Kategoriarkiv: Börsguiden

Tufft för OEM under pandemin

Det skriver OEM:s vd, Jörgen Zahlin, i bolagets kvartalsrapport för det andra kvartalet.

Förvärv påverkade försäljningsutvecklingen positivt med 1 procent, samtidigt som valutaeffekter gav en negativ påverkan om 1 procent, vilket summerade utvecklingen till en negativ organisk tillväxt om 10 procent för kvartalet.

”Vi är, som många andra, klart påverkade av Corona-pandemin och de flesta av våra verksamheter har märkt en minskad efterfrågan månad för månad under andra kvartalet/…/ olika åtgärder vidtogs tidigt för att anpassa verksamheterna och samtidigt värna om medarbetarnas hälsa. Hög anpassningsförmåga är också något som kommer att genomsyra verksamheterna under överskådlig tid framöver”, skriver vd:n i rapporten.

 

Analytiker tror på Nordea och Intrum

Deutsche Bank höjer sin rekommendation för Zalando till köp från behåll. Riktkursen höjs till 84 från 42 euro. Det framgår av ett morgonbrev från banken. Aktien stängde på 65:90 euro på fredagen.

SEB Equities sänker sin rekommendation för MTG till behåll från köp. Riktkursen höjs till 117 från 106 kronor. Det framgår av en analys från i fredags eftermiddag. Aktien stängde på 113:30 kr på fredagen.

Kepler Cheuvreux höjer riktkursen för sportboksleverantören Kambi till 250 kr från tidigare 170 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av ett morgonbrev från banken. Kambi stängde på fredagen till kursen 235:80 kr.

DNB Markets höjer riktkursen för MTG till 110 kronor från 100 kronor. Rekommendationen behåll upprepas. Det framgår av ett marknadsbrev. MTG stängde på 113:30 i fredags.

Carnegie höjer riktkursen för GHP Specialty Care till 21 kronor från 18 kronor. Rekommendationen köp upprepas, framgår av ett marknadsbrev.

Pareto Securities höjer riktkursen för Sedana Medical till 400 kronor från 285 kronor. Rekommendationen köp upprepas.

Kepler Cheuvreux höjer riktkursen för Nordea till 7:30 euro från 6:70 euro. Rekommendationen köp upprepas, framgår av ett marknadsbrev.

Kepler Cheuvreux höjer riktkursen för Intrum till 240 kr från 180 kr. Rekommendationen köp upprepas.

Essitys försäljning backar

”Försäljningen har påverkats negativt av covid-19 pandemin och relaterade nedstängningar samt lagerjusteringar efter hamstringen bland konsumenter och distributörer under mars 2020”, skriver bolaget i rapporten.

Organiskt minskade försäljningen med 9,3 procent i det andra kvartalet, vilket kan jämföras med väntade -6,0 procent enligt Infronts prognossammanställning.

Den justerade ebita-marginalen på 13,3 procent var dock högre än väntade 12,6 procent och bruttomarginalen om 32,2 procent innebar en ökning från 29 procent för ett år sedan.

”Bruttomarginalen påverkades positivt av bättre mix, lägre råvaru- och energikostnader samt kostnadsbesparingar. Lägre råvaru- och energikostnader ökade bruttomarginalen med 5,1 procentenheter”, uppger Essity och hänvisar framför allt till de lägre massapriserna.

Av de tre affärsområdena klarade sig Consumer Tissue bäst jämfört med förväntningarna. Organiskt steg försäljningen med 4,3 procent, en procentenhet mer än väntat. På tillväxtmarknaderna, som svarade för 49 procent av nettoomsättningen, ökade den organiska nettoomsättningen med 12,4 procent.

Svagast utveckling visade Professional Hygiene, mjukpapper för storförbrukare. Affärsområdet hade ett starkt första kvartal, då distributörer byggde upp lager inför pandemin. Under det andra kvartalet kom dock den vändning nedåt som bolaget varnat för. Organiskt sjönk försäljningen med 30,7 procent, något mer än i snitt väntade -27,4 procent.

Essity redovisar ett justerat ebita-resultat på 3.782 miljoner kronor för det andra kvartalet 2020. Enligt Infronts sammanställning av sexton analytikers prognoser väntades i genomsnitt ett justerat ebita-resultat om 3.763 miljoner.

Nettoomsättningen uppgick till 28.407 miljoner kronor mot väntade 29.764 kronor och den justerade ebita-marginalen blev 13,3 procent. Snittestimatet löd här på en marginal om 12,6 procent.

 

Lundkvist: Intresset ökar för asiatiska företagsobligationer

Sedan drygt fem år tillbaka finansierar sig den svenska staten, liksom flertalet europeiska länder, gratis med nollräntor på både korta och långa statspapper. För att få möjlighet till högre avkastning med statlig garanti har investerare därför blickat västerut och i högre grad investerat i amerikanska statsobligationer vars 10-åriga statsobligationer erbjudit en årlig kupong på 2-3 procent så sent som fram till och med ett år sedan.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) har sänkt räntan ned mot noll för tredje gången i modern tid. Den första gången var under depressionen på 1930-talet. Efter finanskrisen hölls räntan nära noll under nästan fem år fram till slutet av 2015. I början av mars i år hände det igen. För att stödja återhämtningen och ytterligare underlätta i rådande kris stödköper även centralbanken för att hålla nere statsobligationer med längre löptider.

Till skillnad från svenska Riksbanken har Fed två mål; prisstabilitet och maximerad sysselsättning. Arbetslösheten har på kort tid flerfaldigats från rekordlåga 3,5 procent till 14,7 procent när det var som värst i slutet av april. Flertalet kommer få tillbaka sina jobb relativt snabbt men det kommer ta flera år för arbetsmarknaden att återhämta sig och för arbetslösheten att återgå till den låga nivå som var under början av året. Fed har kommunicerat att räntan kommer vara oförändrad fram tills åtminstone år 2022 och det finns starka skäl att tro att räntorna kommer bli kvar på dessa historiskt låga nivåer under en längre tid.

När den förväntade avkastningen på investeringar i statspapper är negativ (justerat för inflation) i såväl Japan, Europa och USA söker sig investerare till de räntemarknader som fortfarande förväntas ge positiv avkastning. Det naturliga valet för många är företagsobligationsmarknaden. Redan före pandemins utbrott var efterfrågan från investerare hög vilket medförde att företagen kunde låna till historiskt låga räntor. Investeraren tar mer risk då det är vanligare att bolag går i konkurs än att länder gör det, men det kompenseras i varierande grad av högre kuponger.

Återhämtningen på företagsobligationsmarknaden har gått långsammare än för aktiemarknaden vilket gör företagsobligationer både här hemma i Norden, i övriga Europa och i USA, till intressanta investeringsmöjligheter. Ett annat intressant alternativ för en mindre del av portföljen är företagsobligationsmarknaderna i Asien som erbjuder högre kuponger än bolagen i västvärlden, trots att andelen konkurser historiskt legat på ungefär samma nivå.

Sedan mitten av 00-talet har marknaden utvecklats i snabb takt och det totala värdet av high yield-obligationer i Asien summerar till 233 miljarder dollar. Närmare två tredjedelar av obligationerna kommer från kinesiska bolag följt av bolag från Indien och Indonesien. Det är framför allt fastighetsbolag som lånar pengar, men även finans- och konsumentbolag.

Förutom att den årliga kupongen i skrivande stund är cirka 9 procent är även ränterisken, även kallad durationen, lägre än i väst med cirka tre år. Konkursrisken är förhöjd på kort sikt men det speglas i prissättningen då kupongen är närmare 3 procentenheter högre än det historiska snittet.

Trading Direkt: Finns risk att EU rasar samman

 

I dagens Trading Direkt gästas vi av kredithedgefondförvaltaren Sean George som förklarar hur stödpaketen fungerar, vad det finns för nackdelar och varför Riksbanken nu ger sig in på företagsobligationsmarknaden.

Han beskriver även läget i Europa och konstaterar att den kommande veckan kommer vara mycket volatil när blickar riktas mot Italien. Därefter låter vi i vanlig ordning Tobbe Rosén göra teknisk analys på 15 tittarönskemål.

Teknisk analys i dagens avsnitt: OMXS30, S&P 500, DAX, EUR/SEK, USD/SEK, GBP/SEK, Koppar, Silver, guld, Brent (Olja), Arjo, Artificial Solutions, Aurcana Corp, Bergs Timmer, Byggmax, Calliditas Therapeutics, Fagerhult, Glycorex Transplantation, Intervacc, Millicom, Moberg Pharma, Orexo, SaltX Technology, Tesla

 

Vice Riksbankschefen: Negativa inlåningsräntor inget hinder

”I ett tal 2018 argumenterade jag för att reporäntans nedre gräns, enkelt uttryck, inträffar när privatpersoner börjar möta negativa räntor på sina inlåningskonton”, påminde Per Jansson.

Synen från 2018 var inte primärt en följd av oro att allmänheten då skulle välja att tömma sina bankkonton utan snarare ”för att det skulle vara svårt att få förståelse för en penningpolitik som innebär att vanliga medborgare måste ‘betala för att spara'”.

Han har nu omprövat sin tidigare syn på ”reporäntans effektiva nedre gräns” om det ”grundläggande förtroendet för inflationsmålet håller på att urgröpas”.

”Så som jag ser det är förtroendet för målet själva motorn i inflationsmålspolitiken och då gäller det naturligtvis att göra det som krävs för att inte hamna i en sådan situation”, sade Per Jansson.

”Om det grundläggande förtroendet för inflationsmålet står på spel är det förmodligen med hänsyn till kostnaden för den svenska samhällsekonomin bättre att acceptera negativa räntor på vanliga inlåningskonton än att inte göra allt man kan för att motverka att det nominella ankaret för pris- och lönebildningen släpper”.

Per Jansson angav även att ”Riksbanken har klargjort att den kan komma att använda sitt traditionella stimulansverktyg, sänkt reporänta, om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd”.

”På ett generellt plan kan konstateras att det i tajmingen av genomförandet av den här typen av åtgärder måste göras avvägningar”, sade han.

Stora Enso: Risken för kollaps i efterfrågan har minskat

”Vi förväntar oss att resultatet i det andra kvartalet kommer att tyngas av en klart försvagad pappersmarknad samt en svår marknad för massa- och trävaror”, skriver DNB.

För förpackning väntas en mer blandad bild, efter att senvinterns panikköpande ebbar ut.

Aktien ser ut att vara fullvärderad i förhållande till det väntade konsensus ebit-resultatet för 2021 på 13x, vilket speglar en premie om cirka 15 procent i förhållande till det historiska snittet där en kvick resultatåterhämtning om 40 procent för ebit på årsbasis väntas, lyder motiveringen till rekommendationsändringen.

Stora Enso handlades vid 10-tiden på fredagen till cirka 10,45 euro i Helsingfors och till 109 kr i Stockholm.

 

Riksbanken utesluter inte ny räntesänkning

Ledamöterna noterade att det finns tecken på en början till återhämtning på flera håll, men osäkerheten om utvecklingen framöver är fortsatt mycket stor. Det finns risker för bakslag och långsiktigt negativa effekter på ekonomin och de omfattande åtgärder som vidtas av regeringar och centralbanker världen över är viktiga för den fortsatta återhämtningen.

Riksbankens åtgärder har bidragit till att hålla räntor låga och till att utlåningen till hushåll och företag fortsatt har hållits uppe.

”Men man betonade samtidigt att läget är fortsatt skört. Ledamöterna var därför överens om att genomföra ytterligare penningpolitiska åtgärder för att fortsatt hålla nere räntor och främja kreditgivningen och därigenom ge stöd åt återhämtningen och inflationen. Vikten av att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet betonades”, står det.

Utökar tillgångsköpen

Till åtgärderna hör att utöka ramen för tillgångsköpen från 300 till 500 miljarder kr till och med juni 2021, att sänka räntorna och förlänga löptiden på den utlåning som görs till bankerna samt att lämna reporäntan oförändrad på noll procent.

Ledamöterna resonerade kring varför dessa åtgärder i dagsläget bedöms vara mer effektiva och verkningsfulla jämfört med en sänkning av reporäntan.

”De uteslöt samtidigt inte att räntan kan komma att sänkas om det bedöms vara verkningsfullt för att stödja inflationsutvecklingen och trygga förtroendet för inflationsmålet”, står det i protokollet.

Direktionen pekade samtidigt på finanspolitikens viktiga roll i hanteringen av krisen och framhöll att det finns gott om utrymme för kraftfulla finanspolitiska insatser.

”För tidigt blåsa faran över”

Åtgärderna för att stabilisera marknaderna har varit effektiva men det är för tidigt att blåsa faran över. Det sade riksbankschefen Stefan Ingves vid det penningpolitiska mötet den 30 juni, enligt protokollet från mötet.

”Även om vi nu vet mer om de kortsiktiga effekterna av pandemin och att konturer av en stabilisering kan ses, är det för tidigt att blåsa faran över”, sade han.

Därför är det viktigt att Riksbanken fortsätter att vidta åtgärder som håller räntor nere och stödjer kreditgivningen, åtgärder som i sin tur bidrar till att vi på sikt uppfyller inflationsmålet.

Det handlar om utökade tillgångsköp, mer generösa villkor i likviditetsfaciliteterna och utlåningsprogram, samt att de börjar köpa företagsobligationer. Åtgärderna borde ganska direkt bidra till att hålla nere räntenivån inom olika delar av den finansiella sektorn.

”Andra verktyg mer verkningsfulla”

Han sade också att andra verktyg än räntan i nuvarande läge är mer verkningsfulla.

”Tillsammans innebär dessa åtgärder en penningpolitik fullt inriktad på att försöka mildra de negativa effekterna av coronapandemin på svensk ekonomi, samtidigt som åtgärderna är i samklang med vårt inflationsmål”, sade han.

 

 

Ölproducenten vinstvarnar

Det framgår av preliminära siffror som bolaget valt att släppa med anledning av den osäkerhet och volatilitet som coronapandemins effekter orsakat.

Carlsberg räknar med att rörelseresultatet faller med 8,9 procent organiskt under första halvåret.

Västeuropa hade en mycket trög start i det andra kvartalet men förbättring kund skönjas i slutet av perioden, tack vare ett successivt återöppnande av säljkanaler och återuppbyggnad av lager till följd.

I Asien återhämtade sig Carlsbergs kinesiska verksamhet rejält under andra kvartalet. Kostnadsneddragningar och uppskjutna marknadsföringsaktiviteter bidrog till förbättrad lönsamhet.

Carlsberg uppger vidare att bolagets balansräkning och likviditet är fortsatt stark.

Bolaget fortsätter att avstå från att ge prognos för helåret, mot bakgrund av den osäkerhet som fortfarande råder.