet är god och de individuella avsättningarna för kreditförluster var nära noll. Sammantaget ökade dock kreditförlusterna till följd av försämrade makroutsikter samt en ökning av reserveringarna på cirka 200 miljoner kronor mer än vad modellerna ger”, skriver Swedbanks vd Jens Henriksson i delårsrapporten.
Swedbanks kärnprimärkapitalrelation var vid periodens utgång 18,3 procent. Analytikerna hade i snitt räknat med 18,2 procent.
Sveriges BNP väntas minska med 0,9 procent i år. Nedgången drivs av fallande investeringar i näringslivet (-7,7 procent), inte minst bostadsinvesteringar, men också av en svag privat konsumtion (-1,1).
Nedgången väntas ändå bli rätt liten relativt omständigheterna och med en måttlig uppgång i arbetslösheten. Men en större ränteuppgång än vad som ligger i korten eller vid förnyad och förstärkt oro på de globala finansiella marknaderna kan vi få en betydligt mer negativ utveckling för svensk del.
Riksbanken höjde på onsdagen räntan med 50 punkter och väntas höja den med ytterligare 25 punkter i juni. Detta utifrån en förväntad fortsatt höjning från ECB och Riksbankens nyvunna fokus på att kronkursen inte bör försvagas ytterligare från en negativ räntedifferens gentemot ECB:s styrränta.
Med anledning av att månadsinflationen bedöms falla kraftigt mot slutet av året och sedan falla ytterligare ner mot målet under inledningen av 2024, bör Riksbanken dock sänka styrräntan med 25 punkter i februari nästa år.
”Jag är rädd för att Riksbanken just nu tittar för mycket på inflationen de senaste tolv månaderna och kronkursen, och för lite på ekonomiska fundamentala faktorer som att den underliggande inflationen ser ut att ha toppat för flera månader sedan, och dessutom bedöms falla brant under andra halvåret i år”, säger Robert Boije, chefekonom på SBAB, i en kommentar.
Dessutom har vi fått måttliga löneökningar i de nya löneavtalen, vilket minskat risken för stigande inflation via lönekompensation, tillägger han.
SBAB tror att den rörliga bolåneräntan toppar på dryga 5 procent i slutet av året för att sedan falla till 4 procent i slutet av nästa år.
Läget på bostadsmarknaden är fortsatt kyligt. Efter prisuppgången i inledningen av året väntas priserna falla tillbaka igen framöver till följd av den strama penningpolitiken. Under 2024 väntas bostadspriserna öka måttligt igen för att sedan öka betydligt mer 2025 efter att bolåneräntorna bedöms ha fallit tillbaka märkbart.
”Vi ligger kvar på vår tidigare bedömning om ett prisfall på bostäder på runt 20 procent från toppen förra våren till botten som väntas nås under de kommande månaderna”, säger Robert Boije.
Nordeas räntenetto under det första kvartalet 2023 blev 1.765 miljoner euro, en ökning med 35 procent jämfört första kvartalet i fjol.
Utfallet var 3 procent högre än analytikerprognossnittet på 1.715 miljoner euro enligt Infronts sammanställning.
”Uppgången berodde främst på förbättrade inlåningsmarginaler till följd av räntehöjningar i alla länder samt högre utlåning och inlåning i samtliga affärsområden. Detta motverkades till viss del av lägre utlåningsmarginaler, skriver Nordea i delårsrapporten.
Nordeas provisionsnetto på 765 miljoner euro var 2 procent sämre än analytikernas snittprognos på 781 miljoner euro. Utfallet var också 8 procent lägre än provisionsnettot på i det första kvartalet 2022.
De totala intäkterna summerade till 2.921 miljoner euro. Förväntat var 2.835 miljoner euro. Rörelsekostnaderna uppgick totalt till 1.422 miljoner euro, mot förväntade 1.433 miljoner.
Kreditförlusterna landade på 19 miljoner euro. Det var ljusare än förväntningarna som låg vid 103 miljoner euro.
Avkastningen på eget kapital var 17,1 procent, jämfört med förväntanssnittet om 13,2 procent.
Kärnprimärkapitalrelationen, som är ett riskviktat mått på storleken på bankens kapitalbas, uppgick till 15,7 procent, jämfört med förväntan som var just 15,7 procent.
På torsdagseftermiddagen meddelar Essity att bolaget har beslutet att inleda en strategisk översyn av två verksamheter i koncernen. Strax före beskedet, vid 14.40-tiden, handelsstoppades aktien på Stockholmsbörsen.
Översynen är kopplad till ägandet i det asiatiska hygienbolaget Vinda International och Consumer Tissue Private Label Europe.
”Den strategiska översynen innebär att olika alternativ kommer utvärderas och kan leda till avyttringar, även om inga sådana beslut ännu har tagits”, uppger Essity i ett pressmeddelande.
Essity redovisade en nettoomsättning på omkring 156 miljarder kronor för helåret 2022. Vinda och Consumer Tissue Privata Label Europe utgjorde cirka 16 respektive 6 procent av koncernens helårsförsäljning.
De två verksamheterna stod för ungefär 34 procent av affärsområdet Consumer Goods nettoomsättning förra året, enligt Essity.
Den svenska hygienkoncernen äger 51,6 procent av Vinda, som är noterat på Hongkongbörsen med ett börsvärde på motsvarande 34 miljarder kronor, baserat på tisdagens stängningskurs.
Vindas försäljning uppgick till 25,1 miljarder kronor under 2022 och rörelsevinsten, ebita, landade på 1,1 miljarder kronor. Mjukpapper utgjorde 83 procent av bolagets försäljning medan hygienartiklar stod för resterande andel.
Omsättningen för Consumer Tissue Private Label Europe uppgick till omkring 9,8 miljarder kronor förra året.