Kategoriarkiv: Nyheter

Börsguiden, Nyheter

SBB säljer tre fastigheter för 150 miljoner kronor

”Genom förvärvet bidrar vi till att långsiktigt säkra stadens behov av omsorgsfastigheter”, skriver vd Mikael Forsberg i pressmeddelandet.

Enligt Fastighetsnytt, som refererar till Värderingsdata, köpte Offentliga Hus fastigheterna 2010. SBB förvärvade i sin tur Offentliga Hus 2021.

Enligt SBB:s rapport för det fjärde kvartalet förde SBB ”för närvarande” diskussioner om försäljning av fastigheter för ytterligare 6 miljarder kronor ”i syfte att stärka balansräkningen och minska bolagets skuldsättning”.

Börsguiden, Nyheter

Brittiska konkurrensmyndigheten vill stoppa Activision Blizzard-affären

Enligt myndigheten skulle affären ”ändra framtiden på den snabbväxande molnmarknaden för gaming och leda till minskad innovation och mindre valmöjligheter för brittiska spelare under kommande år”.

CMA skriver vidare att Microsoft har en stark position inom molnspel och att det skulle vara kommersiellt fördelaktigt att göra Activisions speltitlar exklusiva för bolagets egna tjänster.

En affär skulle enligt CMA stärka Microsofts fördelar på marknaden genom att ge bolaget kontroll över spel som Call of Duty, Overwatch och World of Warcraft.

”Bevisen som CMA har tillgång till indikerar att, om budet inte fullföljs, skulle Activision börja erbjuda spel via molnplattformar inom en överskådlig framtid”, skriver myndigheten.

Microsoft lade ett bud på Activision Blizzard värt cirka 69 miljarder dollar i början av förra året.

Även amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och EU-myndigheter granskar affären. Wall Street Journal skriver att besluten inte är avhängiga varandra, men att större globala affärer normalt sett behöver stöd från de största myndigheterna för att kunna genomföras.

Börsguiden, Nyheter

Vinstlyft för Beijer Electronics

Nettoomsättningen blev 623 miljoner kronor (440), medan orderingången var 617 miljoner kronor (662). Resultatet efter skatt kom in på 55,8 miljoner kronor (16,1). Resultatet per aktie uppgick till 1,90 kronor (0,56).

Efter rapportsläppet, vid 14-tiden på onsdagen, rusade aktien drygt 9 procent. 

Konsensus från Pinpoint Estimates, med 18 bidragsgivare, låg på ett ebit-resultat på 63,5 miljoner kronor och en omsättning på 587 miljoner kronor.

Pinpoint är en öppen plattform där alla typer av investerare kan bidra med sina egna estimat som sedan sammanställs till ett konsensus. Bidragsgivare kan välja att vara anonyma.

Beijer Electronics såg under det första kvartalet en fortsatt god utveckling och perioden präglades av en stabil efterfrågan. Det skriver vd Jenny Sjödahl i rapporten.

Westermos orderingång ökade, delvis till följd av förlängd orderhorisont hos en större kund, och affärsenheten ser en fortsatt stark och bred efterfrågan.

Förbättrad tillgång på komponenter fick fart på leveranserna

Affärsenhetens leveranser ökade ”kraftigt” tack vare en förbättrad komponentsituation och nådde en rekordhög omsättning med intäkter på 335 miljoner kronor (229), framhåller vd:n.

Beijer Electronics såg en lägre orderbokningstakt jämfört med affärsenhetens rekordkvartal i fjol.

”Förändringen är förväntad och beror främst på ett normaliserat kundbeteende med kortare orderhorisonter i kombination med en viss osäkerhet i marknaden”, uppger Jenny Sjödahl.

Affärsenheten Beijer Electronics uppges ha legat på en stabil nivå med intäkter på 291 miljoner kronor (214).

Rörelseresultatet på koncernnivå tredubblades till 85 miljoner kronor för perioden med rörelsemarginalen på rekordhöga 13,7 procent.

”Det visar att det finansiella målet om 15 procent rörelsemarginal är möjligt att nå, även om det finns mer att göra för att stabilt kunna leverera vinster på den nivån”, skriver Beijer Electronic-chefen.

Nyheter

Elprisrusning efter dubbla reaktorstopp

Det var på onsdagsmorgonen som något gick fel vid ett underhållsarbete i en kraftstation i Hagby norr om Stockholm. 

”I samband med det har Forsmark 1 och 2 kopplats bort från nätet. Detta har i sin tur gjort att vissa apparater och system har reagerat och frånkopplats”, skriver Svenska kraftnät på sin hemsida.

Felet orsakade också ett stort strömavbrott i Stockholm som ställde till det i morgontrafiken. Bland annat stod tunnelbanan still.

Vid lunchtid var Forsmark 1 och 2 fortfarande bortkopplade och det är oklart när de kan återstartas. 

– Anläggningen har svarat som förväntat vid störningen och elförsörjningen är återställd. Vår personal genomför initiala kontroller och analyser inför återstart av Forsmark 1 och 2, säger Josef Nylén som är presschef på Forsmark.

Bortfallet av två reaktorer pressar upp elpriserna. Morgondagens elpriser hamnar på 1,13 kr per kWh i SE1 och SE2. I SE3 blir priset 1,18 kr och i SE4 1,20 kronor per kilowattimme. 

Det är nästan en fördubbling mot dagens priser på 64,6 öre i samtliga svenska elområden.

Börsguiden, Nyheter

Ökad vinst för Alleima

Det rapporterade rörelseresultat steg till 1.045 miljoner kronor (635), inklusive metallpriseffekter på 479 miljoner kronor (327) samt jämförelsestörande poster om 0 miljoner kronor (-75).

Den rapporterade rörelsemarginalen blev 19,4 procent (15,1).

Nettoomsättningen ökade till 5.376 miljoner kronor (4.219). Den organiska försäljningstillväxten var 12 procent (13). Analytikers förväntan var en omsättning på 5.310 miljoner kronor enligt S&P Global Market Intelligence.

Orderingången uppgick till 6.416 miljoner kronor (5.996). Den organiska orderingångstillväxten blev -5 procent (41) till följd av höga jämförelsetal från större ordrar erhållna under samma kvartal i fjol, uppger bolaget.

Det justerade ebitda-resultatet landade på 785 miljoner kronor (601) med en motsvarande marginal på 14,6 procent (14,2).

Resultatet efter skatt landade på 815 miljoner kronor (555). Resultatet per aktie förbättrades till 3:25 kronor (2:16).

Hög efterfrågan

Alleima uppger att efterfrågan på bolagets produkter förblev hög under det första kvartalet, särskilt drivet av olje- och gassegmentet, där Alleima fick flera ordrar på umbilicalrör samt två större ordrar på så kallade OCTG-rör.

Det framgår av Göran Björkmans vd-ord i delårsrapporten.

”Applikationsrör till segmentet kemi och petrokemi bidrog också starkt till orderingången. Under kvartalet invigde vi en ny produktionslina i vår fabrik i Mehsana, Indien, för att möta den ökande efterfrågan. Från och med andra halvåret 2022 har vi noterat en dämpad efterfrågan på lågförädlade produkter till industrisegmentet, samt inom konsumentsegmentet. Trots en nedgång i orderingången för dessa segment jämfört med samma period föregående år, noterades en viss sekventiell förbättring för koncernen som helhet”, framhåller Alleima-chefen.

Den organiska orderingångstillväxten under kvartalet uppgick till -5 procent, men var positiv om 6 procent mätt exklusive större ordrar.

”Det råder en fortsatt makroekonomisk osäkerhet, med märkbara effekter från inflation och höga energipriser, och vi behöver fortsätta att arbeta proaktivt för att mildra effekterna från de ökade kostnaderna. Vi har under en tid nu sett en minskad efterfrågan på Strip-divisionens produkter inom konsumentsegmentet. Trots att detta inte har någon större påverkan på koncernen som helhet behöver vi skydda divisionens lönsamhet framgent, varför vi nu vidtar omedelbara åtgärder i syfte att justera kapacitet och reducera kostnader, genom att nyttja flexibiliteten i vår arbetsstyrka”, meddelar Göran Björkman.

Bostad, Danske Bank, Nyheter

Danske höjer boräntan

”Bakgrunden till justeringarna är fortsatt förändrade marknadsräntor”, skriver Danske Bank som även genomför räntehöjningar på inlåningskonton.

På onsdagen meddelade Riksbanken en höjning av styrräntan med 0,50 procentenheter till 3,50 procent.

 

Nyheter

Thedéen ser ännu ingen tydlig vändning i inflationen

Riksbanken ser ingen tydlig vändning i inflationen och det är bekymmersamt. Möjligen, möjligen kan vi säga att den underliggande inflationen har stabiliserat sig på en hög nivå.

Det sade riksbankschef Erik Thedéen vid en pressträff på onsdagen efter att Riksbankens räntebesked publicerats.

Han noterade att vi återigen har fått negativa inflationsöverraskningar, men att deras huvudprognos är att inflationen ska falla tillbaka.

Inkommande information kommer att vara avgörande för penningpolitiken, skulle inflationen komma in högre än väntat kommer Riksbanken att höja styrräntan mer än vad som finns i denna rapport.

Han sade att det är positivt att det slutits ett nytt löneavtal på svensk arbetsmarknaden och att detta har minskat risken för en dålig spiral för priser och löner.

Erik Thedéen noterade att vi haft problem i några amerikanska regionala banker och en storbank i Schweiz, vilket manar till vaksamhet.

Han sade vidare att det varit stora rörelser på finansmarknaderna, och att bankoron finns kvar även om påverkan på Sverige är begränsad.

Det finns dock inte ”här och nu” skäl att säga att vi har akuta problem för den finansiella stabiliteten i Sverige.

Nyheter

Kritik mot Riksbankens räntehöjning

”Riksbanken straffar hushåll i onödan”, enligt Laura Hartman, som anser att grunden till inflationen finns i Rysslands anfallskrig och höga energipriser och att räntevapnet därmed inte är effektivt.

Chefekonomen tycker att Riksbanken ”stirrar alltför enögt på inflationen och blundar för konsekvenserna för svensk ekonomi och arbetslöshet”.

”Vad som behövs är i stället en plan för när räntorna ska sänkas. Riksbanken behöver en bättre egen omvärldsanalys. Direktionen leker följa John med andra centralbanker. De missar att Sverige ser annorlunda ut än många länder. Vi är högt belånade och har en stabil lönebildningsmodell”, skriver Hartman.

Svenskt Näringslivs chefekonom Sven-Olov Daunfeldt är inte heller nöjd.

Han säger till Nyhetsbyrån Direkt att eftersom inflationen sannolikt har toppat och parterna har visat ansvarstagande i avtalsrörelsen borde Riksbanken ha gått långsammare fram och avvaktat med dagens räntehöjning.

”Många hushåll och företag befinner sig i ett svårt läge. Dagens höjning förvärrar lågkonjunkturen och kan också innebära ökade risker för exempelvis kommersiella fastighetsbolag och bostadsbyggandet i stort”, säger Daunfeldt.

Bostad, Nyheter

Skandia om boräntorna: Smärtgränsen redan passerad för en femtedel av hushållen

Undersökningsbolaget Novus har på uppdrag av Skandia frågat svenska hushåll om vilken som är den maximal boräntan som kan hantera.

Resultatet visar att smärtgränsen redan passerats för en femtedel av svenskarna, som uppger att deras tak uppgår till 4 procent. 

Omkring hälften av hushållen svarar att gränsen ligger på mellan 5 till 8 procent. En tredjedel bedömer att de skulle kunna hantera en boränta på 10 procent eller mer. 

”Många hushåll börjar närma sig gränsen nu för hur hög ränta man klarar av. I och med att sju av tio bolånetagare kommer att behöva lägga om sina bolån under året så är det många som kommer att uppleva kraftigt stigande bolånekostnader”, säger Skandiabankens vd Arvid Krönmark i en kommentar. 

Svenskarna boräntekostnader har ökat dramatiskt under det senaste året. Onsdagens färska räntehöjning från Riksbanken, som skruvar upp styrräntan till 3,5 procent, väntas också leda till ännu högre boräntor. 

Frida Bratt på Nordnet har tittat på hur centralbankens senaste räntejustering kommer att påverka bolånetagarnas räntekostnader (se tabell längre ned). 

Hon utgår från en snittränta på 4,5 procent, vilket skulle innebära att den årliga räntekostnaden för ett hushåll med ett bolån på 3 miljoner kronor ökar till 135 000 kr före ränteavdrag. Det motsvarar en månadskostnad på 11 250 kr. 

På ett år har räntekostnaden för samma hushåll ökat med hela 8 000 kr per månad före ränteavdrag, enligt sparekonomens beräkningar.

”Det är riktigt tuffa siffror, men det mest anmärkningsvärda är att kostnaderna har ökat så pass mycket på så kort tid. Det är för ungefär ett år sedan som Riksbanken påbörjade sin serie räntehöjningar, och innan dess låg en vanlig snittränta på 1,3 procent. Det kostade knappt något alls att låna”, säger hon i en kommentar, och tillägger:

”Med den snabba serien räntehöjningar har svenskarna gått från rena räntefesten till en räntechock på väldigt, väldigt kort tid.”

Frida Bratt påtalar vikten av att jämföra bankernas bolåneräntor och förhandla. 

”Bankerna kommer att agera på olika sätt efter räntebeskedet. En del banker kommer följa med Riksbanken upp och höja sin rörliga ränta med 50 punkter, medan andra kommer att stanna på en lägre nivå. För banken handlar det om att man antingen vill behålla marginalerna, alternativt försöka locka kunder i en hårdare konkurrens”, säger hon i en kommentar, och fortsätter:

”Som bolånetagare lönar det sig att hålla koll på detta. Och förhandla, förhandla, förhandla. Ställ flera banker mot varandra, visst är räntorna högre men det betyder inte att du ska betala mer i onödan.”

Tabell: Uppskattad räntekostnad för hushållen efter Riksbankens räntehöjning jämfört med för ett år sedan – exemplen utgår från en snittränta på 4,5 respektive 1,3 procent. Samtliga belopp är före ränteavdrag. Källa: Nordnet

Bolån Räntekostnad per år/månad efter Riksbankens höjning Räntekostnad per år/månad för ett år sedan Skillnad
3 miljoner kronor 135 000 kr/11 250 kr 39 000 kr/3 250 kr 8000 kr
4 miljoner kronor 180 000 kr/15 000 kr 52 000 kr/4 333 kr 10 667 kr
5 miljoner kronor 225 000 kr/18 750 kr 65 000 kr/ 5 416 kr 13 334 kr
Bostad, Nyheter

Skandia om boräntorna: Smärtgränsen redan passerad för en femtedel av hushållen

Undersökningsbolaget Novus har på uppdrag av Skandia frågat svenska hushåll om vilken som är den maximal boräntan som kan hantera.

Resultatet visar att smärtgränsen redan passerats för en femtedel av svenskarna, som uppger att deras tak uppgår till 4 procent. 

Omkring hälften av hushållen svarar att gränsen ligger på mellan 5 till 8 procent. En tredjedel bedömer att de skulle kunna hantera en boränta på 10 procent eller mer. 

”Många hushåll börjar närma sig gränsen nu för hur hög ränta man klarar av. I och med att sju av tio bolånetagare kommer att behöva lägga om sina bolån under året så är det många som kommer att uppleva kraftigt stigande bolånekostnader”, säger Skandiabankens vd Arvid Krönmark i en kommentar. 

Svenskarna boräntekostnader har ökat dramatiskt under det senaste året. Onsdagens färska räntehöjning från Riksbanken, som skruvar upp styrräntan till 3,5 procent, väntas också leda till ännu högre boräntor. 

Frida Bratt på Nordnet har tittat på hur centralbankens senaste räntejustering kommer att påverka bolånetagarnas räntekostnader (se tabell längre ned). 

Hon utgår från en snittränta på 4,5 procent, vilket skulle innebära att den årliga räntekostnaden för ett hushåll med ett bolån på 3 miljoner kronor ökar till 135 000 kr före ränteavdrag. Det motsvarar en månadskostnad på 11 250 kr. 

På ett år har räntekostnaden för samma hushåll ökat med hela 8 000 kr per månad före ränteavdrag, enligt sparekonomens beräkningar.

”Det är riktigt tuffa siffror, men det mest anmärkningsvärda är att kostnaderna har ökat så pass mycket på så kort tid. Det är för ungefär ett år sedan som Riksbanken påbörjade sin serie räntehöjningar, och innan dess låg en vanlig snittränta på 1,3 procent. Det kostade knappt något alls att låna”, säger hon i en kommentar, och tillägger:

”Med den snabba serien räntehöjningar har svenskarna gått från rena räntefesten till en räntechock på väldigt, väldigt kort tid.”

Frida Bratt påtalar vikten av att jämföra bankernas bolåneräntor och förhandla. 

”Bankerna kommer att agera på olika sätt efter räntebeskedet. En del banker kommer följa med Riksbanken upp och höja sin rörliga ränta med 50 punkter, medan andra kommer att stanna på en lägre nivå. För banken handlar det om att man antingen vill behålla marginalerna, alternativt försöka locka kunder i en hårdare konkurrens”, säger hon i en kommentar, och fortsätter:

”Som bolånetagare lönar det sig att hålla koll på detta. Och förhandla, förhandla, förhandla. Ställ flera banker mot varandra, visst är räntorna högre men det betyder inte att du ska betala mer i onödan.”

Tabell: Uppskattad räntekostnad för hushållen efter Riksbankens räntehöjning jämfört med för ett år sedan – exemplen utgår från en snittränta på 4,5 respektive 1,3 procent. Samtliga belopp är före ränteavdrag. Källa: Nordnet

Bolån Räntekostnad per år/månad efter Riksbankens höjning Räntekostnad per år/månad för ett år sedan Skillnad
3 miljoner kronor 135 000 kr/11 250 kr 39 000 kr/3 250 kr 8000 kr
4 miljoner kronor 180 000 kr/15 000 kr 52 000 kr/4 333 kr 10 667 kr
5 miljoner kronor 225 000 kr/18 750 kr 65 000 kr/ 5 416 kr 13 334 kr