Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Börsguiden, Nyheter

Långdragen återhämtning väntas för europeiska aktier

Nyhetsbyrån Reuters har frågat fondförvaltare, strateger och analytiker om vad de tror om utvecklingen för europeiska aktier efter den senaste tidens stora kursuppgångar.

Marknadsexperterna bedömer att regionens breda aktieindex, Euro Stoxx 600, sjunker 1,5 procent från nuvarande nivåer fram till årsskiftet. Det visar en medianprognos från enkäten. 

Till slutet av 2023 väntas indexet stiga strax över 7 procent till indexnivån 465, vilket fortfarande är lägre än 487,8 som Euro Stoxx 600 stängde 2021 på.

Luca Rubini på kapitalförvaltaren Bestinver säger till Reuters att utsikterna är mycket osäkra, men att stigande bränsle- och elpriser väntas leda till en lågkonjunktur i Europa.

Däremot tror experterna att regionens storbolagsindex, Stoxx Europe 600, lyfter beskedliga 2,7 procent till årsskiftet, vilket motsvarar indexnivån 3 750.

Börsguiden, Nyheter

Börsexperterna dissar klassiska portföljen – storbanker tror annorlunda

Den så kallade 60/40-strategin – 60 procent aktier och 40 procent obligationer – betraktades länge som en välbalanserad portföljkonstruktion som kan leverera bra avkastning till lägre risk. Tonläget har dock förändrats de senaste åren när räntorna varit historiskt låga eller till och med negativa i delar av världen.

Skeptikerna har under året fått vatten på sin kvarn när de kraftiga räntehöjningarna lett till att obligationspriserna rasat samtidigt som börserna fallit. Exempelvis är Bloombergs indexbaserade modell av en 60/40-portfölj ned 12 procent i år.

Men efter ränteuppgången ser framtiden betydligt ljusare ut för portföljstrategin, anser ett par amerikanska storbanker. Bland annat har Wells Fargos analytiker Douglas Beath uppgett att 60/40-portföljen går mot en tvåsiffrig avkastning, vilket CNBC rapporterade om i början av augusti.

Erik Penser Banks förvaltningschef Jonas Thulin lockas däremot inte alls av den klassiska portföljkonstruktionen.

– Vad det här året visar mer än något annat är att du kan få ordentligt med stryk i båda benen. Om man tittar på globala aktier och obligationer har de gått ned ungefär lika mycket i år, säger han till Privata Affärer.

Tanken med fördelningen är att den ena delen av portföljen ska kompensera för en svagare utveckling i den andra. Men Jonas Thulin säger att privatsparare som ser över sitt sparande efter årets börsras ska välja mer “taktiska tillgångsslag” än obligationer för att sänka risken i portföljen.

– Det kan handla om korta positioner via “Bear”-produkter som flera svenska aktörer erbjuder. De är mer komplicerade, men portföljen blir bättre, fortsätter han och syftar på produkter som stiger i värde när den underliggande tillgången faller.

Förvaltningschefen lyfter bland annat fram “Bear”-positioner i olika aktieindex för att skydda portföljen från eventuella nedgångar i benet som består av vanliga aktieplaceringar.

– Du får en effektivare förvaltning eftersom den här typen av produkter är börshandlade till skillnad från räntefonder. Om du säljer en räntefond kan det ta upp till fyra dagar innan du får dina pengar och kan köpa något annat, säger Jonas Thulin.

Hur stor andel av portföljen tycker du ska utgöras av den här typen av alternativa investeringar?
– Det finns inte några konkreta svar den frågan det utan det beror på var din smärtgräns ligger någonstans, hur stora nedgångar man tål.

De som förordar en traditionell 60/40-portfölj framåt tror att det värsta kan vara över på obligationsmarknaden efter den branta räntestegringen i år.

Räntefonder kommer visserligen att gynnas när räntorna sjunker, men när det sker får investerare ändå “mer betalt” på aktiemarknaden, enligt Jonas Thulin på Erik Penser Bank.

– En sådan utveckling tror jag nästan blir en klassisk fälla för 60/40-upplägget, det vill säga att man kommer att vilja öka andelen aktier när den här ränterörelsen kommer för att få upp avkastningen, säger förvaltningschefen.

När det gäller aktiedelen av portföljen tillägger han att man inte får glömma bort tillväxtbolag inför hösten.

– Vi tror att inflationen toppat och är på väg ned igen. Det innebär lägre räntor och att tillväxtaktier kommer att gå som ett skållat troll, säger Jonas Thulin och drar paralleller till sommarens börsrally.

– Då gick tillväxtbolag mycket bättre än värdebolag på börsen och skillnaden dem emellan var den största på 22 år.

Sparekonomen Joakim Bornold är även han långt ifrån övertygad om att 60/40-portföljen är den bästa vägen framåt.

– Men det är helt klart så att räntefonder börjar bli lite attraktivt igen, säger han. Joakim Bornold driver numera sparplattformen Levler där hans tidigare arbetsgivare Söderberg & Partners är storägare.

Samtidigt understryker han att sparare som klivit längre ut på riskplankan när räntorna varit låga och är fullinvesterade i aktier borde balansera upp portföljen.

Han föreslår en 70/30-strategi där 70 procent placeras i aktier och resterande 30 procent delas upp mellan sparkonto och fonder som äger europeiska företagsobligationer.

– Sparkontot är en riskfri placering som jag inte tycker är dålig just nu när du kan få en ränta på runt 1 procent, säger Joakim Bornold, och tillägger:

– Anledningen till att jag väljer europeiska företagsobligationer är för att den svenska marknaden är för liten och illikvid. Marknaden kollapsade i princip när det sattes under hård press i början av coronapandemin.

Börsguiden, Fonder, Nyheter

(CITATKOLL) Rusande aktiemarknad trots ekonomisk kris – experten om Turkiet: ”Drivet av vanliga människor”

Den turkiska regimen med president Recep Tayyip Erdoğan i spetsen har försatt landet i en djup ekonomisk kris. Turkiets centralbank har inte kunnat tygla inflationen, som nu härjar utom kontroll efter att ha rusat från 20 till 80 procent under det senaste året, vilket slagit hårt mot befolkningen. Landets valuta, liran, har kollapsat och bara i år rasat 26 procent i förhållande till den amerikanska dollarn.

Samtidigt tjurrusar den turkiska aktiemarknaden. Hittills i år är Istanbulbörsen upp 70 procent i lokal valuta respektive 23 procent räknat i dollar, vilket gör den till en av de bästa globalt.

Det finns dock en enkel förklaring till den bisarra situationen, säger Emre Akcakmak, chefsrådgivare på fondbolaget East Capital, till Privata Affärer.

– Börsen har inte gått upp trots hyperinflationen utan på grund av den, säger han.

I takt med att alternativen för att skydda sig mot den värdeförstörande inflationen blivit färre har
lokalbefolkningen sökt sig till aktiemarknaden i hopp om att försvara sina besparingar, enligt Emre Akcakmak.

– Hos banken kan man få en årlig ränta på 20 procent på sitt sparkonto, men det räcker inte när inflationen ligger på 80 procent. Gemene man har då köpt aktier, som generellt är ett bra inflationsskydd. Den här börsuppgången har drivits av vanliga människor, säger han.

De mer välbärgade delarna av befolkningen har även köpt andra tillgångar, framför allt fastigheter men även bilar. Rusningen till fastigheter syns inte minst på bostadspriserna, vilka fördubblats på ett år, tillägger Emre Akcakmak.

Dessutom kapade centralbanken nyligen styrräntan med 100 punkter till 13 procent. Beslutet riskerar att förlänga den kedjeeffekt som drivit börsuppgången, fortsätter han.

– Lägre styrräntor innebär lägre att privatpersoner får sämre avkastning på sina sparkonton, ökade inflationsförväntningar och att liran försvagas ytterligare. Vad gör man då? Jo, man köper aktier. Det är det enklaste sättet att skydda sitt kapital, säger Emre Akcakmak

Trots året enorma kursuppgång har Istanbulbörsens värdering fallit tillbaka. Baserat på bolagens förväntade vinster för i år handlas nu aktiemarknaden i stort till ett p/e-tal på 4,6, vilket kan jämföras med 5,6 i början av året.

Det beror på att bolagens vinstutsikter justerats upp, men det handlar helt och hållet om dopade siffror, enligt East Capitals chefsrådgivare.

– För de inhemska bolagen har vinsterna blåsts upp av inflationen eftersom de kan driva igenom prisökningar. Samtidigt har lirans försvagning att inneburit kraftigt ökade vinster för de exporterande bolagen, säger Emre Akcakmak.

Utvecklingen i Turkiet är enligt honom ett typexempel på vad som händer i länder som drabbas av hyperinflation.

– På så sätt är den här situationen väntad. Vi har tidigare sett det i Argentina och Iran, efter de amerikanska sanktionerna, säger Emre Akcakmak.

Hittills har utländska investerare hållit sig undan när Istanbulbörsen rusat. Det inhemska ägandet befinner sig nu på den högsta nivån på nästan tjugo år.

Men under de senaste två veckorna har det skett en förändring då det varit ett visst inflöde av utländskt kapital på aktiemarknaden, enligt Emre Akcakmak.

– Det är svårt att förklara varför. Vissa ser förmodligen potential till kortsiktiga vinster genom att satsa på en fortsatt hög inflation. Men vi talar inte om några långsiktiga strategiska investerare utan det handlar troligtvis om olika hedgefonder, säger han.

I listan över årets bästa fonder finns ett antal turkiska aktiefonder i toppen. Många svenska småsparare lockas kanske av den historiska utvecklingen och funderar på att köpa in sig i fonderna.

Emre Akcakmak konstaterar dock att det inte finns något långsiktigt investeringscase i Istanbulbörsen för tillfället.

– Just nu är det äventyrliga investerare med stor riskaptit som går in på den turkiska marknaden, säger han.

Tabell: Utveckling för Turkietfonder och Turkiet-ETF:er sedan årsskiftet:

Namn i år (%)
HSBC GIF Turkey Equity AC 56,0
BNP Paribas Turkey Equity Classic R 42,2
Lyxor MSCI Turkey UCITS ETF  34,9
iShares MSCI Turkey UCITS ETF 25,2
HSBC MSCI Turkey UCITS ETF 20,8

Källa: Avanza 

Börsguiden, Nyheter

Experten ser fem anledningar till att börsen ska falla

Sedan bottennoteringen i mitten på juni hade Stockholmsbörsen och det breda amerikanska aktieindexet S&P 500 rusat 10 respektive 15 procent fram till fredagen i förra veckan. Då föll börserna brant och vissa börsexperter tror att nedgången kan markera slutet på sommarens klang- och jubelföreställning på aktiemarknaden, rapporterar Marketwatch.

Mäklarfirman Ceteras investeringschef Gene Goldman lyfter i en intervju med finanssajten fram fem anledningar till varför han tror att börserna kommer fortsätta ned en längre tid framöver.

Den första anledningen är att defensiva sektorer återigen toppar listan över vinnarna på börsen. Kursrallyt under juli och inledningen på augusti drevs av stora uppgångar i cykliska aktier, men den trenden kan nu vara över, enligt Gene Goldman på Cetera.

– Ett tecken på att investerare blir nervösa är att cykliska aktier underpresterar defensiva sektorer, och det börjar vi se nu, säger han till Marketwatch.

Börsuppgången har också sprungit ifrån vinstförväntningarna på bolagen, enligt Gene Goldman på Cetera. Det breda aktieindexet S&P 500 handlas nu till ett p/e-tal på 18,6 gånger den förväntade vinsten under de kommande tolv månaderna. I mitten på juni uppgick p/e-talet till 15,5 gånger.

Samtidigt har de sammanvägda vinstförväntningarna på bolagen inom S&P 500 sjunkit över samma period, enligt Ceteras investeringschef.

– Aktier stiger på fallande vinstförväntningar, säger Gene Goldman till Marketwatch.

En annan anledning till att investeringschefen tror på fortsatta kursnedgångar är att marknadsräntorna rört sig uppåt i augusti. Högre räntor på amerikanska statsobligationer gör dem till ett intressant investeringsalternativ på bekostnad av aktier, enligt investeringschefen.

Även den amerikanska dollarn har stigit i förhållande till andra valutor under månaden. Historiskt har en stark dollar varit förknippat med en svagare kursutveckling på USA-börserna eftersom det urholkar bolagens vinster som genererats utomlands, förklarar Gene Goldman till Marketwatch.

Slutligen får kursfallen inom kryptosfären många börsexperter att tro att aktier står på tur. Kryptotillgångar som bitcoin och ethereum handlades ned ordentligt på fredagen efter sommarens kraftiga uppgång.

Gene Goldman ser det som ett “tydligt tecken” på att riskviljan avtar på marknaden, enligt Marketwatch.

Börsguiden, Nyheter

Aktiechefen spår nya börsnedgångar

Den branta nedgången under första halvåret 2022 följdes i sommar upp av ett kursrally på börserna. Men uppstudsen är tillfällig och börserna har ännu inte slagit i botten, bedömer Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking. 

Han tror att en nedåtrekyl ligger i korten.

– Jag tror att vi kommer att se en börs som fortsätter att vara försiktig under det kommande halvåret, fortsätter Karl Hedberg i en marknadsutblick från Carnegie Private Banking. 

Därför anser han att det är ett ypperligt tillfälle att ta hem vinster  efter sommarens uppgångar. Rådet från aktiechefen är att ta ned aktierisken i portföljen och öka kassapositionen inför hösten. 

Börsutvecklingen framåt kommer att styras av inflationssiffrorna, enligt Karl Hedberg. I juli bromsade den höga inflationstakten i USA in något, vilket Privata Affärer tidigare uppmärksammat. 

– Förhoppningsvis var det en första signal på att det börjar vända nedåt. Men det här blir viktigt att hålla koll på, säger han. 

Inför höstbörsen säger Karl Hedberg att portföljen borde vara inriktad mot ”mer rimligt värderade bolag” med stabil lönsamhet och utdelning.

– För det (direktavkastning, reds. anm) tror jag kommer att vara en viktigare del av totalavkastningen än vad det varit tidigare år, fortsätter han. 

Ett bolag som passar in på den beskrivningen är enligt aktiechefen hygienkoncernen Essity. Hittills i år aktien ned 11 procent, vilket kan jämföras med Stockholmsbörsen som fallit drygt 21 procent.

– Det är ett rimligt värderat bolag som det ser ut just nu. Vi tror på en bra vinstutveckling det kommande året och man har en hygglig direktavkastning på runt 3 procent, säger Karl Hedberg. 

Essitys lönsamhet har pressats av ökade kostnader för insatsvaror, inte minst på pappersmassa. Bolaget höjer priserna på sina produkter i hopp om att kompensera för kostnadsinflationen, något som Karl Hedberg tror kommer att ge resultat framöver.

Börsguiden, Fonder, Nyheter

Förvaltaren tror på storartad comeback för räntefonder: ”Aktieliknande nivåer”

De historiskt låga – och på vissa håll i världen negativa – räntorna under senaste decenniet gjorde jobbet för fondförvaltare som jagar avkastning på räntemarknaden betydligt svårare. Men nu går investerarkollektivet mot ljusare tider efter en total scenförändring under första halvåret 2022, enligt Maria Ljungqvist som förvaltar fondbolaget Aktie-Ansvars två räntefonder.

Den höga inflationen runt om i världen, påeldad av utbudsbegränsningar och kriget i Ukraina, har tvingat centralbankerna att tänka om och höja sina styrräntor i rask takt.

“Plötsligt finns räntor att tala om”, konstaterar Maria Ljungqvist i en färsk strategirapport. 

Ett högre ränteläge skapar förenklat bättre framtida avkastningsmöjligheter för fonder som placerar sitt kapital på obligationsmarknaden, sammanfattar förvaltaren.

– I mer riskfyllda obligationer är den potentiella avkastningen i vissa fall nu på aktieliknande nivåer. Jag har några mindre sådana innehav som en krydda i portföljen, säger hon.

Men långa och medellånga räntefonder straffas till en början i en ränteuppgång, vilket speglas i att fondslaget fallit på bred front i år. Anledningen till det är motsatsförhållandet mellan förändringar i marknadsräntan och priset på en obligation

– När räntan på till exempel en statsobligation stiger sjunker obligationspriset och då får man en kapitalförlust i början, säger Maria Ljungqvist.

Det är inflationsförväntningarna som styr riktningen på statsobligationsräntorna. 

– Om de går upp kommer räntorna att följa med, säger Maria Ljungqvist.

Turbulensen under årets första halvår har enligt fondförvaltaren skapat många attraktiva placeringsalternativ. Hon förklarar att vissa obligationer utgivna av svenska fastighetsbolag nu handlas 30 till 40 procent under nominella värdet. Det vill säga beloppet som företaget ursprungligen lånat och som ska återbetalas till obligationsägaren.

Ovanpå det får den som äger obligationen räntebetalningar, även kallat kupongränta, under lånets återstående löptid.

– Det gör att det nu blir väldigt fördelaktigt att köpa dem, säger Maria Ljungqvist.

Risken är med placeringarna är att företagen i fråga får betalningsproblem, men förvaltarens uppfattning är att marknaden prissätter en högre sannolikhet för det än vad hon anser vara befogat. 

Förvaltaren betonar samtidigt att företagsobligationer skiljer sig från statsobligationer och därmed också vad som påverkar prissättningen. 

Svenska företagsobligationer bygger dels på en underliggande ränta, exempelvis referensräntan Stibor,  dels ett extra påslag som investerare vill ha för att köpa de mer riskfyllda bolagslånen.

Den senare delen kallas kreditspread. Exempelvis uppgår kreditspreaden på en treårig företagsobligation utgiven av Bolag A till 3 procent om den totala kupongräntan uppgår till 4 procent medan den underliggande räntan ligger på 1 procent.

När kreditspredarna ökat i år har räntorna på företagsobligationer också gått upp, vilket i sin tur pressat priserna. Utrymmet för en ny stor uppgång är nu begränsat, bedömer förvaltaren som ser mycket ljust på framtiden i företagsdelen på obligationsmarknaden. 

– Det här ligger till stora delar bakom oss. Är det någon gång man ska köpa företagsobligationer så är det nu, säger hon.

Bostad, Nyheter

Brist på ved efter elprisrallyt

En bristsituation på torr ved är nära förestående efter att efterfrågan ökat kraftigt i takt med att elpriserna rusat. En vedleverantör i Stockholmsområdet säger till Sveriges Radio att vedpriserna fördubblats bara under det senaste året. Leverantören räknar nu med att veden blir ännu dyrare framöver eftersom det inte längre går att köpa träd från Ryssland. 

Många har därför sökt sig till andrahandsmarknaden i jakten på torr ved, rapporterar Sveriges Radio. På annonssajten Blocket har antalet vedannonser ökat med 71 procent under de två första veckorna i augusti jämfört med samma period föregående år. 

Nyheter

Sparekonomens bästa eltips – spara tusentals kronor

Privata Affärer har tidigare rapporterat om att elpriserna den kommande vintern kommer att vara avsevärt högre än under samma period förra året. Trots högsommarvärmen är priserna redan nu på rekordnivåer i Sveriges sydligaste delar.

Oron för vart elpriserna tar vägen härnäst är påtaglig baserat på kundaktiviten hos jämförelsetjänsten Compricer. I juli valde 15 procent av kunderna att teckna ett fastprisavtal, en uppgång från runt 5-7 procent under våren.

– Det är tydligt att konsumenterna är lite rädda. Jag tror inte man har valt de här avtalen för att de har ett bra pris utan för att man vill binda upp sig när man hör om de höga elpriserna i vinter, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.

Ett viktigt steg i förberedelserna inför den väntade kostnadssmällen är att se över sitt elavtal, säger Christina Sahlberg. Den som fortfarande har ett så kallat anvisningsavtal bör omgående teckna ett nytt elavtal.

– Annars sitter man och betalar för mycket, konstaterar hon och förklarar att det gäller personer som flyttat till en ny bostad utan att aktivt teckna ett elavtal och automatiskt blivit tilldelat ett elhandelsbolag.

– Uppskattningen är att runt 10 procent av alla svenskar har ett sådant avtal. Därför är det viktigt att kontrollerar detta om man är osäker.

Men för de allra flesta handlar det om att jämföra sitt nuvarande avtal med priserna hos andra elhandelsbolag eftersom skillnaderna kan vara stora och ge besparingar på tusentals kronor varje månad, enligt Christina Sahlberg.

– Det gäller framför allt om man har en hög förbrukning, exempelvis som villaägare. Bor man i en hyres- eller bostadsrätt och har en låg förbrukning kan det vara några hundralappar, säger hon.

Exempelvis uppgår skillnaden mellan det billigaste och dyraste rörliga elavtalet för en villaägare utanför Stockholm – med en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar – till drygt 1 200 kr per månad, visar Compricers jämförelsetjänst.

Prissättningen för samma typ av avtal skiljer sig åt beroende på elhandelsbolagens påslag i form av tilläggsavgifter eller kampanjer där kunder får ett rabatterat pris under en viss tidsperiod, förklarar sparekonomen.

En knäckfråga för konsumenterna är valet mellan ett rörligt elavtal och ett fastprisavtal. Christina Sahlberg säger att det inte går att avgöra vilken väg som är den bästa framåt utan att den enskildes privatekonomiska situation måste styra det beslutet.

– Om man känner sig orolig för att kostnaderna skenar iväg kan det vara bra att binda elavtalet eftersom man vet vad man kommer att få betala varje månad, säger hon och tillägger:

– Huruvida man kommer att tjäna på ett fast eller rörligt avtal är svårt att sia om. Just nu är bundna avtal dyra i och med att elbolagen måste gardera sig för höga elpriser i höst och vinter.

Den som ändå väljer ett fastprisavtal ska undvika att binda upp sig över en alltför lång tidsperiod, anser Christina Sahlberg.

– Vi vet inte vad som kommer hända med elpriset framöver. Det troliga är att det kommer att vara högt en längre period framöver, men det är svårt att veta, säger hon.

Grafik: Andelen rörliga och fasta elavtal tecknade via Compricer

compricer-elavtal-jul-jul

Av: Jonas Fagerström, jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Annons:
Här kan du med hjälp av Compricer jämföra elpriser och få hjälp med att byta elhandelsbolag.

Nyheter

Här är svenskarnas norska favoritaktier

Listan över de mest ägda aktierna på Oslobörsen bland Swedbanks kunder toppas fortsatt av flygbolaget – och SAS-konkurrenten – Norwegian. Antalet ägare i flygbolaget minskade dock med 0,2 procent i juli jämfört med föregående månad. Det rapporterar storbankens placeringssajt Aktiellt. 

Bakom Norwegian återfinns nu energijätten Aker BP på en andra plats efter att ägandet i bolaget rusat med över 2 200 procent i juli. Under månaden slutförde bolaget förvärvet av olje- och gasverksamheten i tidigare Lundin Energy, vilket är den främsta förklaringen till den stora ägarförändringen. I samband med transaktionen konverterades aktier i Lundin Energy, som nu verkar under namnet Orrön Energy, till Aker BP-aktier. 

Vätgasbolaget Nel lämnade i sin tur plats åt Aker BP och halkade ned till en tredje plats på listan. Aktien rusade drygt 30 procent under månaden och bland storbankens kunder ökade ägandet i bolaget med 1,3 procent jämfört med juni.

Den aktie som hade näst tillströmning av nya ägare bland Swedbanks kunder var rederiet Wallenius Wilhelmsen på 3,6 procent. Aktien är också en av storbankens favoriter på den nordiska aktiemarknaden.

Tabell: De norska aktier som har flest ägare bland Swedbank och Sparbankernas kunder. 

Plats Aktie Ägandeförändring mot föreg. mån
1 NORWEGIAN AIR SHUTTLE -0,2%
2 AKER BP ASA 2262,6%
3 NEL ASA 1,3%
4 TOMRA SYSTEMS 0,8%
5 EQUINOR ASA 1,4%
6 NORSK HYDRO 0,6%
7 SCATEC ASA 1,7%
8 ORKLA 0,8%
9 KONGSBERG AUTOMOTIVE -2,4%
10 VEIDEKKE 0,0%
11 YARA INTERNATIONAL 1,4%
12 MOWI -0,8%
13 XXL ASA -1,2%
14 WALLENIUS WILHELMSEN 3,6%
15 REC SILICON ASA -0,5%
16 TELENOR 1,0%
17 NORDIC SEMICONDUCTOR -2,5%
18 STRONGPOINT ASA 0,0%
19 AKER SOLUTIONS ASA 0,5%
20 NORDIC MINING ASA 2,2%

Källa: Swedbank / Aktiellt

Nyheter

Regeringen vill införa högkostnadsskydd för elpriset

Åtgärden presenterades vid en pressträff på onsdagseftermiddagen där statsminister Magdalena Andersson (S), finansminister Mikael Damberg (S) och energiminister Khashayar Farmanbar (S) medverkade. 

Det handlar om 60 miljarder kronor i avgifter som betalats in till Svenska Kraftnät som ska återföras till svenska hushåll och företag. Minst 30 miljarder ska enligt regeringen betalas tillbaka till hushållen ”så snart som möjligt”. Antingen genom åtgärder som sänker elpriserna och nätavgifterna eller i form av direkt återbäring. 

– Ingen ansvarsfull politiker kan lova att kompensera för alla prishöjningar som följer av det fasanfulla kriget, det skulle bara driva upp priserna ännu mer och riskera ännu högre räntor på människors bostadslån. Men svenska folket ska känna trygghet i att vi kommer att göra det som krävs för att stötta hushåll och företag, och särskilt de som drabbas hårt, uppger statsminister Magdalena Andersson (S) i en kommentar.

Privata Affärer har tidigare rapporterade om de rekordhöga elpriserna som framför allt drabbar södra Sverige. Under onsdagen noterades en ny rekordnivå i SE4, det vill säga landets sydligaste delar.