Finanssajten Marketwatch har sammanställt råden från olika strateger och analytiker på Wall Street om hur investerare bör agera efter börsnedgångarna i februari. Det amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 följde upp de kraftiga uppgångarna i januari med ett fall på 2,6 procent under den föregående månaden. 

Stigande ränteförväntningar har lyfts fram som den främsta anledningen till kursbakslaget bland marknadsexperter, rapporterar Marketwatch. 

Marknaden tror nu att den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, höjer styrräntan i linje med sina prognoser till över 5 procent. Tidigare prisade marknaden in en lägre räntetopp och räntesänkningar framåt slutet av året.

I en färsk marknadskommentar påpekar Nicholas Colas, som var med och grundade analysfirman Datatrek Research, att skördefönstret på aktiemarknaden kan vara kortlivat.

”Efter ett mycket svårt 2022 så vill vi inte ta för givet att aktier och obligationer kan försvara sina uppgångar sedan årsskiftet fram till utgången av Q1”, skriver han och syftar på årets första kvartal

Han tycker därför att det är bättre att investerare tar hem de vinster man samlat på sig den senaste tiden. 

Chefsstrategen Ryan Detrick på Carson Group är desto mer positiv. Han understryker att det var rimligt med en baksmälla på börsen efter att den rusat nära 17 procent från bottennivåerna i oktober. 

”De goda nyheterna är att vi inte förväntar oss att den här svagheten på marknaden hänger kvar särskilt mycket längre”, skrev han i ett blogginlägg på tisdagen, enligt finanssajten. 

En annan optimist är Sam Stovall, investeringschef på CFRA. Han påtalar i ett mejl till Marketwatch att mars historiskt varit en stark börsmånad. Marknaden har under månaden stigit 64 procent av gångarna sedan år 1945, uppger Sam Stovall. 

På tisdagskvällen meddelade Moody’s att kreditvärderingsjätten sänker kreditbetyget för Balder till Ba1, motsvarande så kallad ”skräpstatus”. Tidigare placerade Moody’s bolaget i den mer åtråvärda ”Investment grade”-kategorin.

Balder faller 3,8 procent runt klockan 13 på onsdagen och beskedet drar även ned andra fastighetsaktier. Stockholmsbörsens fastighetsindex backar vid samma tidpunkt 1,8 procent.  

– Det är det första investment grade-bolaget i fastighetssektorn, mig veterligen, som går över till andra sidan och jag tänker att det kan sända lite chockvågor, sa Handelsbankens branschanalytiker Johan Edberg till Di på tisdagskvällen. 

Aktie-Ansvars ränteförvaltare Maria Ljungqvist blev inte särskilt överraskad av Moody’s beslut eftersom bolaget tidigare meddelat att det utvärderar Balders kreditbetyg för en eventuell nedgradering (”review for downgrade”).

– Tiden för den här utvärderingen var på väg att löpa ut och då har man två val, antingen nedgradera betyget eller avsluta granskningen, säger hon till Privata Affärer. 

Maria Ljungqvist bedömer att den konvertibel som Balder emitterade i mitten av februari på 500 miljoner euro inte påverkade Moody’s beslut att sänka kreditbetyget. En konvertibel är ett skuldebrev som kan konverteras till aktier i bolaget vid en förutbestämt kurs eller datum. 

– Det hade varit bättre, utifrån Moody’s synpunkt, om Balder hade gjort ytterligare en vanlig aktieemission, säger Maria Ljungqvist och syftar på att Balder i december genomförde en riktad nyemission till AMF på 1,8 miljarder kronor. 

Samtidigt har reaktionerna på obligationsmarknaden varit dämpade, åtminstone att döma av den prisinformation som finns att ta del på onsdagsförmiddagen, enligt förvaltaren. 

Baserat på bankernas indikativa prissättning, som är en bedömning, har kreditspreadarna på Balders obligationer ökat mellan 20 till 50 punkter, det vill säga 0,2 till 0,5 procentenheter. Kreditspreaden är en slags riskpremie, ett påslag på referensräntan som investerare vill ha för att köpa mer riskfyllda företagslån. 

– Än så länge är det inte någon större dramatik, säger Maria Ljungqvist och betonar att kreditspreadarna på Balders obligationer minskat kraftigt sedan november, från drygt 4 procentenheter till omkring 2,9 procentenheter på onsdagen. 

Vidare säger Maria Ljungqvist att kreditspreadarna även ökat något på de andra fastighetsbolagens obligationer under onsdagen, omkring 10 punkter.

Vad betyder det här för Balders framtida finansieringsmöjligheter?
– Balder har fortfarande ett ”Investment grade”-betyg från S&P, som är den andra stora kreditvärderaren på marknaden. Samtidigt är det få fastighetsbolag som använder obligationsmarknaden just nu för man tycker det är för dyrt. Man försöker lösa bankfinansiering i stället. 

När det gäller andra fastighetsbolag som är i farozonen för ett sänkt kreditbetyg nämner förvaltaren Fastpartner och Fabege. Däremot är inget av bolagen under en liknande utvärdering som Balder tidigare var från Moody’s, men utsikterna för deras kreditbetyg har sänkts till “negativa”.

– Skillnaderna är också stora mellan bolagen. Ett sänkt betyg för Fastpartner skulle innebär att de blir ”high yield”, säger Maria Ljungqvist och syftar på den betygsskala som ofta kallas för ”skräpstatus”.

– Fabege skulle fortfarande tillhöra ”Investment grade”-kategorin även om kreditbetyget sänktes ett steg, tillägger hon. 

Hon påtalar sedan att räntetäckningsgraden, ett nyckeltal som visar bolagets förmåga att täcka sina räntekostnader, har stor betydelse för kreditbetyget. Exempelvis innebär en räntetäckningsgrad på mindre än 1,0 att företagets rörelsevinst inte räcker till att betala räntan på sina lån. 

– Bland de åtgärder som bolagen kan vidta för att höja räntetäckningsgraden finns dels att sänka eller ställa in utdelningen, dels att göra en nyemission, och använda pengarna till att minska skulden. Vi har sett flera fastighetsbolag som gjort något av det under det senaste året, säger Maria Ljungqvist, och fortsätter:

– Problemet med att i stället sälja fastigheter är att man också säljer framtida kassaflöden, så även om skulden minskar kanske det inte höjer räntetäckningsgraden i någon större utsträckning.

I februari började den starka börstrenden som tog fart under hösten att vackla. Stockholmsbörsen har fallit drygt 4 procent från årets toppnotering den 3 februari. Det amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 hade en snarlik utveckling under samma period.

– Jag är inte förvånad över att vi fick en del vinsthemtagningar med tanke på den starka börsutvecklingen som vi haft under de senaste månaderna, säger Nordeas chefsstrateg Johan Larsson till Privata Affärer i samband med att banken släppt en ny marknadsanalys på tisdagen. 

Nordea konstaterar i analysen att investerare går en svår balansgång på marknaden för tillfället. I den positiva vågskålen ligger de mer stabila tillväxtutsikterna – ingen räknar längre med någon djupare lågkonjunktur i varken Europa eller USA. 

Det beror framför allt på att makrodatapunkterna, exempelvis sysselsättningsstatistik och BNP-siffror, fortsätter att överraska positivt, förklarar Johan Larsson. 

Samtidigt har den starka konjunkturen fått marknaden att byta fot i synen på centralbankernas penningpolitik. Det leder oss till den negativa vågskålen.

När ekonomin ångar på ökar risken för att inflationen biter sig fast på höga nivåer, något som gjort att ränteförväntningarna skruvats upp. Oron på marknaden är att de högre styrräntorna till slut kommer att knäcka ekonomin. 

– Tittat man på tidigare räntehöjningscykler, som den vi är i nu, har centralbankerna tenderat att gå fram för hårt. Historiskt har centralbankerna slutat att höja räntorna först efter att något gått sönder, säger Johan Larsson. 

Analytikerna har också fortsatt att sänka vinstprognoserna för börsbolagen. Vanligtvis brukar analytikerkårens globala vinstförväntningar ligga på mellan 12 till 13 procent i början av året. 

Nu räknar analytikerna med att bolagen redovisar en nolltillväxt på sista raden under 2023, poängterar Nordea i analysen. 

– Det här är ännu ett exempel på de motstridiga signaler som vi har på marknaden just nu, säger Johan Larsson, och fortsätter:

– Makrodatan bådar gott för konjunkturutvecklingen, och det talar sin tur för att bolagens vinstmöjligheter är goda. Samtidigt gav bolagen negativa utsikter under rapportperioden. Frågan är vem som får rätt – makrodatan eller bolagen. 

För närvarande lutar Nordea åt att vinstförväntningarna snart kommer att slå i botten, något som borde stärka det allmänna börshumöret. Chefsstrategen påpekar dock att om makroutsikterna försämras kommer vinstförväntningarna sannolikt att justeras ned ytterligare. 

– Osäkerheten är mycket hög. Det speglas inte minst av att aktiemarknaden handlats upp samtidigt som vinstförväntningarna gått rakt ned, säger Johan Larsson. 

Framöver behåller Nordea en neutral allokering mellan aktier och obligationer i portföljen. I aktiebenet sänker banken rekommendationen för hälsovårdssektorn respektive höjer den för kommunikationstjänster – båda till en neutral nivå. 

Nordea har nu en neutral rekommendation för samtliga sektorer på aktiemarknaden.

– För att vi ska rekommendera en taktisk allokeringssatsning i någon sektor behöver vi ha en stark övertygelse om det ska generera bra affärer, men just nu har vi inte det. Det är en signal på den stora osäkerhet vi ser, säger Johan Larsson.

Chefsstrategen påtalar ännu en gång att banken ser bäst avkastningsmöjligheter i obligationer framåt. 

– Utvecklingen på obligationsmarknaden har, precis som på börsen, varit väldigt positiv. Vi ser nu en något måttligare avkastning framför oss, säger Johan Larsson.

Han tillägger att de höga räntenivåerna inom europeiska företagsobligationer med höga kreditbetyg, ”Investment grade”, motiverar en övervikt i det segmentet. Banken överviktar även tillväxtmarknadsobligationer. Satsningen finansieras med en lägre andel statspapper i portföljens ränteben. 

I ett pressmeddelande poängterar Avanzas sparekonom Nicklas Andersson att börsen rivstartade februari med en uppgång på 5 procent inom loppet av två handelsdagar.

”I kölvattnet av starkare inflationssiffror än förväntat har vi därefter sett förnyad ränteoro. Det har lett aktiespararna till att sälja utpräglade tillväxtbolag, som hittills varit kursvinnare i år. Detta till förmån för aktier med hög direktavkastning”, fortsätter han i en kommentar. 

Storbankerna Handelsbanken och Nordea är bland de mest köpta aktierna på Avanzas plattform i februari (se tabell längre ned). Även stålbolaget SSAB finns med i köptoppen. 

”Aktiespararna favoriserar aktier med hög direktavkastning under februari. Det är tydligt att de positionerar sig inför vårens stundande utdelningssäsong, där topptrion har en genomsnittlig direktavkastning på över 8 procent inklusive extrautdelningar”, kommenterar Nicklas Andersson.

Köptoppen på Nordnets plattform är snarlik Avanzas (se tabell längre ned).

”Flera rapportförlorare, men även kursvinnare, återfinns i listan över de mest nettoköpta aktierna i februari”, säger bolagets sparekonom Frida Bratt i en kommentar. 

Klädjätten H&M är återigen den mest sålda aktien hos Nordnet. Storbolaget finns också med bland de mest sålda aktierna på Avanzas plattform. 

Tabell 1: Mest köpta respektive sålda aktierna hos Avanza i februari. Källa: Avanza

Tabell 2: Mest köpta respektive sålda aktierna hos Nordnet i februari. Källa: Nordnet

Omfattningen på börsbolagens återköpsprogram har ökat ordentligt under 2023. 

För ett par veckor sedan, den 17 februari, hade de amerikanska börsbolagen tillsammans fått bemyndigande från styrelserna att köpa tillbaka aktier för 220 miljarder dollar. Det var ett nytt rekord för den här tiden på året, rapporterar Wall Street Journal som hänvisar till en analys från Goldman Sachs. 

I år väntas också återköpen från bolagen som ingår i det amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 att överstiga 1 000 miljarder dollar för första gången någonsin, enligt S&P Dow Jones Indices.

Chevron har tillkännagett det största återköpsprogrammet hittills. Oljejätten har fått tillåtelse från styrelsen att köpa tillbaka aktier för 75 miljarder dollar.

Bakom skuggar sociala mediejätten Meta som lanserat ett återköpsprogram på 40 miljarder dollar följt av Goldman Sachs på 30 miljarder dollar. 

USA-börserna har inlett året starkt, men uppgången dämpades i februari när oron för högre räntor tog ett nytt grepp om marknaden. S&P 500 stod i slutet av januari nära 7 procent högre än vid årsskiftet. Nu uppgår årets kursfacit till 3,8 procent. 

– Återköpen fortsätter att vara robusta och håller uppe både enskilda aktier och den bredare marknaden, säger Ben Silverman, analyschef på Veritydata, till Wall Street Journal. 

Ny transaktionsstatistik från Bank of America, som går tillbaka till årsskiftet, ger också stöd till tesen om att återköpen varit en starkt bidragande faktor till börsuppgången. 

Bank of Americas företagskunder har återköpt aktier 13,5 miljarder dollar i år. Det kan jämföras med nettoutflödet från aktiemarknaden på totalt 9 miljarder dollar när det gäller hedgefonder, institutionella investerare och privatpersoner bland storbankens kunder, skriver Wall Street Journal. 

Som jämförelse uppgick Smart Eyes intäkter under 2022-års tre första kvartal till drygt 164 miljoner kronor. Bolaget lämnat sitt bokslut den 23 mars. 

Kunden är en tillverkare av tunga fordon med global tillverkningsbas och tre välkända varumärken, med huvudkontor i Europa. Som ett resultat etablerar denna nya order Smart Eye i segmentet för tunga kommersiella fordon, uppger bolaget.

”De nya bilmodellerna, inklusive Smart Eyes teknologi, kommer att gå i produktion under 2025 och öka avsevärt 2026 när den europeiska lagstiftningen som kräver DMS i alla EU-fordon träder i kraft”, står det att läsa vidare i pressmeddelandet.

Aktien stiger kraftigt på beskedet. Vid 14.30-tiden handlas First North-listade Smart Eye upp 6,7 procent. 

Sedan årsskiftet har det breda europeiska Stoxx 600-indexet klättrat nära 8 procent och från bottenkänningen i september förra året uppgår kursrusningen till drygt 20 procent.

Den kraftiga återhämtningen har gjort Europabörserna sårbara, uppger flera strateger som Bloomberg talat med. De pekar ut Rysslands anfallskrig mot Ukraina som den största risken mot börsen. 

Om kriget förvärras kommer det inte bara öka den geopolitiska oron utan också pressa upp mat- och energipriserna ytterligare, vilket i sin tur kan tynga ekonomierna och bolagsvinsterna, enligt Sophie Lund-Yates, analyschef på brittiska nätmäklaren Hargreaves Lansdown.

”Det är uppenbart att marknaden inte ser lika stora risker nu som i början av kriget. Delar av kursrallyt är förståeligt, men nu finns det inte längre någon säkerhetsmarginal i europeiska aktier”, säger hon till Bloomberg, och fortsätter:

”Det betyder att all oväntad eskalering (av kriget, reds. anm) eller volatilitet sannolikt kommer att resultera i en skarp marknadsreaktion.”

Samtidigt visar en färsk förvaltarenkät som Bank of America har gjort att kriget fortfarande oroar investerare. En förvärrad geopolitisk situation lyfts som den näst största risken mot aktiemarknaden bakom en varaktig och hög inflation. 

De flesta förvaltare tror heller inte på något fredsavtal under 2023, poängterar Bloomberg och hänvisar till storbankens enkät. 

Sammantaget har utsikterna för europeiska aktier dämpats efter höst- och vinterrallyt. Bloombergs egna enkät, riktad till aktiestrateger, visar att majoriten räknar med att Stoxx 600-indexet avslutar året lägre än nuvarande nivåer.

Den europeiska aktiemarknaden har nu prisat in de positiva effekterna av lägre naturgaspriser, en svagare dollar och Kinas återöppning, enligt Citigroups chefstrateg Beata Manthey. Hon bedömer att uppsidan från dagens nivåer är begränsad och förväntar sig att de geopolitiska riskerna kommer att hålla tillbaka värderingarna på Europas börser.

”Vi skulle inte jaga rallyt härifrån”, säger hon till Bloomberg. 

Lennart Schuss äger nu enbart B-aktier i SBB, enligt ägardatatjänsten Holdings. Han sålde under fredagen förra veckan, den 24 februari, sina 190 000 D-aktier i bolaget till kursen 18,74 kr. Affären uppgick därmed till nära 3,6 miljoner kronor. 

För pengarna köpte han samma dag 230 000 B-aktier i SBB, uppdelat på två transaktioner. Det framgår av Finansinspektionens insynsregister, något som Dagens industri var först att rapportera om. 

Lennart Schuss köpte 30 000 aktier till kursen 15,43 kr och 200 000 aktier till kursen 15,95 kr, vilket innebär att den totala köpbeloppet landade på drygt 3,6 miljoner kronor.

Totalt äger han nu 21 miljoner B-aktier i SBB som har ett marknadsvärde på omkring 353 miljoner kronor.

Vid 11-tiden på måndagsförmiddagen handlas B-aktien i SBB upp runt 8 procent medan D-aktien avancerar 3,3 procent. Fastighetsbolaget köpstämplades i det senaste numret av Börsveckan. 

Lennart Schuss insynstransaktioner kommer efter SBB att presenterat sitt bokslut och kritiserade utdelningsförslag. 

Aktieägarna kommer att få välja mellan att ta utdelningen kontant eller i form av B-aktier i SBB. Utdelningsformen kallas på finansspråk för ”Drip” (Dividend reinvestment plan), eller återinvesteringsplan. Tanken är att göra det enklare för aktieägarna att återinvestera utdelningen i fler aktier i bolaget utan några transaktionskostnader som courtage.

Men utdelningsförslaget innebär att SBB planerar att erbjuda nytryckta aktier som alternativ till den kontanta utdelningen, vilket kommer att späda ut aktieägarna som inte deltar i programmet.

Styrelsens förslag till ordinarie utdelning var 1,44 kr per A- och B-aktie i SBB respektive 2 kr per D-aktie.