Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Nyheter

Elprischock i vinter – analytiker: ”Se över förbrukningen”

Elprischocken har framför allt drabbat de södra delarna av Sverige där nya rekordnivåer avlöser varandra. På onsdagen kostar elen 5,70 kr per kilowattimme i SE4, det sydligaste av landets fyra elområden. Det är den högsta nivån någonsin, enligt den nordiska elbörsen Nord Pool, något som Privata Affärer tidigare uppmärksammat. 

Under torsdagen kommer elpriserna i SE4 att falla tillbaka marginellt till 5,5 kr per kilowatttimme. 

Elpriserna har varit exceptionellt höga under årets sommarsäsong, enligt Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på elhandelsbolaget Bixia.

– Anledningen till det är att elpriserna i Europa är extremt höga. Det spiller över på oss i Norden de dagar som vi har en låg förnybar elproduktion, säger han, och fortsätter:

– Priserna blir skyhöga eftersom vi är så tätt sammankopplade med kontinenten via våra elnätsförbindelser.

Att elpriserna befinner sig på rekordnivåer mitt i högsommarvärmen ökar oron inför det stundande vintern. Allt talar också för att hushållen tvingas leva med betydligt högre elkostnader, enligt Johan Sigvardsson på Bixia.

Handeln på terminsmarknaden ger en fingervisning om prisbilden vid en framtida tidpunkt. För årets fjärde kvartal ligger de nuvarande terminspriserna för SE4 på 4,41 kronor per kilowattimme. Det är mer än tre gånger högre än genomsnittspriset under samma period föregående år på motsvarande 1,30 kronor.

– Det är en markant skillnad, konstaterar Johan Sigvardsson.

För SE3, som bland annat omfattar Stockholm och Göteborg, uppgår terminspriserna under fjärde kvartalet till 3,04 kronor, även det en betydande ökning på årsbasis.

Skillnaden mot landets norra delar, SE1 och SE2, som har ett stort överskott på el, är tydlig. Terminspriserna ligger under samma period på 80 öre per kilowattimme i de båda elområdena.

Johan Sigvardsson betonar att det faktiska prisutfallet i vinter kommer att styras av väderleken och utrymmet för svängningar i förhållande till de rådande terminspriserna är “enormt stort”.

– Om det blir en mild vinter så kommer vi att ha lägre priser än det vi ser på terminsmarknaden just nu. Men om vi får en sträng vinter kommer priserna att vara ännu högre och nära kopplade till prisbilden på kontinenten, säger han.

Vad ska man göra som konsument för att tackla den här prisökningen?
– Man kan egentligen bara göra en sak och det är att se över sin förbrukning. Då handlar det främst om uppvärmning och varmvatten, belysning och hushållsmaskiner förbrukar inte särskilt mycket el i dag. Därför spelar det knappt någon roll om du diskar för hand eller med diskmaskin.

Hushåll med direktverkande elvärme drabbas därför hårdast av de högre elpriserna medan fjärrvärmekunder kommer lindrigare undan, understryker Johan Sigvardsson.

Men det finns en gräns för hur högt priserna kan stiga och den kan redan vara passerad, enligt Bixias analytiker. Det vill säga den prisnivå som får företagen och hushållen att minska sin förbrukning avsevärt, vilket skulle dämpa efterfrågan på el och i förlängningen priserna.

– Vi är på sådana nivåer nu där företag och hushåll börjar se över sin elanvändning och funderar på vad man skulle kunna stänga av, säger Johan Sigvardsson, och tillägger:

– Det hade givetvis inte varit bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men att vi är i ett sådant läge är tydligt, åtminstone utifrån hur våra kunder resonerar.

Nyheter

1 700 miljarder upp i rök för norska oljefonden

På onsdagsmorgonen redovisade den norska oljefonden, eller Statens pensionsfond utomlands som den formellt heter, en negativ avkastning på 14,4 procent för årets första sex månader. Det innebär att 1 680 miljarder norska kronor gått upp i rök, rapporterar den norska finanstidningen Dagens Næringsliv.

– Marknaden har präglats av stigande räntor, hög inflation och krig i Europa. Aktieinvesteringarna gick ned hela 17 procent och det är just teknikaktier som har gått dåligt med en negativ avkastning på 28 procent, säger oljefondens vd Nicolai Tangen i en kommentar. 

Fondens utveckling var samtidigt 1,14 procentenheter bättre än dess jämförelseindex. Totalt uppgick fondens förvaltade kapital till 11 657 miljarder norska kronor vid halvårsskiftet. Nästan 70 procent av portföljen är placerad i aktier.

Oljefondens investeringar är spridda över hela världen och den kan liknas vid en gigantisk global indexfond. På den svenska aktiemarknaden är innehavet i verkstadsjätten Atlas Copco på 1,5 miljarder dollar allra störst. Ägarandelen i bolaget uppgår till drygt 1,9 procent. 

Tätt bakom skuggar Wallenbergssfärens maktbolag Investor. Oljefonden äger aktier i Investor för runt 1,4 miljarder dollar, något som ger en ägarandel på cirka 1,8 procent. 

Störst inflytande har oljefonden över medieföretaget Viaplay och skogsbolaget SCA där ägandeskapet ligger på ungefär 8,9 respektive 7,2 procent.

Tabell: Oljefondens tio största svenska innehav baserat på värdet

Bolag Värde i dollar Ägarandel (%)
Atlas Copco 1 504 532 049 1,94
Investor 1 359 092 229 1,76
Volvo AB 1 075 552 693 2,28
SCA 894 903 720 7,17
Essity 849 614 359 3,71
Swedbank 837 807 928 3,68
Assa Abloy 829 965 065 2,45
Hexagon 788 045 221 1,84
Ericsson 531 987 723 1,45
Evolution 511 436 055 1,67


Tabell: Oljefondens tio största svenska innehav baserat på ägarandel

Bolag Värde i dollar Ägarandel (%)
Viaplay Group 361 376 840 8,94
SCA 894 903 720 7,17
Nordnet 218 280 114 4,55
Essity 849 614 359 3,71
Swedbank 837 807 928 3,68
Holmen 263 287 085 3,37
Greater Than 4 875 520 2,99
Infant Bacterial Therapeutics 2 431 962 2,94
Boozt 36 549 786 2,69
Gränges 32 848 994 2,64
Börsguiden, Nyheter

Experterna inför höstbörsen: ”Tror inte turbulensen är över”

Den höga inflationstakten i USA bromsade in mer än väntat till 8,5 procent på årsbasis i juli från strax över 9 procent månaden innan. Kärninflationen, rensat för energi och livsmedel, var oförändrad jämfört med juni på 5,9 procent, även det under analytikernas förhandsprognoser. 

Börserna tog ett glädjeskutt efter beskedet och drygade ut sommarens uppgångar, den senaste månaden är Stockholmsbörsen och det breda amerikanska aktieindexet S&P 500 upp 8,4 respektive 12,2 procent. Men börsturbulensen som präglade första halvåret 2022 är inte över, bedömer experter som Privata Affärer talat med. 

USA:s centralbank Federal Reserve, Fed, kommer inte att ändra kurs baserat på inflationssiffrorna för juli utan fortsätta räntehöjningar är att vänta. Dels är inflationen alltjämt hög, dels börjar landets urstarka arbetsmarknad göra avtryck i löneutvecklingen, något som Fed håller ett vaksamt öga på, enligt experterna.

– Lönerna steg med runt 6 procent i årstakt, vilket talar för att inflationen kan ligga en bra bit över Feds målnivå under en rätt lång tid framöver, säger Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank. 

Länsförsäkringars allokeringschef Sebastian Hallenius gör en snarlik bedömning.

– När inflationen tar sig till lönerna börjar man oroa sig för en snöbollseffekt på riktigt. Det är inte positivt och Fed kommer att behöva fortsätta strama åt för att bromsa ekonomin, säger han. 

Utöver centralbankernas räntehöjningar blir konjunkturutsikterna allt dystrare. Sebastian Hallenius på Länsförsäkringar är inte säker på att sommarens börsuppgång håller i sig och när det gäller utvecklingen framåt är han “inte särskilt positiv”. 

– Många tolkar det här som en björnmarknadsrally och jag lutar nog också åt det. Konjunkturellt kommer utvecklingen att fortsatt vara svag framöver, säger han, och tillägger:

– Även om mycket redan är inprisat i kurserna kan man inte köpa aktier brett enbart baserat på värdering i det här läget.

I sin positionering inför hösten väljer han bort tillväxtaktier, som fått ett uppsving under sommaren när riskviljan i marknaden återvänt och marknadsräntorna kommit ned, för mer etablerade storbolag.

– I den här miljön föredrar vi att äga kvalitetsbolag med hög avkastning på eget kapital och som är mer konjunkturokänsliga, säger Sebastian Hallenius.

Danske Bank tror att både Europa och USA går in i en mild lågkonjunktur inom det närmaste året. 

– Vår bild är att marknadens fokus mer och mer kommer att riktas mot den försämrade makrobilden och att tillväxten för världsekonomin växlar ned, säger Maria Landeborn. 

– Vårt huvudscenario är att recessionen i USA blir mild, men så länge det råder osäkerhet tycker vi att man ska vara försiktig med att hoppa på den här börsuppgången, tillägger hon.

Maria Landeborn förklarar att Danske Bank har en neutral syn på aktier i dagsläget. 

– Vi tror inte att börsturbulensen är över. Däremot tycker vi att man ska vara kvar på marknaden, men minska risktagandet genom fokus på defensiva bolag och kvalitet, säger hon.

På aktiesidan förordar Danske Bank den amerikanska marknaden och defensiva sektorer som hälsovård, kraftförsörjning (utilities) och dagligvaruhandel. 

– Det grundar sig i vår bedömning att den amerikanska ekonomin är i ett bättre skick jämfört med Europa, som står inför en gaskris i vinter, och tillväxtmarknader där bland annat Kina går svagt, säger Maria Landeborn.

Börsguiden, Nyheter

Sparekonomen: Snart vänder marknadens fokus mot vikande konjunktur

Det är i ett veckobrev som bankens sparekonom Maria Landeborn konstaterar att även om inflationen fallit tillbaka något så är faran ännu inte över.

”Även om inflationen inklusive mat- och råvarupriser toppat i USA så talar den starka arbetsmarknaden och fortsatt stigande löner för att Fed kommer att strama åt kraftfullt åtminstone året ut. Flera Fed-ledamöter var också ute förra veckan och pratade om att inflationen fortfarande är för hög och varnade för att det är för tidigt att vänta sig en mjukare penningpolitik. Risken för att åtstramningen kommer att leda till en recession består därmed”, skriver hon.

Danske behåller därmed en neutral vikt i aktier med fokus på defensiva sektorer och kvalitetsbolag.

”Vi har samtidigt en övervikt i amerikanska aktier då USAs ekonomi ser relativt robust ut jämfört med både Europa och tillväxtmarknader, och börserna dessutom är mindre cykliska och har en högre andel kvalitetsbolag”, skriver hon.

Även här i Europa väntas inflationen förbli hög året ut till följd av de stigande gaspriserna. I Sverige visade förra veckans inflationssiffra visserligen att lägre energipriser gjorde att inflationen i årstakt sjönk, men kärninflationen fortsatte att stiga och ligger klart över Riksbankens prognos.

”Vi har därför justerat våra förväntningar på Riksbanken och väntar oss nu två höjningar på 75 punkter i september respektive november. Styrräntan väntas därmed nå 2,25 procent innan årsskiftet, för att sedan ligga kvar där under hela 2023. Ytterligare en höjning i början av nästa år går dock inte att utesluta om inflationen fortfarande är för hög. Hög inflation och stigande räntor väntas
leda till en lågkonjunktur i svensk ekonomi under nästa år, enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer”, skriver Landeborn.

Nyheter

Berenberg: Inflation på över 10 procent i euroområdet i höst

”Vi drar slutsatsen att inflationen troligen kommer att lägga sig något över ECB:s mål på 2 procent på lång sikt”, skriver de.

På kort sikt kommer strypta ryska gasleveranser att få inflationen i euroområdet att fortsätta upp, till över 10 procent i höst. Den väntas sedan vända ned tvärt med sjunkande råvarupriser under 2023 och tillfälligt hamna under 2 procent igen i början av 2024.

Enligt Berenberg finns mycket som talar för att den höga inflationen inte kommer att bita sig fast. Inflationsförväntningarna har visserligen stigit, men inte till några farliga nivåer. Löneökningarna väntas växla upp tydligt i närtid, men den recession som Berenberg förutspår väntas i kombination med den snabbt sjunkande inflationen framöver få löneökningarna att dämpas igen.

I närtid väntas alltså löneökningarna att växla upp ordentligt, särskilt i Tyskland, där löneökningarna totalt kan toppa på över 5 procent i början av 2023.

”Vi skulle inte bli förvånade om vissa tyska fackförbund, som IG Metall med sina normerande löneförhandlingar i oktober, skulle teckna ett tvåårigt löneavtal på totalt 9 procent, med något över 5 procent det första året men bara 3,5 procent det andra året”, skriver Berenberg.

Även om löneökningar och inflation dämpas igen tror de dock inte på någon återgång till det gamla normalläget med låg inflation, låg produktivitetsutveckling och låga räntor.

”Den perioden är över för gott, enligt oss”, skriver de.

En viktig anledning är att en åldrande befolkning kommer att göra att det blir en i stort sett kronisk brist på arbetskraft, vilket kommer att stärka arbetstagarnas förhandlingsstyrka när väl recessionen är över. Detta väntas i sin tur få två effekter: 1. Företagen automatiserar vilket ökar produktiviteten och 2. De kommer att föra vidare högre lönekostnader till konsumenterna. Till detta kommer den gröna omställningen, som kommer att pressa upp priserna i form av högre skatter och investeringar i ny teknik, liksom att finanspolitiken spås förbli mer expansiv än den var före pandemin.

”Som resultat av detta ser vi att inflationen i euroområdet kommer att hamna på runt 2,5 procent i snitt när väl de nuvarande svängningarna, som främst orsakas av energi- och livsmedelspriser, är förbi”, skriver Berenberg med tillägg att prognosen bygger på att ECB kan acceptera en sådan blygsam överskjutning av inflationen utan att strama åt på ett sådant sätt att de pressar ned tillväxten under trend en utdragen tid.